Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivLöneskillnaderna minskar sakta

Löneskillnaderna minskar sakta

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortsätter att minska, om än långsamt. Tar man hänsyn till faktorerna ålder, yrke, sektor, arbetstid och utbildning kvarstår en oförklarad löneskillnad på 5,9 procent. Det framgår av årets rapport från Medlingsinstitutet.

Den viktigaste förklaringen till löneskillnaderna mellan könen är att kvinnor och män återfinns i olika yrken och branscher. I sin årsrapport skriver Medlingsinstitutet att man kan se en tendens till att arbetsmarknaden blir mer blandad. Den utvecklingen är starkast i de yrken som tydligast domineras av ett kön och andelen kvinnor minskar i kvinnodominerade yrken och ökar i mansdominerade yrken.

Hur mycket löneskillnaden minskat varierar mellan sektorerna. Störst är förändringen inom staten där kvinnors löner har närmat sig mäns löner med 4,9 procentenheter mellan 2005-2011. Näst störst är minskningen inom landstingen, där löneskillnaden minskat med 2,6 procentenheter. Inom kommunerna minskade löneskillnaderna med 2,3 procentenheter och för arbetare och tjänstemän inom privat sektor var minskningen 1,8 respektive 2,1 procentenheter.

År 2011 var den genomsnittliga månadslönen 29 000 kronor. Mest tjänade män i landstinget (i genomsnitt 39 300 kronor i månaden) och minst tjänade kvinnliga arbetare i den privata sektorn (22 700 kronor i månaden). Lönespridningen i Sverige har sakta ökat sedan mitten av 1990-talet och är störst bland tjänstemän i privat sektor.

2012 var ett händelserikt år på den svenska arbetsmarknaden. Cirka 500 tecknade kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor rapporterades in till Medlingsinstitutet.

I rapporten framkommer också att den svenska konkurrenskraften står sig väl i internationella jämförelser och att år 2013 också kommer att bli ett år med omfattande förhandlingar då mer än 520 avtal löper ut.

Källa: Medlingsinstitutet

Du kan läsa hela rapporten här.

Anna Eriksson

* Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som varje år skriver en rapport om bland annat löneutveckling, avtalsförhandling och arbetsmarknadslagstiftning i Sverige och i omvärlden.

2 KOMMENTARER

  1. Karl H: Nog kan jag hålla med om att den ofta citerade siffran 14% absolut löneskillnad är väldigt missvisande. Men vilket är egentligen det mest relevanta måttet? ger man absolut månadslön utan hänsyn till faktorer får man stort löneskillnad till männens favör. Motsvarande siffra för unga kan däremot gå till kvinnors favör, kopplat till högre utbildning än jämnåriga män.

    Ska man diskutera den så är snarare av intresse varför det finns en skillnad i könsfördelningen på förklarande faktorer som arbetsuppgifter, chefskap, arbetstider och varför olika sektorer har olika lönebilder. Och hur speglar sig fördelningen till hur högt män/kvinnor värderar lön och karriär i jämförelse med annat?

    Apropå chefskap och befattning har jag sett en undersökning som tar hänsyn även till detta i högre grad vilket minskade skillnaden ytterligare (men inte ner till 0). Tror dock den undersökningen inte gällde industrin i stort.

  2. Bra att ni tar upp en undersökning som gör en mer seriös utvärdering av löneskillnaderna, jämfört med de förenklade undersökningar som annars ofta tas upp i rent propagandasyfte i media.

    Jag tittade lite i rapporten ni länkade till och här är några intressanta stycken som jag hittade, samt mina kommentarer till detta:

    Sid 160:

    ”När kvinnors och mäns löner diskuteras i den offentliga debatten nämns ofta att kvinnornas löner är 14 procent lägre än männens (se tabell 10.1). Uppgiften avser den genomsnittliga löneskillnaden för hela arbetsmarknaden utan att hänsyn har tagits till att män och kvinnor fördelar sig olika vad gäller till exempel yrke och sektor.”

    Kommentar: Med andra ord så är siffran 14% som ofta nämns i media inte seriös, eftersom den bortser från en mängd faktorer som förklarar löneskillnaderna.

    ”Det lönemått som används [i den här undersökningen] är månadslön. Måttet månadslön innehåller flera olika lönekomponenter där samtliga löner är uppräknade till heltid. Förutom fast lön ingår även fasta lönetillägg och ett stort antal rörliga lönetillägg.”

    Kommentar: Undersökningen säger sig förvisso kompensera för skillnader i arbetstid. Men det är lite oklart exakt hur, och som jag tolkar det innebär det endast att de räknar om lönen för de som arbetar halv/deltid till heltid. Kvar finns ju då skillnad i antal övertidstimmar, samt lägre lön för de dagar då man är sjukskriven. Eftersom män arbetar mer övertid och är mindre sjukskrivna än kvinnor borde det i så fall förklara en del av löneskillnaden.

    Sid 161:

    ”Vissa lönepåverkande faktorer saknas i statistiken
    […]
    Befattning och chefskap är exempel på sådana möjliga lönepåverkande
    faktorer.”

    Kommentar: Eftersom män oftare är chefer förklarar det säkert också en del av löneskillnaden.

    ———-

    Det hade varit intressant att se vad resultatet hade blivit om man även tagit med ovan nämnda faktorer. Kanske skulle det förklara de resterande 5.9% löneskillnad som angavs i rapporten?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.