Förra veckan rankade 83 procent av de svarande i Sveriges Ingenjörers Ingenjörsbarometer ett fast jobb högre än konkurrenskraftig lön och flexibla arbetstider.
De vill alltså veta att de har ett jobb att gå till på lång sikt, slippa vakta telefonen för att få veta om det blir något jobb och kunna planera sin ekonomi. Kanske vill de till och med ha möjligheten att låna pengar på banken utan att be mamma och pappa ställa upp som borgenärer. Resultatet bekräfta andra undersökningar på samma tema, bland annat en från 2011 där fackförbundet Vision hade undersökt vad visstidsanställda unga tyckte om sin situation. Fem av sex ville ha ett fast jobb.
Inte direkt oväntat men det går rakt emot utvecklingen på arbetsmarknaden där antalet tidsbegränsade anställningar och anställningar i bemanningsföretag ökar. Flexibilitet är ett honnörsord. Det är viktigt att vi är flexibla. Annars kanske vi inte kan konkurrera med de oerhört flexibla arbetsvillkor som finns i oflexibla länder som vi gärna vill ha affärer med. Ungdomarna i dag är dock flexibla. De flyttar till exempel ofta. Ibland hemifrån men lika ofta tillbaka hem för det är ju svårt att få en bostad, i alla falla i storstäderna. Och några lån kan de ju inte få om de inte får ett fast jobb. Bostad nix, jobb nix.
Men de drömmer. Inte om ABB och Volvo utan om Google. Litet gulligt va? Ett piggt uppstickarföretag som har blivit ett av världens mäktigaste och som samlar in massor av information om oss. Google som litar så mycket på medarbetarna att man kan få jobba med egna projekt en dag i veckan, som tror på kreativitet och som har whiteboards på trappavsatserna för att de idéer man får när man möts i trappan ska kunna utvecklas.
Kreativitet är viktig. Frågan är väl hur kreativt det blir när allt fler är anställda i bemanningsföretag och konsultfirmor. I jakten på debiterbar tid och förlängning på uppdragen tror jag att kreativiteten lätt försvinner. Så curla litet. Låt dem känna den där sköna känslan som det var att få sitt första fasta jobb. Det är de värda.
