Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivKvaliteten varierar på Kinas ingenjörer

Kvaliteten varierar på Kinas ingenjörer

2,2 miljoner kineser tog examen på något av Kinas tekniska lärosäten 2011. Men vad betyder det för skandinaviska ingenjörers konkurrenskraft? I en rapport till the Association of Nordic Engineers har Anders Buch analyserat vad som finns bakom det stora tillflödet av kinesiska ingenjörer.

I väst har vi en tendens att hålla upp ingenjörsfloden från Kina och Indien som röda skynken och faror som vi måste hålla undan för att inte förlora alla våra intressanta jobb till Asien. Samtidigt är det svårt att värdera de utländska ingenjörerna eftersom deras utbildningar och kulturella miljö skiljer sig en hel del ifrån vår. Anders Buch, lektor vid Ålborgs Universitets fakultet för Lärande och filosofi undersöker i sin rapport hur det egentligen ser ut. Och han inleder förstås med att säga att det här är en undersökning som i mycket grova drag målar upp hur ingenjörsutbildningen och ingenjörerna i Kina ser ut i dag, 2012.

– En intressant aspekt är att det är mycket stor skillnad mellan olika generationer av kinesiska ingenjörer, säger han. Till exempel vad gäller språkkunskaper, förhållningssätt och ”mind-set”. De unga kinesiska ingenjörer som vi möter i undervisningen i Danmark är mycket västtillvända och ivriga att ta till sig vårt sätt att arbeta och att vara.

De unga kineser som är intervjuade i undersökningen är bra på att tala engelska och ser fram emot att arbeta i internationella företag även om många av dem bedömer att det nog är säkrast att därefter gå till en kinesisk arbetsplats som de tror är mindre utsatt för konjunktursvängningar.
Från ett danskt företag med verksamhet i Kina, som intervjuas i rapporten, hörs dock berättelsen om att det kan vara komplicerat att anställa kinesiska ingenjörer. De har ofta, vilket bekräftas av andra källor, mycket goda ämneskunskaper och en bra examen men det är svårt att veta om ingenjörerna kan använda sina kunskaper i vardagen. Företaget försöker därför utforma anställningstest där de sökande ställs inför olika problem som de ska lösa.
– De kan lösa på förhand definierade problem ställningar där metoden, strukturen och lösningen är ganska given. Däremot är de ovana att tänka själva på det sätt som förväntas av skandinaver – vare sig du är vaktmästare eller ingenjör, säger en röst från det danska företaget.
Ett annat bekymmer är att om du inte lyckas få in de kinesiska ingenjörerna bra i kulturen på företaget kommer de förmodligen inte att stanna någon längre tid. För en kinesisk ingenjör med arbetslivserfarenhet kommer det raskt nya mer välbetalda erbjudanden. Status och materiella saker är viktiga.
Viktigare för de manliga ingenjörerna än för de kvinnliga dock. De kvinnliga kinesiska ingenjörerna upplevs som mer ivriga att ta till sig västerländska arbetssätt. De har också lättare att samarbeta med sina skandinaviska kolleger.

Den kinesiska högre utbildningen har expanderat enormt de senaste trettio åren. Det har medfört kvalitetsproblem som landet nu arbetar hårt för att åtgärda. Lärarbrist och gammaldags pedagogik är två av problemen. Ett annat är att det snabbt ökande utbudet av högskoleutbildade inte har följts av någon motsvarande ökning av tjänster för högutbildade i de kinesiska företagen varför många akademiker får ta underkvalificerade jobb.
På C9, de nio statliga universitet som håller högst kvalitet och som brukar kallas Kinas Ivy League, är utbildningarna på hög nivå även med västerländska mått. Ett problem är dock att de ofta är mycket ämnescentrerade, genomförs via föreläsningar och katederundervisning och att studenterna inte kan använda sina kunskaper praktiskt. Problembaserat lärarande och initiativ som CDIO är fortfarande relativt ovanliga.

Rapporten ger inte något klart svar på frågan om de kinesiska ingenjörerna utgör ett hot eller en möjlighet för Skandinavien. Den avslutar istället med frågan om de skandinaviska ingenjörernas konkurrenskraft på en global arbetsmarknad där också de tekniska högskolorna etablerar sig utomlands och där allt fler ingenjörer utbildas av internationella elituniversitet.

Jenny Grensman

Läs mer här

1 KOMMENTAR

  1. Det är ju samma problem i Norden. Sen finns det givetvis också kulturella skillnader som också skapar problem eller andra förutsättningar. I stort tror jag dock vi har lätt för att undervärdera utländsk arbetskraft.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.