Vad händer med ett samhälle när det ställs inför en kris och hur tar man sig igenom arbetslöshet med självkänslan i behåll? I bokens Krisens siffror- röster från Gislaved gör journalisterna Anna Öberg och Gunhild Wallin djupdykningin i ett samhälle i förlamning.
Idén till en bok fick Anna Öberg och Gunhild Wallin fick de när de såg hur medierna skildrade finanskrisen som startade i september 2008. De tyckte att det de stora företagen och dess medarbetare fick alldeles för stort utrymme och att man i rapporteringen ofta glömde bort de mindre orterna och att man inte skildrade hur människorna bakom varselsiffrorna mådde.
Efter lite funderande bestämde de sig tillslut för att undersöka krisens verkningar i Gislaveds kommun, en industriort i västra Småland med 10 000 invånare. Gislaved har flera industrier och innan krisen hade de flesta av Gislavedsborna aldrig varit arbetslösa. Därför blev det också en sådan chock när varslen kom.
Ett före och efter krisen
— Folk i Gislaved talar om ett före och ett efter när man talar om krisen. Även de som fick ha kvar sina jobb uttryckte sig i sådana termer. Flera berättade om hur telefonerna på jobbet från en dag till en annan plötsligt slutade ringa, säger Anna Öberg.
Dramatiken i krisen var stark och förloppet gick snabbt. När Anna och Gunhild började intervjua människor i Gislaved, sommaren 2008, fanns 328 arbetslösa människor i kommunen. På ett år ökade antalet arbetslösa med nästan 800 personer. På arbetsförmedlingen trängdes folk och många av dem som förlorade jobbet visste inte alls hur man skulle bära sig åt för att söka ett nytt.
Flera hade aldrig skrivit ett CV och de som kände sig kränkta i och med uppsägningen hade det ännu svårare att gå vidare och söka nytt jobb. Anna och Gunhild talade både med dem som hade förlorat jobben och de som var tvungna att sköta varslen.
Arbetsförmedlingen hade inte tillräckligt med resurser att hjälpa alla som behövde hjälp och det här är en annan aspekt som författarna till boken tycker att man borde ta upp till diskussion och ta lärdom av.
— Det här är något som man kan ta till sig bland kommunerna och fundera över när fördelningen av medel sker. När en liten ort som Gislaved råkar ut för en kris räcker inte pengarna som kommunen har avsatt, säger Gunhild och nämner ett annat problem som uppdagades i samband med krisen.
Främlingsfientlighet
Det handlar om de invandrare som bor i Gislaved. Före krisen hade många av dem jobb inom industrin och Gislaved skröt om sin goda integration. Problemet var att flera aldrig hade lärt sig svenska och nu när de sades upp hade de svårt att söka nya jobb eftersom flera jobb krävde att de skulle tala god svenska. Och även om det skulle vända för industrierna så var det inte säkert att man ville återanställa samma människor. Flera arbetsgivare talade om att de ville passa på att höja kompetensen hos sina arbetare om de skulle nyanställa.
Det var många i kommunen som oroade sig över att detta skulle kunna leda till främlingsfientlighet inom kommunen.
Inte bara tufft för dem som förlorar jobbet
Ett annat problem som författarna tar upp i boken är chefernas svårighet att säga upp medarbetare som de själva har varit med om att anställa, vilket kan blir särskilt jobbigt på ett så litet ställe där alla i princip känner alla. Författarna tar också upp fackets roll och hur de fackliga förtroendemännen många gånger fick agera psykologer och trösta förtvivlade människor.
Styrkan i boken är att Anna och Gunhild har haft god tid på sig att tala med dem som bor i Gislaved och att de verkligen visar hur enskilda personer kan drabbas av en kris. Sammanlagd spenderade de en månad i Gislaved och har därefter följt upp personerna med mejl och samtal.
Boken Krisens siffror- röster från Gislaved ges ut av Premiss förlag.
