De vill bygga solcellernas H&M

Giovanni Fili, stående, och Henrik Lindström, sittande, bygger solcellsfabrik i Stockholm

Framtidens billiga solceller ska produceras i Stockholm. Giovanni Fili är VD och delägare i NLAB Solar AB som bygger en solcellsfabrik för tillverkning av grätzelsolceller. De imiterar delvis de gröna växternas sätt att utvinna energi ur solstrålarna. Fabriken ska vara färdig om ett år och företaget anställer ingenjörer.

Grätzelsolcellerna som ska tillverkas i fabriken i Stockholm uppvisar förvisso lägre verkningsgrad än vanliga solceller av kisel – runt fem procent jämfört med cirka femton – men å andra sidan kostar de bara en bråkdel att tillverka eftersom de i princip kan målas på underlaget. Dessutom tappar de inte sin effektivitet  så snabbt i svagt ljus, till exempel under molniga dagar. Enligt entreprenören Giovanni Fili är de heller inte så känsliga för ljusets infallsvinkel, vilket gör dem idealiska för att placeras på husfasader.

Vilka finns i företaget i dag?

– Jag är ägare tillsammans med företaget Nanologica. Fasadglas Bäcklin AB och Henrik Lindström som är en av världens främsta hjärnor på grätzelsolceller. Han är en av pionjärerna på fältet. Det var han som kom på hur man gör grätzelsolceller av plast.

Vad är det för solceller ni ska tillverka?

– Vi kommer till en början att satsa på att tillverka solceller för stora byggnader. Grätzelsolceller kan göras delvis transparenta, och kan täcka hela väggar , även på stora byggnader med enbart fönsteryta.

Ska man ha dem på fönstren?

– Ja, titta på skyskrapor och större kontorsbyggnader runtom i världen. Man brukar se hur de glimmar lite i olika färger. Det är film som stänger ute solen för att det inte ska bli för varmt inomhus. Vi gör så att den solfilmen producerar el samtidigt. Något som vi är ensamma om är en kristall som fungerar som en transparant selektiv spegel. Vi kan välja vilka våglängder, alltså färger, som ska speglas respektive släppas igenom. Det är det enda sättet att öka verkningsgraden på transparenta grätzelsolceller.

Hur fungerar en grätzelsolcell?

– Själva kärnan är ett färgämne. När solljuset träffar materialet, frigörs elektroner som rör sig till och från elektroderna, så att det uppstår en ström.

Hur ska ni tillverka dem?

– Det är en struktur i flera lager. De printas ut av ett slags skrivare på olika underlag, så kallade substrat. Det kan vara glas, metall-, eller plastfolie. Screentryck är det vanligaste, en enkel teknik, och hela hemligheten ligger i själva bläcket. Där är vi långt framme. Vi patenterar alla bläck som vi utvecklar eller håller dem hemliga. Vi har väl ett tiotal olika bläck i dag.

Hur mycket energi kan en hel husfasad på ett kontorshus ge?

– Det är förstås olika, det beror på hur huset ser ut och var det står och så vidare. Men vi tänker oss att en kvadratmeter fasad ska kunna försörja en kvadratmeter golvyta inne i huset.

Solceller sägs ofta inte vara lönsamma – hur ska era bli det?

– Den här teknologin har möjlighet att bli så billig att den lönar sig även utan marknadsstöd. Materialen är billiga och andra företag har visat på en livstid hos materialen på runt tjugo år. Efter det sjunker verkningsgraden under 80 procent av den ursprungliga, och det räknas som slutpunkt för livstiden. Men vi tror att man kan få en återbetalningstid på mellan sex och tio år. Snabbare i till exempel Saudiarabien än här, förstås.

Hur mycket kommer era solceller att kosta?

– Vi vet inte än. Vi har inte ens byggt fabriken, men ska komma ned en bit under en dollar per producerad watt. Det är det mått som används internationellt.

Vad möter ni för intresse från byggbranschen?

– Enormt. Alla stora byggbolag vill göra projekt med oss. Även internationella aktörer. Sedan finns det ju förstås läge för andra marknader också. Bilindustrin till exempel, där lacken skulle kunna ge ström till bilarna och så är det förstås konsumentelektronik.

Varför kommer den här satsningen just nu?

– Det är helt enkelt att forskningen nu har kommit till den punkt att man kan göra business av tekniken. För tre år sedan fick man flera genombrott med betydligt bättre material.

Hur var det att få självaste Michael Grätzel på besök häromdagen?

– Ja, han är ju gurun i den här branschen förstås. Han stöttar oss till hundra procent, och han pratade om oss när han höll ett föredrag på ytkemiska institutet. Han berättade också om det nya rekordet för ogenomskinliga grätzelsolcellers verkningsgrad i laboratoriemiljö: 13,15 procent.

Hur ser framtiden ut?

– Just nu koncentrerar vi oss på att bygga fabriken. Vi har anställt ett par ingenjörer i år, och räknar med att anställa ytterligare fem under året. Men om vi bara når fram till vårt produktionsmål, bör det här solcellerna kunna sitta överallt. Det här ska inte bli någon lyxprodukt. Det här ska bli solcellernas motsvarighet till möblernas Ikea och klädernas H&M.