FOU-satsning funkar bäst i storstan

Företag som satsar på FOU långsiktigt förlorar mycket på att finnas utanför Malmö, Göteborg eller Stockholm, visar ny forskning. Bäst utdelning ger satsningarna om företaget befinner sig i Stockholms centrala delar.

Hans Lööf, professor i nationalekonomi vid KTH. Foto: Åse Karlén.

– Man har länge anat att storstäder har den här effekten, men detta är så vitt vi vet den första studien där man bekräftar den teorin, säger Hans Lööf, professor i nationalekonomi vid KTH och en av forskarna bakom studien.

Hans Lööf har tillsammans med kollegan Börje Johansson, både professorer i nationalekonomi och aktiva vid forskningscentrumet CESIS, kartlagt knappt 2900 svenska företag och deras FOU-satsningar under en tioårsperiod. Och det visar sig att majoriteten av företagen, hela 60 procent, inte alls satsar på FOU.

– Sysslar man inte med FOU så kan man lika gärna stanna utanför storstadsregionerna. Då får man i allmänhet billigare lokalhyra, billigare arbetskraft, och så vidare, säger Hans Lööf.

– Men vi ser också att man vinner mycket på att satsa på FOU. En uthållig FOU-strategi lönar sig alltid, oavsett var i landet man befinner sig.

Det är alltså ingen bra idé att låta dåliga tider gå ut över ett företags
FOU-budget – något som annars inte är helt ovanligt. Har man bara oregelbundna satsningar på forskning och utveckling så skiljer sig inte produktiviteten nämnvärt från företag som inte satsar en krona på FOU.

Men om man däremot satsar långsiktig på FOU så ökar produktiviteten ordentligt – med hela åtta procent, visar Hans Lööfs och Börje Johanssons kartläggning.

Skulle man dessutom befinna sig i Stockholms stadskärna, så finns det än mer att vinna – ett företag som finns i Stockholms innerstad och som har en kontinuerlig FOU-strategi har nära 16 procent högre produktivitet än ett företag utan FOU i övriga landet.

– De här små produktivitetseffekterna är oerhört viktiga. De får en otroligt stark inverkan i längden, säger Hans Lööf.

– Ta till exempel Kina, som har haft en produktionsökning på tio procent de senaste femton åren, och jämför med USA som haft en tillväxt på två, tre procent. För femton år sedan var den kinesiska ekonomin en tredjedel av USA:s – nu är de jämnstora.

Men hur kan det då komma sig att ett företag, om de satsar långsiktigt på FOU, vinner så oerhört mycket på att finnas i centrala Stockholm? Det finns flera förklaringar, menar Hans Lööf.

– Kunskapsinflödet där är mer intensivt, arbetskraften är kunnigare, infrastrukturen bättre. Och kunskap mår helt enkelt bra av att finnas där det finns annan kunskap!

Börje Johansson, professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Foto: Åse Karlén.

Just en välutvecklad infrastruktur är också oerhört viktigt om man vill förbättra storstadens effekter, och få dem att komma fler tillgodo, enligt professor Börje Johansson. Och här kan politiska satsningar underlätta, menar han.

– Höghastighetståg mellan Stockholm och Köpenhamn, med ett par stopp på vägen, är en sådan fråga som har varit uppe och lagts i malpåse flera gånger, som säkert skulle göra att fler kan ta del av storstädernas positiva effekt.

De senaste årens IT-utveckling kan förstås till viss del göra att storstadens fördelar inte blir så starka som de annars kunde ha varit, påpekar Hans Lööf. Men man ska kanske inte hysa alltför stor tilltro till Internets effekt.

– IT-samhället i alla ära. Men ansikte mot ansikte verkar ändå ha en otroligt stark effekt.

En annan viktig aspekt i sammanhanget är tillgången på kunniga ingenjörer – och här syns en tydlig skillnad mellan Stockholmsföretag och landsortsföretag, berättar professor Börje Johansson.

– I Stockholmsföretag så har man ungefär en ingenjör på fyra anställda – i andra regioner kan det vara så få som en på tio.

Men man ska passa sig för att tro att var man befinner sig är det enda som spelar någon roll, påpekar Börje Johansson.

– Viktigast av allt är ändå inte geografin, utan uthålligheten i satsningarna. Det funkar inte att tända ett tomtebloss som blossar upp en stund, och sedan sluta. Men företag som har en långsiktig innovationsstrategi, däremot, de blir vana vid att hantera innovationer, de skaffar sig rutiner, och kan ta tillvara på alla de innovationer som kommer i deras väg.

– Och finns inte idéerna alls, så spelar det inte någon roll var man än befinner sig.

Fakta:
– 2895 svenska företag ingår i studien, som sträcker sig över en tioårsperiod (1997 – 2006).
– Företagen delades in i tre FOU-kategorier: (1) De som satsar kontinuerligt på FOU, (2) De som genomför tillfälliga satsningar och (3) De som inte sysslar med FOU över huvud taget. Företagens produktivitet jämfördes sedan med hänsyn till deras geografiska placering.
– Jämförelserna utgår från företag som är så lika varandra som möjligt, utöver skillnader i FOU och geografisk placering.
– Företag som har en långsiktig FOU-strategi har generellt en högre omsättning per anställd, större export per anställd och bättre produktivitet.

Läs mer:
– En presentation av Hans Lööfs och Börje Johanssons forskning finns här (engelska).