CSN vill jaga utlandssmitare

Centrala studiestödsnämnden, CSN, vill jaga utlandssmitare med blåslampa. I dag kan låntagare bli av med hela studielånet genom att efter studierna jobba utomlands i tio år. Om CSN under den tiden inte lyckas kontakta låntagaren, faller alla fordringar. Nu vill CSN få bättre verktyg i jakten på smitare.

Centrala studiestödsnämnden, CSN, vill jaga utlandssmitare med blåslampa. I dag kan låntagare bli av med hela studielånet genom att efter studierna jobba utomlands i tio år. Om CSN under den tiden inte lyckas kontakta låntagaren, faller alla fordringar. Nu vill CSN få bättre verktyg i jakten på smitare.

Låntagare som bor utomlands är generellt sett sämre på att betala tillbaka studielånen. Regeringens utredare, Stig Orustfjord, har nu lagt fram ett delbetänkande med åtgärder som ska göra det lättare för CSN att driva in obetalda skulder. Han föreslår tre åtgärder:

1. Återbetalningsförsäkran. Den som vill ta studielån i framtiden måste  skriva på ett dokument, motsvarande ett skuldebrev, där han eller hon förbinder sig att betala tillbaka sina skulder. Det skulle enligt utredningen underlätta arbetet för CSN vid en eventuell indrivning pengarna.

2. Skyldighet för studiestödstagare att lämna aktuell adress till CSN. I Sverige får CSN adressuppgifter via folkbokföringsdatabasen. Men för dem som är bosatta utomlands finns ingen sådan uppföljning, och CSN förlorar adressen till många låntagare. En skyldighet att lämna rätt adress skulle enligt utredaren göra att fler utlandsboende faktiskt uppger sin adress.

3. Förlängd preskriptionstid för studiestödsfordringar. I dag förfaller hela beloppet om CSN inte får kontakt med låntagaren på tio år. Den tiden ska ändras till 25 år, föreslår utredaren. Under de närmaste åren riskerar annars betydande belopp att preskriberas.

Utredaren beräknar att CSN sammanlagt vinner cirka 68 miljoner kronor per år på de ovanstående åtgärderna. Saco har bifallit utredningens förslag i sitt remissvar. Även Saco Studentråd bifaller, men anser att skyldigheten att lämna rätt adress blir verkningslös eftersom utredaren inte föreslår något straff för den som struntar i lagen.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • För att kunna svara tryggt på en medarbetarenkät behöver man veta vem som kan se mina svar, hur anonymiteten skyddas och vad som faktiskt händer med resultaten. Foto: Getty Images.

    Tror du att medarbetarenkäten är anonym? Det beror på hur den hanteras

    Snart är det dags för medarbetarenkäten igen, och i fritextrutan kan du skriva det som inte ryms på en skala från ett till fem. Men ”anonym” betyder inte samma sak för alla. En enda kommentar kan avslöja vem du är – och GDPR anger inget bestämt antal svar som garanterar anonymitet.
  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.