– Vi måste se på sjukskrivningar som en historisk process. Debatten kan inte bara utgå från nuet.
Professor emeritus Töres Theorell arbetar som vetenskaplig rådgivare på Stressforskningsinstitutet och har också varit ordförande i TCO:s expertgrupp angående sjukskrivningar. Han har länge följt utvecklingen när det gäller stressrelaterade sjukdomar och arbetslivet. En av hans slutsatser är att det tar tid innan samband kan anas.
— Från början av 90-talet fram till mitten av 00-talet ökade arbetsintensiteten. Men det är först år 2003 som arbetsrelaterade psykiska besvär är som mest förekommande, säger han.
Under år 2005 och 2007 blev arbetsinsiteten åter lägre. Ännu finns inte siffror för år 2009. Andelen med psykiska besvär orsakade av arbetet minskade med drygt en procent mellan 2006 och 2008. I samband med den ekonomiska nedgången är det möjligt att arbetsintensiteten har ökat, även om det troligen inte är jämförbart med förändringen på 90-talet.
— Det här är ju en mildare kris, säger Töres Theorell.
I slutet av 90-talet och början av 2000-talet ökade de stressrelaterade psykiska sjukdomarna. Töres Theorell ser tecken som talar för att det kan bli så igen, men också sådant som talar emot.
— Det som talar för fler sjuka är som sagt den ekonomiska nedgången som har lett till en del nedskärningar igen. Sedan har det också blivit ett större tryck på sjukskrivna. De riskerar att hamna utanför både a-kassa och sjukförsäkring. Den ekonomiska stressen ökar även risken för att bli långtidssjuk.
— Det som talar mot fler sjukskrivna är att vi vet så mycket mer om stress och hur den ska hanteras.
Om några år kan Töres Theorell och hans kollegor avläsa mer om vilka följder förändringarna kan ha fått. I den longitudinella studien, SLOSH, Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health följer man sedan år 2006 nästan 20 000 svenskar och undersöker faktorerna arbetsmiljö, hälsa och arbetsorganisation.
Källa: www.suntliv.nu
