Högre betyg ska ge mer pengar. Regeringen vill höja utbildningskvaliteten i högskolan, och det ska ske med hjälp av både piska och morot. De högskoleutbildningar som ger de bästa resultaten ska få ökade resurser. Men frågan är om högre betyg verkligen är tecken på en bättre undervisning.
Högre betyg ska ge mer pengar. Regeringen vill höja utbildningskvaliteten i högskolan, och det ska ske med hjälp av både piska och morot. De högskoleutbildningar som ger de bästa resultaten ska få ökade resurser. Men frågan är om högre betyg verkligen är tecken på en bättre undervisning.
Högskoleutbildningarna måste vässas. Det skriver regeringen i en nyligen utkommen proposition. Enligt högskole- och forskningsminister Tobias Krantz ska utvärderingen av utbildningarna ändras. Den ska fokusera på resultaten, inte som tidigare på hur man lärde ut kunskaperna.
De olika utbildningarnas resultat ska bygga på omdömen från tre olika håll. Elevernas examensarbeten bedöms av externa bedömargrupper. Högskolorna gör också en självvärdering som kombineras med bedömare som besöker skolorna. Dessutom får tidigare studenter uttala sig om sina utbildningar i särskilda enkäter.
De externa bedömargrupperna ska bestå av ämnesexperter, studenter och företrädare från arbetslivet. För att förhindra godtycke är det tänkt att förutsättningarna för bedömningarna ska vara tydligt formulerade i förväg.
De olika bedömningarna samlas i ett betyg, som ges i tre grader. I princip underkänt, godkänt och utmärkt. De utbildningar som får underkänt riskerar sin examinationsrätt, medan de som bedöms som utmärkta får ökade resurser. Men bara lite. Utbildningsdepartementet vill inte skapa för stora skillnader. Främst ska extrapengarna hämtas från den halva miljard som väntas komma i och med att utländska studenter börjar betala för att studera i Sverige.
Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer, tycker att förslaget är svårt att bedöma. Han menar att det i hög grad beror på vad Högskoleverket gör av det i praktiken.
– Möjligen kan signalen om att vara bästa utbildning spela större roll än den egentliga pengen, säger han. Själva omdömet att en högskola är bra kan öka söktrycket, vilket i sin tur kan ge bättre resultat.
Men att fokusera så hårt på utbildningarnas slutresultat kan vara vanskligt. Olika högskolor har olika underlag. Kommer eleverna huvudsakligen från bruksorter och har mest arbetare i släkten, eller kommer de från akademikertäta områden där pappa är jurist och mamma är läkare? Det är ju inte jättekonstigt om den senare gruppen får generellt sett bättre resultat. Om de två högskolorna då får samma resultat – är den förra då bättre i stället?
– Att konstatera att en högskola får bättre resultat än en annan är alltså ganska långt ifrån att säga att den också har en bättre undervisning, säger Olle Dahlberg.
Enligt planen ska riksdagen besluta om det nya systemet innan sommaren 2010, och de första pengarna delas ut 2013.
1 kommentar
”Kommer eleverna huvudsakligen från bruksorter och har mest arbetare i släkten, eller kommer de från akademikertäta områden där pappa är jurist och mamma är läkare? Det är ju inte jättekonstigt om den senare gruppen får generellt sett bättre resultat.”
Jag hoppas de ska mäta objektiva resultat och inte justerade för eventuella akademikerföräldrar eller annorlunda bakgrund. Vi måste sluta ta hänsyn till omständigheter annars riskerar vi att cementera skillnaderna. Tänk vad som händer om man börjar ställa lägre krav på en grupp jämfört med en annan för samma meriter, i längden urholkas tilltron till den gynnade gruppen. Livet är inte rättvist och att låtsas om att alla skillnader i bakgrund och genetisk uppsättning går att kompensera bort genom tricksande med förturer, kvoteringar, trixande med tilldelning av resurser, etc. är helt fel väg att gå. Vi måste inse att det är möjligt att acceptera skillnader utan att principen om alla människors lika värde är hotad.