Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivLöneskillnaderna minskar sakta

Löneskillnaderna minskar sakta

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortsätter att minska, om än långsamt. Tar man hänsyn till faktorerna ålder, yrke, sektor, arbetstid och utbildning kvarstår en oförklarad löneskillnad på 5,9 procent. Det framgår av årets rapport från Medlingsinstitutet.

Den viktigaste förklaringen till löneskillnaderna mellan könen är att kvinnor och män återfinns i olika yrken och branscher. I sin årsrapport skriver Medlingsinstitutet att man kan se en tendens till att arbetsmarknaden blir mer blandad. Den utvecklingen är starkast i de yrken som tydligast domineras av ett kön och andelen kvinnor minskar i kvinnodominerade yrken och ökar i mansdominerade yrken.

Hur mycket löneskillnaden minskat varierar mellan sektorerna. Störst är förändringen inom staten där kvinnors löner har närmat sig mäns löner med 4,9 procentenheter mellan 2005-2011. Näst störst är minskningen inom landstingen, där löneskillnaden minskat med 2,6 procentenheter. Inom kommunerna minskade löneskillnaderna med 2,3 procentenheter och för arbetare och tjänstemän inom privat sektor var minskningen 1,8 respektive 2,1 procentenheter.

År 2011 var den genomsnittliga månadslönen 29 000 kronor. Mest tjänade män i landstinget (i genomsnitt 39 300 kronor i månaden) och minst tjänade kvinnliga arbetare i den privata sektorn (22 700 kronor i månaden). Lönespridningen i Sverige har sakta ökat sedan mitten av 1990-talet och är störst bland tjänstemän i privat sektor.

2012 var ett händelserikt år på den svenska arbetsmarknaden. Cirka 500 tecknade kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor rapporterades in till Medlingsinstitutet.

I rapporten framkommer också att den svenska konkurrenskraften står sig väl i internationella jämförelser och att år 2013 också kommer att bli ett år med omfattande förhandlingar då mer än 520 avtal löper ut.

Källa: Medlingsinstitutet

Du kan läsa hela rapporten här.

Anna Eriksson

* Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som varje år skriver en rapport om bland annat löneutveckling, avtalsförhandling och arbetsmarknadslagstiftning i Sverige och i omvärlden.

2 KOMMENTARER

  1. Karl H: Nog kan jag hålla med om att den ofta citerade siffran 14% absolut löneskillnad är väldigt missvisande. Men vilket är egentligen det mest relevanta måttet? ger man absolut månadslön utan hänsyn till faktorer får man stort löneskillnad till männens favör. Motsvarande siffra för unga kan däremot gå till kvinnors favör, kopplat till högre utbildning än jämnåriga män.

    Ska man diskutera den så är snarare av intresse varför det finns en skillnad i könsfördelningen på förklarande faktorer som arbetsuppgifter, chefskap, arbetstider och varför olika sektorer har olika lönebilder. Och hur speglar sig fördelningen till hur högt män/kvinnor värderar lön och karriär i jämförelse med annat?

    Apropå chefskap och befattning har jag sett en undersökning som tar hänsyn även till detta i högre grad vilket minskade skillnaden ytterligare (men inte ner till 0). Tror dock den undersökningen inte gällde industrin i stort.

  2. Bra att ni tar upp en undersökning som gör en mer seriös utvärdering av löneskillnaderna, jämfört med de förenklade undersökningar som annars ofta tas upp i rent propagandasyfte i media.

    Jag tittade lite i rapporten ni länkade till och här är några intressanta stycken som jag hittade, samt mina kommentarer till detta:

    Sid 160:

    ”När kvinnors och mäns löner diskuteras i den offentliga debatten nämns ofta att kvinnornas löner är 14 procent lägre än männens (se tabell 10.1). Uppgiften avser den genomsnittliga löneskillnaden för hela arbetsmarknaden utan att hänsyn har tagits till att män och kvinnor fördelar sig olika vad gäller till exempel yrke och sektor.”

    Kommentar: Med andra ord så är siffran 14% som ofta nämns i media inte seriös, eftersom den bortser från en mängd faktorer som förklarar löneskillnaderna.

    ”Det lönemått som används [i den här undersökningen] är månadslön. Måttet månadslön innehåller flera olika lönekomponenter där samtliga löner är uppräknade till heltid. Förutom fast lön ingår även fasta lönetillägg och ett stort antal rörliga lönetillägg.”

    Kommentar: Undersökningen säger sig förvisso kompensera för skillnader i arbetstid. Men det är lite oklart exakt hur, och som jag tolkar det innebär det endast att de räknar om lönen för de som arbetar halv/deltid till heltid. Kvar finns ju då skillnad i antal övertidstimmar, samt lägre lön för de dagar då man är sjukskriven. Eftersom män arbetar mer övertid och är mindre sjukskrivna än kvinnor borde det i så fall förklara en del av löneskillnaden.

    Sid 161:

    ”Vissa lönepåverkande faktorer saknas i statistiken
    […]
    Befattning och chefskap är exempel på sådana möjliga lönepåverkande
    faktorer.”

    Kommentar: Eftersom män oftare är chefer förklarar det säkert också en del av löneskillnaden.

    ———-

    Det hade varit intressant att se vad resultatet hade blivit om man även tagit med ovan nämnda faktorer. Kanske skulle det förklara de resterande 5.9% löneskillnad som angavs i rapporten?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
Att ha kurser och kurslitteratur på engelska har till stor del setts som något naturligt och oproblematiskt i Sverige. Men nu visar en ny studie från KTH och Chalmers att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

0
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.

Fackordföranden på Cementa: ”Vill poängtera att det är jättekul att jobba fackligt”

0
När mark- och miljööverdomstolen avvisade dåvarande Cementas (i dag Heidelberg Materials) ansökan för fortsatt kalkbrytning på Gotland hamnade det fackliga arbetet i hetluften. Idag har det lugnat ner sig, konstaterar Akademikerföreningens ordförande.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet

377 miljoner extra till utbildning av ingenjörer 2024 – ”30-årig trend bruten”

3
Fler utbildningsplatser, mer forskning, mer till kompetensutveckling. Och efter 30 års minskning: mer per student.
Python website

Nu startar antagningen till universitets-kurser i Python för yrkesverksamma

0
Ska gå att läsa parallellt med jobbet. Och den här typen av kurser ökar nu.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Varsel på arbetsplatsen? Så funkar det

0
Vad händer när arbetsgivaren lägger ett varsel? Och vad bör jag som anställd tänka på för att undvika de vanligaste misstagen? Chefsjuristen på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.