En genomgång av Sveriges Ingenjörer visar att tvister om neddragningar oftare döms till arbetsgivarens fördel än till den anställdas. Las är inte så starkt som många tror, enligt förbundsjuristen Daniel Falk.
En genomgång av Sveriges Ingenjörer visar att tvister om neddragningar oftare döms till arbetsgivarens fördel än till den anställdas. Las är inte så starkt som många tror, enligt förbundsjuristen Daniel Falk. (UPPDATERAD)
Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv beskriver Lagen om anställningsskydd, Las, så här på sin hemsida: ”Turordningsreglerna i LAS gör att företagen i dåliga tider måste säga upp de som anställs sist, vilket ofta leder till att företaget tappar viktig kompetens.” Las skapar, enligt Svenskt Näringsliv, ”en stel arbetsmarknad vilket i sin tur hämmar den svenska konkurrenskraften. Det blir mer riskfyllt att anställa och svårt att behålla nyckelpersoner i dåliga tider”.
Det här är en bild som Sveriges Ingenjörer inte riktigt delar och förbundet är sedan tidigare kritiskt till att Svenskt Näringsliv bidrar till vad man menar är en mytbildning om reglerna. Sveriges Ingenjörer trycker på att Lagen om anställningsskydd innebär att anställda som har jobbat längst får stanna kvar hos sin arbetsgivare vid en omställning – så länge de har tillräckliga kvalifikationer för någon av de tjänster som finns kvar.
Daniel Falk, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer.
– Arbetsgivarsidan hävdar gärna att Las innebär att det är sist in, först ut som gäller. Men när man säger upp på grund av arbetsbrist ska man också hänsyn till kvalifikationer. Har den anställda tillräckliga kvalifikationer eller inte? säger Daniel Falk, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer.
Daniel Falk har gått igenom alla domar från de senaste 20 åren där Arbetsdomstolen har bedömt tvister om neddragningar och anställdas rätt att behålla jobbet. Totalt handlar det om 31 domar där frågan om tillräckliga kvalifikationer har varit uppe. I majoriteten av fallen, 65 procent, bedömdes den anställda inte ha tillräckliga kvalifikationer för tjänster som fanns kvar på jobbet efter neddragningar. Alltså var det en av tre anställda som ansågs ha tillräckliga kvalifikationer. När man tittar på de senaste 10 åren, 2004–2013, har andelen minskat till närmare en av fyra, 27 procent, enligt granskningen.
– Det ser inte ut så som många säger att det gör, att Las är starkt, säger Daniel Falk.
I juni 2011 släppte Svenskt Näringsliv tillsammans med samverkansorganisationen PTK en rapport vars syfte var att titta på hur gällande regler kring uppsägning på grund av arbetsbrist fungerar i praktiken. Företrädare för företag och fackliga tjänstemannaorganisationer i 200 företag svarade på frågor om hur turordningsreglerna tillämpades. Bland annat uppgav nio av tio företag och drygt sju av tio fackliga företrädare att man kommit överens om vilka som ska sägas upp. Ungefär fem av tio av dem som hade kommit överens uppgav dock att man hade fått göra sig av med kompetens som man hade behövt ha kvar. Samtidigt var åtta av tio företagsföreträdare och sju av tio fackliga företrädare nöjda med resultaten av turordningsförhandlingarna.
Daniel Falk beskriver Las som en social skyddslagstiftning som motverkar godtycke när anställda ska sägas upp.
– Det måste finnas någon form av stopp eller skydd mot godtycke vid uppsägningar. Annars kan det leda till otrygga anställningar, att människor inte vågar ta lån eller vara kritiska mot sina arbetsgivare, säger Daniel Falk.
En farhåga hos Sveriges Ingenjörer är att företag inte vågar anställa för att de tror att omställningar i lågkonjunktur kan försvåras på grund av Las.
– Arbetsgivare borde inte vara rädda för att anställa personal på grund av Las. Om man behöver säga upp någon på grund av arbetsbrist är det möjligt. Vår genomgång, studier och forskning visar att Las inte är ett problem för arbetsgivaren. Tycker man att reglerna inte fungerar kan man dessutom avtala med facket om att frångå Las vid neddragningar, säger Daniel Falk.
Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, anser att Sveriges Ingenjörers undersökning och den utveckling den visar på bara speglar utvecklingen inom näringlivet, mot allt mer specialiserade arbetsuppgifter. Undersökningen säger inget om lagen är bra eller dålig, menar han. Att Svenskt Näringsliv sprider myter om turordningsreglerna håller Lars Gellner inte med om och han framhåller vikten av anställdas kompetens för företagens utveckling och överlevnad, inte minst i ekonomiskt svåra tider:
”Vi har stöd från många håll, även från fackliga organisationer, i vår uppfattning att kompetens, och inte anställningstidens längd, bör ges större tyngd vid neddragningar. Den undersökning som Svenskt Näringsliv gjorde tillsammans med PTK 2011 visar också att företag tvingats göra sig av med behövlig kompetens, även efter överenskommelse med facket. Möjligheten att göra upp om turordningslistan är många gånger heller ingen tröst eftersom sådana avsteg från lagens turordningsregler alltid är förknippade med en extra kostnad för arbetsgivaren” skriver han till Ingenjören.
Den 30 juni höll Sveriges Ingenjörer ett seminarium i Almedalen, med rubriken ”Skyddet från Las minskar i kristider”. En rapport av professor Catharina Calleman, som medverkade vid seminariet, visar att trygghetsreglerna i Las har urholkats de senaste åren. Seminariet handlar också om framtidens anställningsskydd. Du kan titta på seminariet här nedan:
Ania Obminska
10 kommentarer
LAS skyddar de som har längre anställningstid om de har tillräckliga kvalifikationer för kvarvarande arbetsuppgifter. Arbetsgivare som har anställt bra medarbetare och skött kompetensutvecklingen torde inte ha problem med LAS – men för de som inte gjort det blir det besvärligt.
Vill Lars Gellner arbetsrättsjurist underlätta för mindre seriösa arbetsgivare som har slarvat med rekrytering och försummat kompetensutvecklingen?
Vet inte Gellner att rimlig trygghet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden är en faktor som påverkar möjligheterna att få banklån och viljan att kunna bilda familj och våga skaffa barn?
Att som Gellner vill – gå mer på kompetens och inte anställningstidens längd kommer sannolikt att öka godtycket eftersom det är svårt att bedöma kompetens. En del arbetsgivare vet inte ens om att medarbetarna arbetar övertid.
Det framgår rätt tydligt när ABB biträdd av Teknikarbetsgivarna i arbetstidsnämnden förra året som ursäkt anfört att: ”Det är först i slutet av månaden när tidsrapporteringen gjorts som ansvariga chefer har fått kännedom om eventuellt övertidsarbete”. Man kan undra om ABB och Teknikarbetsgivarna menar att cheferna inte har kolla på vad medarbetarna gör? Och hur kan de då ha koll på kompetensen?
Bertil Nordqvist
Ordförande för Sveriges Ingenjörer vid ABB
En viktig aspekt hos LAS är den: Blir jag uppsagd enligt LAS turordningsregler, då är jag ”nollställd” inför en presumtiv ny arbetsgivare, att jag fick sparken var force majeure, inte mitt fel. Utan LAS måste jag förklara varför jag och inte kollegan fick sparken. Vilken uppförsbacke!
Svenskt Näringsliv borde göra ett studiebesök hos våra största handelspartner Norge och Tyskland.
I Tyskland tas sociala hänsyn så att familjeförsörjare med många barn får behålla jobbet oavsett bristande kompetens.
Norge har liknande regler som Sverige, men betydligt hårdare praxis.
Vid tvist är det arbetsgivarens ord som gäller fram till dom i AD.
Om AD.s dom i regel går på arbetsgivarens linje faller LAS som anställningsskydd.
Min uppfattning är dock att arbetsgivaren inte vill driva en tvist upp till central förhandling eller ännu mindre till AD, då arbetstagarens uppsägningstid (tid kvar på jobbet) förlängs så länge tvisten varar.
Samma oskerhet i anställning i kommuna tjänst. Där tar man till fula knep som t ex att inrätta enmannakretsar där man ringar in obekväma personer som då är ritt fram att säga upp.
Arbetsgivaren kan avtala med facket om att frångå LAS. Men kan vilka kriterier som helst tillämpas i en sådan avtalad turlista?
SN säger att ”avsteg från lagens turordningsregler alltid är förknippade med en extra kostnad för arbetsgivaren”. Jag blev uppsagd på detta sätt och arbetsgivaren erbjöd initialt noll månader i uppsägningstid utöver de sex månader jag hade enligt LAS. Efter en utdragen kamp landade vi på nio månader totalt. En klen tröst med tanke på den långa arbetslöshet som följt. Ersättningen är en förhandlingsfråga, den enskilde mot arbetsgivaren.
Det är nog till stora delar riktigt att LAS inte medför så stora nackdelar inom den tjänstesektor som omfattar ingenjörer m fl, särskilt så länge det gäller större och medelstora företag.
Men för mindre företag kan frågor rörande neddragningar eller inkompetenta/saboterande anställda bli oerhört kostsamma att lösa och få påverkan på företagets ekonomi i flera år. Jag har själv varit involverad i ett företag där de två anställda vägrade acceptera styrelseförändringar och gick hem och sjukskrev sig. Den senare avvecklingskostnaden uppgick till omkring en hel årsomsättning och företagets ekonomi är ännu ej återställd efter flera år.
Själv civilingenjör och småföretagare skulle jag aldrig anställa någon med det ansvar för anställda som en företagare har enligt dagens lagstiftning.
Detta betyder inte att arbetstagarna inte behöver något skydd mot oseriösa arbetsgivare, men dagens system är oproportionerligt.
Den erfarenhet jag har av LAS är att små företag hellre förhandlar om ett avtal vid uppsägningar (t.ex vid arbetsbrist) är att börja matcha kompetenser och anställningstid för att få fram vem/vilka som ska få gå. Man undviker inte uppsägnngen men den lokala föreningen har lite bättre möjligheter att förhandla fram bra villkor för de som blir uppsagda. Det finns en ”botten nivå” som arbetsgivaren vill slippa.
Det är arbetsgivaren som leder & fördelar arbetet. Hade arbetsgivaren verkligen varit intresserad av att ha en kompetent personal, så hade man gett goda möjligheter till att byta jobb & fortbilda sig. Företagen minskar kontinuerligt på resurserna varför tiden för fortbildning blir allt knappare & specialiseringen minskar möjligheterna till att byta jobb.
I ivern att spara pengar vill man ta bort äldre personal som kan jobbet, men har högre lön och ersätta med yngre med begränsad erfarenhet som har lägre lön. Hade företagen tagit hela ansvaret och skött sig utan anmärkning, så hade frågan kring LAS inte varit ett problem.
Min uppmaning är därför till Svenskt Näringsliv och Sveriges Ingenjörer , kom med förslag som belyser & löser helheten istället för att träta om LAS. Att som äldre drabbas av uppsägning är betydligt tuffare än för en yngre person, givet företagens ointresse att anställa äldre oberoende av vilken kompetens personen besitter.
LAS fungerar utmärkt på en stor lokal arbetsplats (biltillverkare, pappersbruk, etc.), men så fort det är tal om ”nya tidens” företag som har sin verksamhet och komptens spridd i flera olika kontor runt om i landet gör företagen precis hur de vill med sina anställda genom att omorganisera, byta fokusområden, etc. eftersom LAS bara gäller per kommun och inte per företag. Med andra ord hur enkelt som helst att bli av med ”gamlingar” som man annars aldrig hade blivit av med och många företag utnyttjar detta hål i LAS.