KTH-forskare breddar bredbandet

Mobilsurfandet ökar snabbt. Bara under det senaste året har det ökat med 150 procent hos Telia och Telenor. Konsekvensen är ständig kapacitetsbrist. Alexandre Proutiere, universitetslektor och forskare vid KTH, arbetar med en potentiell framtida lösning på problemen: DSA, Dynamic Spectrum Access.

Mobilsurfandet ökar snabbt. Bara under det senaste året har det ökat med 150 procent hos Telia och Telenor. Konsekvensen är ständig kapacitetsbrist. Alexandre Proutiere, universitetslektor och forskare vid KTH, arbetar med en potentiell framtida lösning på problemen: DSA, Dynamic Spectrum Access.

Alexandre Proutiere forskar på hur man i framtiden ska få upp hastigheterna i telebolagens nät och i wifi-nät. Det är i princip omöjligt att surfa på bredbandsleverantörens uppgivna topphastighet i dag. För det krävs att man är den enda som använder den aktuella mobilmasten eller knutpunkten. I praktiken ligger de många på ungefär halva den uppgivna hastigheten.

DSA-tekniken som Alexandre Proutiere forskar på kan ändra på det. Tekniken tillåter mobiltelefoner och surfplattor att snabbt växla mellan olika frekvensområden när de sänder och tar emot data. Han liknar det vid en flerfilig motorväg i rusningstrafik. Trafiken flyter fortare och smidigare om bilarna snabbt och lätt kan byta fil fram och tillbaka. Förhoppningen är att DSA-tekniken ska göra den trådlösa kommunikationen upp till tio gånger bättre genom att skapa fler uppkopplingar samtidigt.

– Om en motorväg hade tjugo filer i en riktning så skulle alla köra lika snabbt som hastighetsbegränsningen i stället för att krypköra i bilköer, säger han.

Hans forskning finansieras nu av Europeiska forskningsrådet, ERC. Han får pengar som räcker för att anställa fyra forskare i arbetet att utforska DSA-tekniken. Pengarna får han för att forskningen anses ha stor potential att påverka samhället på ett positivt sätt.

Han har redan gjort en del framsteg i sin forskning som dessutom har fler tillämpningar. Den kan också öka kunskapen inom industrirobotar och artificiell intelligens.

Sture Henckel

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Så mycket tjänar 41 facktoppar

Så mycket tjänar 41 facktoppar

158 843 kronor i månaden. Så stor är löneskillnaden mellan den fackordförande som tjänade mest och minst förra året. Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand hamnar långt ner på lönelistan i en kartläggning som Altinget har gjort.
Fler artiklar