Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemBloggenForskar vi oss mot undergång?

Forskar vi oss mot undergång?

Nej, jag tänker inte skriva om kärnvapenutveckling. Inte heller om partikelacceleratorn LHC, där vissa har varit rädda – helt ogrundat, för övrigt – att forskarna ska råka skapa ett svart hål. Jag tänkte ta upp en teknik som forskare i senaste numret av Nature varnar för att den kan orsaka en biologisk katastrof, om den inte hanteras rätt. En teknik som USA:s president Barack Obama beordrat en kommission kring bioetik att titta särskilt noga på, som av vissa bedömare ses som det största hotet mot mänskligheten.

Det handlar om syntetisk biologi, en teknik för att skräddarsy organismer efter våra behov, till exempel för att producera mediciner eller lösa energiproblem. För många av oss låter det fortfarande som science fiction, men faktum är att teknikutvecklingen har kommit så långt att till och med studenter klarar av att skräddarsy bakterier. I Uppsala har till exempel ett gäng teknologer pusslat ihop en bakterie som blir blå efter att den fått blått ljus på sig (läs mer om det i Sture Henckels reportage i senaste numret av Ingenjören). Forskare hoppas också att man med hjälp av syntetisk biologi ska förstå bakterier och virus bättre, och på så sätt kunna hitta bättre botemedel och sätt att stoppa eventuella pandemier.

Men det finns en baksida av myntet. Det är klart att jag spetsar till det lite i rubriken, men tekniken är inte många år från att kunna hanteras av amatörer i garagelabb. Så kallade biohackers har redan gjort entré, till exempel genom organisationen DIY BIO. Där IT var på 60-70-talet, där är den syntetiska biologin i dag, enligt bedömare i branschen. Om bara fyra år räknar man med att den globala marknaden för syntetisk biologi har vuxit till 11 miljarder dollar.

Om man lägger ihop det med det faktum att några forskare för några år sedan lyckades återskapa Spanska sjukan-viruset på syntetisk väg och publicerade den genetiska koden och tillvägagångssättet i tidskriften Nature, eller att två andra forskare lyckats skapa en version av fågelinfluensan som smittar mellan däggdjur och sannolikt också mellan människor, ja då tycker jag att man faktiskt har anledning att bli lite orolig.

Och det är jag inte ensam om. Forskarna som skriver den kommenterande artikeln i senaste numret av Nature fokuserar visserligen på den ekologiska faran med tekniken: ”ingen förstår ännu den risk som syntetiska organismer utgör för miljön”, skriver de, och efterlyser satsningar i storleksordningen 20-30 miljoner dollar (motsvarande ungefär 130-200 miljoner kronor) på forskning om hur syntetiska organismer kan påverka miljön om de ”smiter ut” i verkligheten.

Men minst lika oroande är det faktum att biohackare kan sy ihop egna bakterier eller virus i sitt garage. Vad händer när biohackarna också lyckas pussla ihop ett fågelinfluensavirus som smittar mellan människor? För en girig och inte alltför etisk biohackare finns det nog en ordentlig hacka att tjäna på den svarta marknaden genom att ta fram biologiska vapen. Kanske är det inte Irans eventuella kärnvapenprogram som vi ska vara mest oroade för i sammanhanget.

2 KOMMENTARER

  1. Många bra uppfinningar kommer att användas för dåliga saker men betyder de att vi inte ska utveckla sammhället? Självklart är de bra att vara medveten om riskerna men jag tycker inte att man ska avstå från att utveckla nya tekniker bara för att risken finns att de kommer användas på ett olämpligt sätt.

    • Hej Marcus,

      Tack för din kommentar! Jag håller naturligtvis med dig – vi ska absolut inte försöka stoppa utvecklingen. Det vore också naivt att tro att vi kunde det. Men min poäng är att när teknik som kan göra stor skada blir tillgänglig för en bred allmänhet bör man vara medveten om riskerna det medför.

      Peter

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

5
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?