Många känner inte till pensionsavgifter

Anställda utan kollektivavtal som placerar sina pensionspengar i fondförsäkringar betalar ofta hundratusentals kronor i avgifter under sin livstid.  Många känner inte ens till bolagens avgifter.
– Det pågår en rovdrift på pensionsspararna, säger Eva Adolphson, pensionsekonom på Alecta.

Många upplever beslut om pensionsplaceringar som ångestframkallande, samtidigt som de har stor betydelse för hur mycket vi kommer att få i pension.  I den snåriga pensionsdjungeln finns det bolag och mellanhänder som tar hutlöst betalt för tjänster som andra erbjuder betydligt billigare. Priset för att förvalta en tjänstepension kan skilja mycket mellan olika bolag.

– Förvaltningsavgifterna tas från pensionskapitalet och de flesta är inte medvetna om storleken på dessa, säger Eva Adolpson, pensionekonom på Alecta. Han har tillsammans med Jonas Hellman, omvärldsanalytiker på United mInds sammanställt rapporten Rovdriften på pensionssparare. Den visar att många inte vet hur mycket pengar som betalas in till tjänstepension varje månad och inte heller hur mycket bolagen tar ut i avgifter.

Alecta har intervjuat drygt ettusen slumpvis utvalda personer i ålder 25-50 år som alla förvärvsarbetar och har tjänstepension. Sex av tio visste in hur mycket som betalas in till deras tjänstepension varje månad. På frågan om pensionsbolagen tar betalt för att förvalta pensionskapitalet svarade fyra av tio att bolagen inte tar betalt eller att de inte vet om de tar betalt.

I rapporten redovisas exempel på hur mycket avgifterna för pensionsförvaltning kan skilja för en privatanställd tjänsteman som har kollektivavtal och omfattas av tjänstepensionavtalet ITP1 jämfört med en tjänsteman utan kollektivavtal som väljer att placera sina pensionspengar i en fondförsäkring och en renodlad aktiefond. I exemplet betalar tjänstemannen med kollektivavtal 122 150 kronor i avgifter fram till 65-årsdagen och samlar ihop ett pensionskapital på drygt två miljoner kronor. Tjänstemannen utan kollektivavtal betalar drygt 500 000 kronor i avgifter och pensionskapitalet blir drygt 1 500 000 kronor.

– Prisskillnaderna är orimligt höga, säger Eva Adolphson. Hon är kritisk till att många bolag så ensidigt fokuserar på avkastning och inte tydligt redovisar alla avgifter. Dessutom gör olika bolag olika antaganden hur länge vi lever. Ju kortare tid spararna antas leva, desto högre blir månadspensionen.

 Eva Adolphson vill se flera åtgärder för att skydda pensionsspararna.
– Alla avgifter måste redovisas öppet och på ett sätt som gör det möjligt att jämföra mellan bolagen. Inom andra områden är det själklart med jämförelsepriser. Varför kan inte detta gälla inom pensioner, frågar hon.

Hon vill också att pensionsbeskeden blir enhetliga så att de blir jämförbara och att det blir obligatoriskt för pensionsbolagen att redovisa sina livslängdsantaganden.