– Europa måste bli bättre på att använda kvinnors talanger. Det finns en enormt stor outnyttjad potential här, både när det gäller vanliga jobb och bland toppjobben säger Viviane Reding och tillägger att endast 32 procent av ingenjörerna och vetenskapsmännen inom EU är kvinnor. Hon nämner även den skeva könsfördelningen inom bolagsstyrelser som ett stort problem.
I den Europeiska kommissionen ansvarar Viviane Reding för mänskliga rättigheter och rättvise- och medborgarskapsfrågor. Hon är också en av sju viceordförande och frågor som handlar om jämställdhet mellan könen ligger henne varmt om hjärtat.
Förra året gjorde konsultbolaget McKinsey en studie * där man undersökte hur man skulle kunna öka könsmångfalden i företagsledningar bland börsnoterade bolag runt om i världen.1 500 personer, alltifrån mellanchefer till VD:ar, intervjuades.
Lönsamt med kvinnor
I materialet framkom att företagen med den högsta andelen kvinnor i ledningen toppar både när det gäller lönsamhet och arbetsresultat. Bland företagen som visar de bästa resultaten har cirka två tredjedelar både kvinnor och män i sina företagsledningar.
Men trots att många företagsledningar är medvetna om kvinnornas positiva inflytande på företagens lönsamhet så är det ändå fortfarande alldeles för få som premierar kvinnor. Statistiken talar sitt eget dystra språk: USA har endast 15 procent kvinnor i sina bolagsstyrelser, Indien 5 procent och Kina 6 procent. Sverige, som annars brukar vara en förebild när det gäller jämställdhet, ligger på 27 procent, strax efter Norge som hamnat högst upp på listan med sina 32 procent.
Norge i topp
Att norska företag har flest kvinnor i bolagsstyrelser beror förmodligen på att man 2003 lagstiftade om könskvotering i bolagsstyrelser (2003 låg andelen kvinnor i styrelserna på 7 procent, 2009 hade siffran ökat till 40 procent).
Vivane Reding var tidigare ingen anhängare av könskvotering men har nu tänkt om.
– Jag skulle föredra att vi hade en situation där sådana här beslut inte är nödvändiga och där kvinnor själva kunde ta sig upp till toppen. Men med tanke på att det inte händer något inom området så kanske vi i framtiden måste vidta åtgärder på europeisk nivå så att det går framåt, säger Viviane Reding och tillägger att hon under våren kommer att träffa VD:arna för de stora börsnoterade företagen i Europa för att diskutera om de själva kan vidta några slags åtgärder för en jämlikare könsfördelning.
– Beroende av vad vi kommer fram till så får vi se om jag driver frågan vidare under 2012, säger hon.
I en undersökning gjord av konsultföretaget PricewaterhouseCoopers* där 1 000 svenskar tillfrågades om deras inställning till kvotering och jämställdhet i arbetslivet ansåg 84 procent att valberedningarna gör för lite för att aktivt leta upp kvinnor till bolagsstyrelserna. Hela 94 procent av de kvinnliga styrelseledamöterna ansåg också att den huvudsakliga orsaken till att andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser är så låg beror på att män ”kvoteras in” genom att män väljer män.
För och emot kvotering
De som är mot kvotering använder ofta argumentet att det ska vara kompetens och inte kön som ska avgöra tillsättningen och att man inte vill inskränka bolagens självbestämmanderätt medan de som är för kvotering i stället menar att kvinnlig kompetens behövs lyfta fram och menar att inget kommer att hända i frågan om det inte blir tvång.
Enligt McKinseys rapport framgår att den viktigaste faktorn för att få in fler kvinnor i bolagsstyrelser är att företagets VD är positiv till könsmångfald och att företaget aktivt jobbar för det, exempelvis med genusprogram som uppmuntrar kvinnligt nätverkande och kvinnliga förebilder samt mentorskap för unga kvinnor. Andra viktiga åtgärder för att underlätta för kvinnorna att göra karriär är flexibla arbetstider då kvinnor fortfarande är dem som drar största lasset när det gäller barn och hushållsarbete.
Sveriges Ingenjörer om kvotering
Helene Sjöman
Helene Sjöman, jämställdhetsexpert på Sveriges Ingenjörer, förklarar att förbundet först och främst vill att den så kallade ”koden”, det vill säga att riktlinjerna för bolagsstyrelser, ses över och att förbundet inte helt har tagit ställning för eller emot kvotering.
– Vi vill ha en diskussion kring hur det går till när man ser ut en bolagsstyrelse, säger Helene Sjöman. Hon tycker att kvinnor blir ganska bra bemötta i ingenjörsbranschen men att det kan bli bättre.
– Exempelvis får kvinnor en tusenlapp lägre i ingångslön än män och det är oacceptabelt, självklart ska lönerna vara jämställda, säger hon.
Helene Sjöman arbetar på heltid med jämställdhetsfrågor och hon förklarar att förbundet försöker jobba förebyggande snarare än att enbart ta hand om problemen när de dyker upp.
Förutom att hålla kurser och undervisa förtroendemän om diskrimineringslagen publicerar Sveriges Ingenjörer också olika rapporter (exempelvis Karriär- hur då?) som behandlar jämställdhetsfrågor.
– Och jag och Magnus Skagerfält (som är ansvarig för övriga diskrimineringsfrågor på förbundet, reds anm) insisterar alltid på att det ska finnas både en man och en kvinna med vid en rekrytering, säger Helene Sjöman.
Läsarfråga: Är kvotering rätt väg att gå för att få ett mer jämställt arbetsliv?
* McKinseys studie: Women matter 2010. Women at the top of corporations: Making it happen. Läs mer här.
* PricewaterhouseCoopers studie (tillsammans med nätverket Women on Board): Undersökning om kvotering.
Sveriges Ingenjörers rapport Karriär- hur då? hittar du här.
23 kommentarer
Hej!
Streck i debatten…
Varför det?
Nåja, jag tycker detta är viktigt. Min chef har nyligen anställt 2 nya personer på vårt stora företag. Den ena ingenjören är tjej från Indien och den andra en kille från Pakistan. Bägge är unga och det behövs med nytt blod. Tycker att det är spännande och en rejäl utmaning. Jämlikhet vad det gäller kvinnor, utlandsfödda och ålder ökade rejält. Kul.
Marit Kindahl: Jag tycker det är märkligt att feminister endast vill tvinga till sig en 50/50 fördelning inom områden där kvinnor gynnas av detta (typiskt inom områden med hög status och litet kvinnligt rekryteringsunderlag)? Varför arbetar de exempelvis inte lika frenetiskt för att kvotera in män till högskolan så det blir 50/50 fördelning där? Och varför strävar de inte efter att det ska vara 50/50 bland gruvarbetare eller sopåkare? Kanske ska vi tvinga vissa sjuksköterskor att bli gruvarbetare och tvärtom så 50/50 fördelning uppnås på båda ställen? Då får vi iofs troligtvis både missnöjda sjuksköterskor och gruvarbetare, men det viktigaste är ju att den kollektivistiska feministideologin segrar så det är exakt 50/50 överallt? Individens egna val är av underordnad betydelse.
Nej, feminism handlar inte om sann jämställdhet…
@Erica: Problemet är att många av dessa frågor har start partipolitisk tillhörighet. Att Sveriges Ingenjörer och tidningen Ingenjören så tydligt tar ställning i frågan och driver de ståndpunkter som förespråkas av Feministiskt Initiativ och Vänsterpartiet är ett problem. Det är lika illa som LOs kopplingar till Socialdemokratin.
@Marit Kindahl: Som påpekats tidigare är det inte säkert att 50/50 är en rimlig könsfördelning för bolagsstyrelser. Om det finns många fler kvalificerade sökande av ena könet kan det mycket väl resultera i tex en 80/20 eller 70/30 fördelning. Vad det gäller just ingenjörer så finns det tex betydligt fler manliga sådana än kvinnliga, och då är det rimligt att det avspeglar sig i könsfördelningen för bolagsstyrelserna i ingenjörstunga företag.
Att tidningen/webbsidan tar upp aktuella frågeställningar betyder inte att vi förespråkar det ena eller det andra. Vilket ämne vi än skriver om finns det alltid någon som känner sig åsidosatt eller, för den delen, gynnad. Debatten om könsfördelningen pågår i samhället vilket gör den intressant.
Jenny Grensman, chefredaktör Ingenjören
som härmed sätter streck i debatten om kvoteringsartikeln
Idag är det män som kvoteras in (män väljer män) och deras kompetens ifrågasätts inte pga det. Jag vill gärna vända på det hela genom att citera Marianne Nivert som en gång sa ungefär ”Vi har jämställda styrelser när det sitter lika många inkompetenta män som inkompenta kvinnor i dem”.
Min egen erfarenhet är också att det mycket vanligare att män än kvinnor befordras över sin kompetensnivå. Män förväntas kunna medans kvinnor först måste visa att de kan.
Kvotering är nödvändigt för att bryta strukturerna och få en förändring.
[…] Ojämställt på toppen […]
Man vet att män i allmänhet har en större spridning i egenskaper än kvinnor, t.ex. gäller detta IQ (referens: ”Könet sitter i hjärnan” av Annica Dahlström, Corpus-Gullers ISBN 91-976033-0-9). Med andra ord kan man i allmänhet förvänta sig en markant övervikt av män bland högpresterare, t.ex Nobelpristagare, höga chefer och styrelse ledamöter i stora bolag. På samma sätt gäller detta även bland underpresterare t.ex. interner på vår fängelser, uteliggare etc. För de allra flesta egenskaper är denna spridning betydligt mer uppenbar än de generella skillnader som kan finnas mellan könen. Sedan kan även den rådande synen på könsskillnader i samhället påverka detta vilket vi nu ser ett utmärkt exempel på. Könskvotering kommer därför sannolikt leda till lägre kompetens i våra bolagsstyrelser.
Håller helt med om att jämställdhet är när man har lika rättigheter och skyldigheter och det är väl därför vi pratar om det här? Vi är inte där ännu och vi vet inte riktigt hur vi ska ta oss dit. Det enda vi vet är att det inte löser sig av sig själv och därav artiklar på jämställdhetstemat, som är bra för debatten om inte annat.
Det finns ju många bra förklaringar här till varför könskvotering inte är en passande lösning men jag har inte läst om så många andra alternativ?
Jag kan även för övrigt tycka att det är jättebra om gräddfilen som tydligen verkar gälla för vissa män upp till toppen, även kunde gälla vissa kvinnor. Alternativt kunde vi helt skippa gräddfilen, det är nästan ännu bättre, och än mer jämställt.
Blir så trött på vilket sätt ordet jämställdhet missbrukas av feminister, som ovan.
Jämställdhet är när man har lika rättigheter och skyldigheter, eller med andra ord finns det ingen diskriminering när det gäller kvinnor som vill sitta i bolagstyrelser. Problemet är att för få kvinnor vill tillägna sitt liv på en lång och mödosam karriär som krävs för att hamna i en styrelse.
Det ÄR ojämställt när kvinnor helt plötsligt får åka gräddfil in i bolagsstyrelser, de slipper göra karriär ett halvt liv. De får mer rättigheter (möjligheter) än män.
Kvotering är en variant av ”könsrasism”.
ps. lagstiftningen ang. könskvoteringen i Norge var en flopp, finns flera undersökningar som visar att bolagens lönsamhet minskat p.g.a. kompetensbortfall.
@Anna2: Nej, du har alldeles rätt i att jag inte har blivit nekad tre gånger i rad. Men så har jag aldrig heller råkat ut för den diskriminering som så många väljer att skylla alla sina problem på, trots att jag både jobbar och studerar i s.k. mansdominerade branscher. Och man tittar ju på klart fler faktorer än antalet års utbildning när man söker nytt folk, t ex att man ska passa i företaget och för uppdraget. Jag vet inte hur det anses med någon som kallar de andra styrelserepresentanterna för ”gubbar”…
@Mia: Men tror du att alla män gladeligen kommer att ta in och hjälpa dessa kvinnor, som kvoterats in framför dem enbart på grund av sitt kön? Tror du att det innebär en hälsosam arbetsmiljö för NÅGON, när en alla tar för givet att kvinnorna enbart är där för att man var tvungen att bättra på statistiken?
Jag tycker inte att kvinnor ska sluta kämpa för sina mål, men jag tycker heller inte att vi ska bli behandlade som små prinsessor och aldrig bli granskade själva.
Att dessa få kvinnor som faktiskt sitter i ledningen presterar väldigt bra är för att det är kvinnor som har kämpat för att komma dit de är, och fortsätter kämpa! Kvoterar man in folk tror jag inte att kvinnor kommer kunna skryta med den statistiken länge till. Jag säger inte att det är bra att vi ska behöva kämpa mer än andra, men bara att det känns som en slags övertro på kön framför individen när man försöker få det till att alla kvinnor är bättre ledare än män mha dagens knappa statistik.
[…] Även tidningen Ingenjören publicerar feministiskt material (här). Tack för tipset, […]
Jag är också trött på att mitt fack bedriver den här politiserade feminism-agendan. På senare tid har det varit ett flertal liknande artiklar och utspel från Sveriges Ingenjörer och tidningen Ingenjören. Vill artikelförfattarna nödvändigtvis bedriva sådan politik är det nog lämpligt att göra det från en annan plattform, tex Feministiskt Initiativ. Det är i alla fall inte sådant jag vill att mina medlemsavgifter ska bekosta, så fortsätter detta kommer jag avsluta mitt medlemskap i Sveriges Ingenjörer.
Vidare tror jag inte att kvotering till styrelseposter är någon bra väg att gå. I Norge införde man kvotering och där visade undersökningar att för varje 10 procent som andelen kvinnor ökade i styrelsen så minskade företagets värde med 18 procent. Hade andelen kvinnor ökat av sig själv (dvs utan att tvinga in kvinnor via kvotering) tror jag inte resultatet blivit så uselt. Se:
http://e24.no/jobb/article3537627.ece
Maed tanke på könsfördelningen på civ.ing med ålder 40+ är väl 27% kvinnor inte lågt, snarare högt.
Sen är jag inte så säker på att könsfördelningen bland personer som är beredda att satsa på karriären fämst är 50/50.
Trist att ingenjören också har börjat med vinklad feministist journalistik.
Håller med Niklas och Anna. Dessutom blir jag besviken på att mitt fack sysslar med en generalisering av diskriminering. Fokusera på ta hand om individer som blir diskriminerade och sluta upp med lägga tid på generaliseringar. Man kan lägga tid och pengar på att titta på köns-, ålder-, invandrare-, hudfärgs-diskriminering och få ut all sorts statistik, men det viktiga är att lägga tid på de individer som verkligen blir utsatta för diskriminering.
Jag vill se hur många individer som sveriges ingenjörer har hjälpt i diskrimineringsfrågor.
Företagsledningen vill förstås se till att det går bra för företaget och inte heller på kort sikt. I dagens samhälle finns det en misstro för individer.Personen som anställer har som uppdrag att inte lita på dig egentligen även om detta kan missgynna dem själva. Det kan verka ganska svårt att förstå men de kartlägger även personliga egenskaper och framtidsplaner inom företaget. Utifrån att man är kvinna anses det som att hon per automatik har planerat att någon gång i framtiden skaffa barn eller så kan det uppstå ”oväntat” såsom vi alla vet. Detta kan anses som att det äventyrar företagets framgång. Vid en anställning så antar de att mannen i fråga är redo att göra sitt allt för att ha jobbet kvar och få tid över med familjen. Under karriären så blir det en konstant prövning ifall man håller måttet vs de nyexaminerade och då får de personer som presterar vara kvar. Handlar inte om man eller kvinna helt enkelt om prestation i företaget. En kvinna/man som presterar och inte utvecklas så är det dags för henne/honom att leta vidare i ett annat företag. Det nya företaget inser då att hon/han har enbart avsikter att utveckla företaget.
Slutligen…MBA….ja man kan leda dårhuset….men till vilken nytta om detta inte kompletteras med en civ ing. examen med inr. på företagets profilering. Det är självklart att detta krävs ifall det är ett företag inom teknik och inte marknadsföring.
Kvotering…tror inte kvinnor skulle vilja få jobbet på detta sätt. Även om många inom företaget skulle även gilla det…för de skulle förmodligen ge så mycket arbetsbelastning på stackars personen som har kommit in på kvotering för att slutligen inte kunna prestera. Detta är då väldigt destruktivt som i större skala kan orsaka ett konglomerat.
27% är inte så mycket att hänga i julgranen men är man opartisk i artikeln får man nog inte tycka att det är för lite utan att det helt enkelt är ett fakta.
Vi känner till sedan tidigare Redings uttalande där hon blandar ihop historiska händelser och är slutligen tvungen att be om förlåtelse. Man får ta livet med en nypa salt och anpassa sig till det bästa för även om företagsledningen har misstro finns det nog hopp för samhället.
Jag är så trött på detta eviga tjat om att kvinnor är underrepresenterade hit och underrepresenterade dit.
Jag håller med första kommentaren från Anna att som kvinna borde man känna sig nedvärderad om man blir tillsatt på grund av kvotering.
Jag tycker kvotering känns lite väl Marxistiskt för dagens Sverige.
Låt varje individ ta sig till sin respektive post på bästa möjliga sätt och låt varje enskilt fall av diskriminering tas upp då det inträffar, vare sig individen är kvinna, homosexuell, invandrare, man under 180cm, vänsterhänt eller vad det nu månde vara man kan känna sig diskriminerad för.
Varför denna hets att just koncentrera sig på kön som gruppindelning i samhället?
Själv jobbar jag i IT- och Telekommunikationsbranchen och har två chefer närmast mig, en produktledning samt en projektledare där samtliga är kvinnor.
”… om folk bara kan börja se förbi vårat kön…” – Det är ju just det som inte händer av sig självt och därför behöver en förändring drivas på. Tråkigt nog så hör jag väldigt ofta ute i verkligenheten män som tycker synd om sig själva, samt kvinnor som håller med, för att kvinnor alltid får förtur. Konstigt nog har jag inte sett en enda kvinna få en befodran, däremot ett stort antal men, trots att vi är ca 30% kvinnor.
Nu råkar det vara så att denna artikel handlar om män och kvinnor. Jag är trött på att icke-argumentet att ”homosexuella, invandrare och handikappade också…”. Det finns väl absolut ingen anledning att inte lösa ett problem bara för att det finns andra problem också.
Borde inte en tidning som vänder sig till ingenjörer använda sig av statistik på ett mer lämpligt sätt?
Eftersom kvinnors utbildningsval har förändrats kraftigt över tiden så bör statistiken även delas upp i lämpliga åldersintervall. För lagstiftningsändamål så bör könsfördelningen hos person som får sitt första styrelseuppdrag främst vara intressant. Att det är överrepresentation av män bland erfarna styrelserepresentanter är ingenting vi kan ändra på.
Dessutom finns det ingenting som säger att det är 50-50 som är den naturliga fördelningen på varje företag. Det beror helt och hållet på könsfördelningen på den lämpliga rekryteringspoolen. Det här blir sedan oändligt komplicerat när personer utan självinsikt som Anna2 börjar hävda att de blir diskriminerade p.g.a. kön (multipla felutbildningar och en överdriven tro på MBA är inte direkt meriterande).
Som kuriosa kan vi även ta upp det ironiska att en artikel med jämställdhetstema endast citerar kvinnor, är skriven av en kvinna och publicerad på en tidning som styrs av en kvinna.
Hej Christian!
Tråkigt att du tycker att artikeln är vinklad. Det har inte varit min mening. Jag tar i artikeln varken ställning för eller emot kvotering utan läsarna får bilda sin egen uppfattning.
Att Sverige endast har 27 procents kvinnor i bolagsstyrelser tycker jag däremot inte är något att skryta med i jämställdhetssammanhang och det är det jag ville poängtera i och med formuleringen ”Sverige som annars brukar vara en förebild när det gäller jämställdhet… osv”
Men visst finns det länder som har ännu sämre siffror, vilket jag också nämner i artikeln.
Vänliga hälsningar
Anna Eriksson (webbred och artikelförfattare)
Helt rätt Anna. Precis som du har jag också tänkt tanken att väl verkligen inte är några konstiga siffror. Att det finns färre ingenjörer i Europa som är kvinnor kanske beror på att färra kvinnor utbildar sig till ingenjörer? Snarare än att de inte får jobb. Dessutom är förmodligen ingenjörsyrket för kvinnor ganska nytt precis som du säger. Tycker även det känns lite löjligt när de ger exempel på länder som har ett fåtal procent kvinnor i toppen, och sen fortsätter med ”Sverige, som annars brukar vara en förebild när det gäller jämställdhet, ligger på 27 procent”. Är inte 27% väldigt bra jämfört med andra länder? Vinklad artikel å det grövsta…
Jag menade förstås ”Är det verkligen så konstigt att kvinnor fortfarande inte är FLER i företagstoppar?”
Du Anna, har kanske inte erfarenhet att att få ett nej tre gånger på rad på din egen förfrågan om att få vara styrelserepresentant. Men det har jag. Med dubbel magisterexamen. Det skulle vara gubbar som var med (som inte har en MBA förutom deras civiling ex.).
Om man nu ska kvotera in folk så varför stanna där, jag är säker på att homosexuella, invandrare och handikappade också känner sig underrepresenterade…
Jag tar det som en förolämpning att de så kallade jämställdhetskämparna verkar tro att jag inte kan ta mig till toppen på egna meriter, utan måste kvoteras in i styrelser!
Är det verkligen så konstigt att kvinnor fortfarande inte är färre i företagstoppar? Det var ju trots allt inte särskilt länge sedan som man ens kunde börja göra karriär som kvinna, och det är sällan som någon under 40 jobbar som VD, så att kvinnor inte nått dit ännu är enligt mig bara naturligt för att man ska kunna ha kvalificerade person på topp. Vi kommer vara där om några år, om folk bara kan börja se förbi vårat kön och fokusera på vår kompetens istället.