Distansarbete har fått fler kvinnliga ingenjörer att jobba heltid

Möjligheten att kunna jobba några dagar i veckan på distans gör att civilingenjören Teresia Göransson kan jobba heltid.

Andelen kvinnliga ingenjörer som arbetar deltid har minskat med mer än en tredjedel sedan 2019. Enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer är distansarbete en viktig förklaring. Men nu riskerar utvecklingen att bromsas när flera stora arbetsgivare skärper kraven på kontorsnärvaro.  

 Sedan 2019 har andelen kvinnliga ingenjörer som arbetar deltid sjunkit från 11 till 7 procent, enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Samma utveckling syns bland kvinnliga medlemmar i Akavia, där andelen deltidsarbetande har minskat från drygt 9 till drygt 6 procent.  

Bakom förändringen pekar fackförbunden på de ökade möjligheterna att arbeta på distans som växte fram under pandemin. När arbetet blivit mer flexibelt har fler kvinnor kunnat kombinera arbete och familjeliv utan att gå ner i arbetstid.  

– Att deltidsarbetet för kvinnor har minskat kraftigt de senaste åren bör betraktas som ett stort framsteg för jämställdheten, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.

Att arbeta deltid kan få stora ekonomiska konsekvenser. Enligt beräkningar från Alecta förlorar en ingenjör som arbetar 75 procent under nio år mer än en miljon kronor i arbetsinkomst efter skatt jämfört med en heltidsanställd. Pensionen blir samtidigt omkring 3 600 kronor lägre per månad efter skatt.  

”Underlättar logistiken med tre barn” 

Teresia Göransson är civilingenjör och arbetar som energistrateg på Tekniska Verken i Linköping. Sedan i våras är hon dessutom ordförande i den lokala Sacoföreningen för akademiker på arbetsplatsen.

Teresia Göransson, civilingenjör och energistrateg på Tekniska Verken i Linköping.

Familjen består av man, två gemensamma barn på 1 och 3 år och en bonusdotter på 9 år.

– Vi bor på landet 3,5 mil utanför Linköping. Resan hemifrån till jobbet tar en timme, inräknat hämtning eller lämning av barn vägen.

Tekniska Verken har en policy för distansarbete som innebär att man ska vara minst halva arbetstiden på kontoret. De flesta veckor arbetar Teresia Göransson hemifrån två dagar. Hennes man kan också jobba på distans men vid hans kontor finns ingen parkering och då kan han inte hämta och lämna barnen på vägen.

 – Att kunna jobba på distans betyder jättemycket för mig. När jag arbetar ostört hemma sparar jag så mycket av min energi och får ändå mer gjort. Jag är alltid mycket tröttare efter jobbet när jag är på kontoret.   

Om du inte kunde jobba på distans – skulle du då kunna jobba heltid?

 – Förmodligen inte. Jag skulle må skitdåligt och rent praktiskt skulle det bli tufft. Barnen skulle behöva ha längre dagar på skolan och förskolan. Vi skulle alla vara tröttare och ha mindre tid tillsammans. Distansarbetet gör livet och enklare och underlättar logistiken med tre barn.

”Deltid innebär ofta mindre lön för samma jobb”

Trots den positiva utvecklingen av distansarbete efter pandemin ser Sveriges Ingenjörer en risk för att trenden ska vända. Flera stora industriföretag, bland dem Volvo Cars och Scania, har under senare år infört striktare regler för distansarbete och ökad närvaro på kontoret.

Enligt Ulrika Lindstrand kan det få konsekvenser för kvinnors arbetsvillkor.

– Om möjligheten att arbeta flexibelt minskar finns en risk att fler kvinnor återigen väljer deltidsarbete för att få ihop vardagen. Det vore en förlust både för individen och för jämställdheten, säger hon.  

Teresia Göransson tror inte heller att deltidsarbete skulle vara en bra lösning.  

– Ingen annan skulle göra delar av mitt arbete om jag jobbade mindre. I praktiken innebär deltid ofta att man får mindre lön för samma jobb. Och så tror jag det är för många akademiker. 

Rapporten bygger bland annat på svar från omkring 74 000 personer i Sveriges Ingenjörers löneenkäter.

10 kommentarer

  • Emma

    Jag är en av dessa! Enda sättet att få familjelivet med småbarn att gå ihop! Hela vardagen är ett konstant pusslande och dåligt samvete mot antingen jobbet eller barnen. Att kunna sitta hemma nån dag per vecka minskar restiden som gör att vi hinner hämta barnen så de slipper orimligt långa dagar som inte varit ok ens för en vuxen. Skulle mitt jobb dra tillbaka detta skulle jag tvingas säga upp mig och byta jobb.

    I takt med AIs intåg och den kraftiga effektiviseringen av arbetsmarknaden hoppas jag att det på allvar börjar diskuteras vad den vunna tiden ska användas till. Att få mer tid över ökar nog mångas välmående avsevärt. Våra grannländer har haft 35-38 timmarsveckor länge, varför inte vi? Sen är det en rättvisefråga inte bara män och kvinnor emellan utan även oss som har möjlighet till distansarbete och alla de som måste vara på plats (vård, skola, omsorg, servicejobb m.fl.)

    19 november 2026
  • Linnéa

    Jättebra bra på flera sätt! Men innebär också att kvinnor jobbar mer på arbetsmarknaden genom anpassning av jobben snarare än att männen avlastar mängden obetalt arbete i hemmet? Verkar som att en lösning skulle vara att anpassa så männen kan bli mer delaktiga åt andra hållet med 🙂 ex låter ju P-platser väldigt lågt hängande utifrån texten ovan

    19 november 2026
    • Sveriges Ingenjörer

      Hej Linnéa!
      Distansarbete gör förstås inte automatiskt fördelningen hemma mer jämställd. Om den ena gör mer av det obetalda arbetet behöver den andra helt enkelt ta en större del. Praktiska möjligheter att dela på exempelvis hämtning och lämning spelar också roll. Det vi har sett är att kvinnor som gått ner i arbetstid för att få ihop vardagen ofta ändå behövt jobba klart på kvällarna. Då kan det i praktiken bli heltidsarbete till deltidslön. Distansarbete löser inte fördelningen hemma, men kan göra det lättare att arbeta heltid och därmed få full lön och pension.

      19 november 2026
  • Nils

    Trenden sammanfaller också med ett starkt minskat barnafödande. Tror detta kan förklara mycket av trenden. Sedan är ju vad som påverkar vad i vilken utsträckning naturligtvis komplext.

    19 november 2026
    • Dennis

      Riktigt svagt att inte ta med det som en faktor i analysen. Barnafödande låg 2019 på 1,70 barn per kvinna jämfört med 2025 då det låg på 1,42 barn per kvinna, en minskning med drygt 16%.

      19 november 2026
      • Sveriges Ingenjörer

        Hej Dennis!
        Du har rätt i att barnafödandet har minskat under perioden. Det vi har analyserat är minskningen av deltidsarbete, och där ser vi en tydlig skillnad mellan grupper där distansarbete är vanligt och grupper där möjligheten är liten. Bland kvinnor i tjänstemannayrken har deltidsarbetet minskat tydligt, medan vi inte ser samma utveckling bland kvinnor i arbetaryrken. Barnafödandet kan också vara en del av förklaringen, men eftersom vi inte har analyserat den faktorn kan vi inte säga hur stor betydelse den har haft.

        19 november 2026
    • Sveriges Ingenjörer

      Hej Nils!
      Det minskade barnafödandet kan absolut vara en del av förklaringen, men vi ser att deltidsarbetet bland kvinnor har minskat tydligt i grupper där distansarbete blivit vanligt, men inte alls på samma sätt där möjligheten att arbeta på distans är liten. Det tyder på att distansarbete kan vara en viktig del av förklaringen, även om det naturligtvis kan finnas flera faktorer bakom utvecklingen.

      19 november 2026
  • Anna E

    Det här är verkligen att presentera en skev bild av problemet. Hade varit mer givande att se statistiken för män som jobbar deltid och en intervju med en man som får berätta hur distansarbete gör det möjligt för honom att ta större ansvar för det obetalda arbetet hemma och får vardagspusslet att gå ihop. I slutänden är det männen som behöver steppa upp om vi vill få ökad jämlikhet.

    19 november 2026
    • Kim

      Jag som pojk kan då berätta.
      Under fem års tid när barnen var små jobbade jag 80%
      Och kan bara hålla med om att deltidsarbete är en fälla. Det är bara lägre lön för samma jobb, i alla fall för oss kontorsmänniskor, det är ju ingen annan som gör våra arbetsuppgifter bara för att vi inte är på kontoret 20% av tiden.

      Är även en av de män som ”vann” uttaget av föräldradagar, tog i slutändan ut fler än kvinnan, ingen tävling vaklart, men det var en rolig betraktelse här hemma. 😊

      Tyvärr gick frugan i väggen när barnen var mindre, vilket ledde till att jag tog beslutet att hitta ett annat jobb, där jag kunde jobba mer hemifrån.
      Så sedan 13 år tillbaka jobbar jag 90% hemifrån och sköter all logistik, det obetalda arbetet hemma, då menar jag verkligen allt.
      För att underlätta för min fru att kunna arbeta 100% då jobbet är hennes hobby och största intresse och det är vad hennes energi räcker till, efter arbetsdagen är hon helt tom på energi.
      Dock har det ju sina negativa aspekter också, man syns inte lika mycket som de som är på kontoret trots att man sköter sitt jobb. Och att hitta samma upplägg idag blir svårare och svårare, så byta jobb är svårare.
      Flera små saker som hämmar löneutveckling osv.
      Men i slutändad, för mig, är det värt det, pga närheten till familjen och lyckan jag ser i min frus ögon när hon kan jobba 100% igen.

      Men detta är ju en anekdot och inte en norm.

      Mitt bästa tips innan man skaffar barn med någon, är att prata med ens partner och inte enbart förvänta sig att den ska ta samma ansvar.
      Det är extremt svårt att förändra en människas grundläggande beteende och behov, så klargör förväntningar och krav innan beslut om barn. 😊

      19 november 2026
    • Sveriges Ingenjörer

      Hej Anna!
      I familjer där ansvaret hemma är ojämnt fördelat behöver förstås den som tar den mindre delen kliva fram mer. Distansarbete löser inte den frågan. Det vi lyfter är att kvinnor som gått ner i arbetstid för att få ihop vardagen ibland ändå har behövt jobba klart på kvällarna. Då kan det i praktiken bli heltidsjobb till deltidslön. Distansarbete kan göra det lättare att arbeta heltid och få full lön och pension. Men det är förstås ingen ersättning för en jämnare fördelning av ansvaret hemma.

      19 november 2026

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Med den nya överenskommelsen får fler möjlighet att tjäna in pension under flera år i livet. Arbetsskadeförsäkringen har förbättrats och fler får bättre stöd vid omställning. Foto: Getty Images.

Pensionsavtal klart för fler än två miljoner anställda

LO och PTK har äntligen nått en överenskommelse med Svenskt Näringsliv om förändringar av villkor som rör avtalspension, försäkring och omställning. Bland annat ska inbetalningarna till tjänstepensionen ITP 1 från den 1 januari 2028 börja vid 24 års ålder i stället för 25 och fortsätter till 67 år i stället för 66.
Fler artiklar