Förtroendet är högt för forskare

86 procent av svenskarna har stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Det visar en opinionsundersökning gjord av föreningen Vetenskap & Allmänhet.

86 procent av svenskarna har stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Det visar en opinionsundersökning gjord av föreningen Vetenskap & Allmänhet.

Föreningen Vetenskap & Allmänhets årliga opinionsundersökning (VA-barometern) om synen på vetenskap visar glädjande siffror om svenskarnas syn på forskare. 86 procent av svenskarna har förtroende för forskare vid universitet och högskolor och 67 procent känner förtroende för forskare vid företag.

Foto: Klas-Herman Lundgren.

– Förtroende har svängt en del under de tio år vi kan överblicka, och attityder för forskning verkar vara ganska lättpåverkade av yttre händelser. Vår mätning i höst föregick inte av några direkta skandaler. Tvärtom har regeringens och oppositionens vilja att satsa på forskning fått stort utrymme i debatten, säger Maria Lindholm, chefsutredare på VA och ansvarig för barometern.

För bara två år sedan såg bilden av forskare betydligt mörkare ut. I 2010 års VA-barometer uppgav endast 63 procent att de hade förtroende för forskare vid universitet och högskolor och 45 procent att de hade förtroende för forskare som är knutna till företag.

Varför var 2010 års siffror lägre?

– Precis innan mätningen så var det mycket uppmärksamhet om ”Climategate” * och FN:s klimatpanel och det är något som bör ha kunnat påverka folks syn på forskare. Det är ganska få som har en grundmurad attityd och en tydlig bild av vad forskning är till skillnad från vad man exempelvis tycker om hälso- och sjukvård, säger Maria Lindholm.

I VA-barometern kan man också läsa att hela 97 procent av de tillfrågade anser att medicinska forskare för forskningsändamål bör få full eller begränsad tillgång till databaser med information om enskilda personers sjukdomsanlag och hälsotillstånd.

Ordningen på synen på olika ämnens vetenskaplighet, där medicin och kemi anses vara mest vetenskaplig och juridik och astrologi minst, håller i sig från förra årets mätning.

Andra resultat från årets undersökning är att 83 procent tror att forskarna kan bromsa spridningen av antibiotika resistenta bakterier och 68 procent tror att forskarna kan bromsa klimatförändringarna. På frågan om forskare kan öka den ekonomiska tillväxten svarade 62 procent ja.

Maria Lindholm som varit med och arbetat fram rapporten tycker att det är spännande att vara i en tid då forskning och forskare tar så stor plats i samhället.

– Det är roligt att folk har så stort förtroende för forskare samtidigt som det inte är bra om förtroendet blir allt för högt, det behövs alltid en sund skepsis mot forskningen, säger hon.

Anna Eriksson

* Climategate kallas den forskarskandal som ägde rum 2009 då klimatforskare ertappades med att ha manipulerat data i syfte vilseleda världen om hur stor människans påverkan på den globala uppvärmningen var.

I årets VA-barometer har man telefonintervjuat 1 003 svenskar i åldrarna 16-74 år och ställt frågor om deras syn på forskning och vilket förtroende de har för forskare. Här kan du läsa 2012 års VA-barometer.

 

Hitta ditt nya jobb här!

 

 

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Räcker det att medarbetarna ses vid kaffemaskinen för att kreativitet ska uppstå? Och vad händer med samarbete och problemlösning när AI allt mer tar rollen som bollplank? Det ska forskare vid BTH titta närmare på.
Fler artiklar