Centrala studiestödsnämnden, CSN, vill jaga utlandssmitare med blåslampa. I dag kan låntagare bli av med hela studielånet genom att efter studierna jobba utomlands i tio år. Om CSN under den tiden inte lyckas kontakta låntagaren, faller alla fordringar. Nu vill CSN få bättre verktyg i jakten på smitare.
Låntagare som bor utomlands är generellt sett sämre på att betala tillbaka studielånen. Regeringens utredare, Stig Orustfjord, har nu lagt fram ett delbetänkande med åtgärder som ska göra det lättare för CSN att driva in obetalda skulder. Han föreslår tre åtgärder:
1. Återbetalningsförsäkran. Den som vill ta studielån i framtiden måste skriva på ett dokument, motsvarande ett skuldebrev, där han eller hon förbinder sig att betala tillbaka sina skulder. Det skulle enligt utredningen underlätta arbetet för CSN vid en eventuell indrivning pengarna.
2. Skyldighet för studiestödstagare att lämna aktuell adress till CSN. I Sverige får CSN adressuppgifter via folkbokföringsdatabasen. Men för dem som är bosatta utomlands finns ingen sådan uppföljning, och CSN förlorar adressen till många låntagare. En skyldighet att lämna rätt adress skulle enligt utredaren göra att fler utlandsboende faktiskt uppger sin adress.
3. Förlängd preskriptionstid för studiestödsfordringar. I dag förfaller hela beloppet om CSN inte får kontakt med låntagaren på tio år. Den tiden ska ändras till 25 år, föreslår utredaren. Under de närmaste åren riskerar annars betydande belopp att preskriberas.
Utredaren beräknar att CSN sammanlagt vinner cirka 68 miljoner kronor per år på de ovanstående åtgärderna. Saco har bifallit utredningens förslag i sitt remissvar. Även Saco Studentråd bifaller, men anser att skyldigheten att lämna rätt adress blir verkningslös eftersom utredaren inte föreslår något straff för den som struntar i lagen.
