Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemBloggenForskar vi oss mot undergång?

Forskar vi oss mot undergång?

Nej, jag tänker inte skriva om kärnvapenutveckling. Inte heller om partikelacceleratorn LHC, där vissa har varit rädda – helt ogrundat, för övrigt – att forskarna ska råka skapa ett svart hål. Jag tänkte ta upp en teknik som forskare i senaste numret av Nature varnar för att den kan orsaka en biologisk katastrof, om den inte hanteras rätt. En teknik som USA:s president Barack Obama beordrat en kommission kring bioetik att titta särskilt noga på, som av vissa bedömare ses som det största hotet mot mänskligheten.

Det handlar om syntetisk biologi, en teknik för att skräddarsy organismer efter våra behov, till exempel för att producera mediciner eller lösa energiproblem. För många av oss låter det fortfarande som science fiction, men faktum är att teknikutvecklingen har kommit så långt att till och med studenter klarar av att skräddarsy bakterier. I Uppsala har till exempel ett gäng teknologer pusslat ihop en bakterie som blir blå efter att den fått blått ljus på sig (läs mer om det i Sture Henckels reportage i senaste numret av Ingenjören). Forskare hoppas också att man med hjälp av syntetisk biologi ska förstå bakterier och virus bättre, och på så sätt kunna hitta bättre botemedel och sätt att stoppa eventuella pandemier.

Men det finns en baksida av myntet. Det är klart att jag spetsar till det lite i rubriken, men tekniken är inte många år från att kunna hanteras av amatörer i garagelabb. Så kallade biohackers har redan gjort entré, till exempel genom organisationen DIY BIO. Där IT var på 60-70-talet, där är den syntetiska biologin i dag, enligt bedömare i branschen. Om bara fyra år räknar man med att den globala marknaden för syntetisk biologi har vuxit till 11 miljarder dollar.

Om man lägger ihop det med det faktum att några forskare för några år sedan lyckades återskapa Spanska sjukan-viruset på syntetisk väg och publicerade den genetiska koden och tillvägagångssättet i tidskriften Nature, eller att två andra forskare lyckats skapa en version av fågelinfluensan som smittar mellan däggdjur och sannolikt också mellan människor, ja då tycker jag att man faktiskt har anledning att bli lite orolig.

Och det är jag inte ensam om. Forskarna som skriver den kommenterande artikeln i senaste numret av Nature fokuserar visserligen på den ekologiska faran med tekniken: ”ingen förstår ännu den risk som syntetiska organismer utgör för miljön”, skriver de, och efterlyser satsningar i storleksordningen 20-30 miljoner dollar (motsvarande ungefär 130-200 miljoner kronor) på forskning om hur syntetiska organismer kan påverka miljön om de ”smiter ut” i verkligheten.

Men minst lika oroande är det faktum att biohackare kan sy ihop egna bakterier eller virus i sitt garage. Vad händer när biohackarna också lyckas pussla ihop ett fågelinfluensavirus som smittar mellan människor? För en girig och inte alltför etisk biohackare finns det nog en ordentlig hacka att tjäna på den svarta marknaden genom att ta fram biologiska vapen. Kanske är det inte Irans eventuella kärnvapenprogram som vi ska vara mest oroade för i sammanhanget.

2 KOMMENTARER

  1. Många bra uppfinningar kommer att användas för dåliga saker men betyder de att vi inte ska utveckla sammhället? Självklart är de bra att vara medveten om riskerna men jag tycker inte att man ska avstå från att utveckla nya tekniker bara för att risken finns att de kommer användas på ett olämpligt sätt.

    • Hej Marcus,

      Tack för din kommentar! Jag håller naturligtvis med dig – vi ska absolut inte försöka stoppa utvecklingen. Det vore också naivt att tro att vi kunde det. Men min poäng är att när teknik som kan göra stor skada blir tillgänglig för en bred allmänhet bör man vara medveten om riskerna det medför.

      Peter

Lämna ett svar till Peter Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Nytt pensionsavtal i kommuner och regioner ger högre tjänstepension

0
Vid årsskiftet kommer de flesta anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag få ett nytt pensionsavtal. Med det kommer arbetsgivarna betala mer till tjänstepensionen.
Jan Ericson, alias Inga Tvivel, läser sagor

Ingenjören som läser sagor som dragqueen

0
Den senaste tiden har sagostunder med dragqueens utsatts för hot och protester. En som berättar sagor som dragqueen är gymnasieingenjören Jan Ericson, alias Inga Tvivel. 

Hur vanligt är det med provanställning av ingenjörer? 27 arbetsgivare svarar

4
Hur vanligt är det att arbetsgivare begär att nyanställda ingenjörer ska provanställas? Ingenjören har frågat 27 stora arbetsgivare.
Tove Ågren vid Nasa

Hennes första ingenjörsjobb: På Nasa

1
På Nasa finns en vakuumkammare där man kan testa helikoptrar som ska flyga på Mars. Men parallellt med testerna behövs simuleringar. Det har tekniska fysikern Tove Ågren just börjat jobba med.

Ny bok skildrar Sveriges första kvinnliga ingenjör

0
Sveriges första kvinnliga ingenjör tog examen från Chalmers 1917. Nu publiceras en bok om hennes liv. Här möter vi en banbrytande, orädd kvinna som ser till att designa sitt eget liv.

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.