2,2 miljoner kineser tog examen på något av Kinas tekniska lärosäten 2011. Men vad betyder det för skandinaviska ingenjörers konkurrenskraft? I en rapport till the Association of Nordic Engineers har Anders Buch analyserat vad som finns bakom det stora tillflödet av kinesiska ingenjörer.
I väst har vi en tendens att hålla upp ingenjörsfloden från Kina och Indien som röda skynken och faror som vi måste hålla undan för att inte förlora alla våra intressanta jobb till Asien. Samtidigt är det svårt att värdera de utländska ingenjörerna eftersom deras utbildningar och kulturella miljö skiljer sig en hel del ifrån vår. Anders Buch, lektor vid Ålborgs Universitets fakultet för Lärande och filosofi undersöker i sin rapport hur det egentligen ser ut. Och han inleder förstås med att säga att det här är en undersökning som i mycket grova drag målar upp hur ingenjörsutbildningen och ingenjörerna i Kina ser ut i dag, 2012.
– En intressant aspekt är att det är mycket stor skillnad mellan olika generationer av kinesiska ingenjörer, säger han. Till exempel vad gäller språkkunskaper, förhållningssätt och ”mind-set”. De unga kinesiska ingenjörer som vi möter i undervisningen i Danmark är mycket västtillvända och ivriga att ta till sig vårt sätt att arbeta och att vara.
De unga kineser som är intervjuade i undersökningen är bra på att tala engelska och ser fram emot att arbeta i internationella företag även om många av dem bedömer att det nog är säkrast att därefter gå till en kinesisk arbetsplats som de tror är mindre utsatt för konjunktursvängningar.
Från ett danskt företag med verksamhet i Kina, som intervjuas i rapporten, hörs dock berättelsen om att det kan vara komplicerat att anställa kinesiska ingenjörer. De har ofta, vilket bekräftas av andra källor, mycket goda ämneskunskaper och en bra examen men det är svårt att veta om ingenjörerna kan använda sina kunskaper i vardagen. Företaget försöker därför utforma anställningstest där de sökande ställs inför olika problem som de ska lösa.
– De kan lösa på förhand definierade problem ställningar där metoden, strukturen och lösningen är ganska given. Däremot är de ovana att tänka själva på det sätt som förväntas av skandinaver – vare sig du är vaktmästare eller ingenjör, säger en röst från det danska företaget.
Ett annat bekymmer är att om du inte lyckas få in de kinesiska ingenjörerna bra i kulturen på företaget kommer de förmodligen inte att stanna någon längre tid. För en kinesisk ingenjör med arbetslivserfarenhet kommer det raskt nya mer välbetalda erbjudanden. Status och materiella saker är viktiga.
Viktigare för de manliga ingenjörerna än för de kvinnliga dock. De kvinnliga kinesiska ingenjörerna upplevs som mer ivriga att ta till sig västerländska arbetssätt. De har också lättare att samarbeta med sina skandinaviska kolleger.
Den kinesiska högre utbildningen har expanderat enormt de senaste trettio åren. Det har medfört kvalitetsproblem som landet nu arbetar hårt för att åtgärda. Lärarbrist och gammaldags pedagogik är två av problemen. Ett annat är att det snabbt ökande utbudet av högskoleutbildade inte har följts av någon motsvarande ökning av tjänster för högutbildade i de kinesiska företagen varför många akademiker får ta underkvalificerade jobb.
På C9, de nio statliga universitet som håller högst kvalitet och som brukar kallas Kinas Ivy League, är utbildningarna på hög nivå även med västerländska mått. Ett problem är dock att de ofta är mycket ämnescentrerade, genomförs via föreläsningar och katederundervisning och att studenterna inte kan använda sina kunskaper praktiskt. Problembaserat lärarande och initiativ som CDIO är fortfarande relativt ovanliga.
Rapporten ger inte något klart svar på frågan om de kinesiska ingenjörerna utgör ett hot eller en möjlighet för Skandinavien. Den avslutar istället med frågan om de skandinaviska ingenjörernas konkurrenskraft på en global arbetsmarknad där också de tekniska högskolorna etablerar sig utomlands och där allt fler ingenjörer utbildas av internationella elituniversitet.
Jenny Grensman
Det är ju samma problem i Norden. Sen finns det givetvis också kulturella skillnader som också skapar problem eller andra förutsättningar. I stort tror jag dock vi har lätt för att undervärdera utländsk arbetskraft.