Regnskogen i Guyana ångar av fukt och ett fantastiskt vattenfall kastar sig ut i grönskan. Längs med den smala sandstranden kommer en pirogformad kanot glidande. Grönskan formligen sprutar ur marken ända fram till vattnet.
– Det här är helt värdelöst, säger John Liu med eftertryck medan den ena bilden vackrare än den andra swischar förbi. Det ni ser här är inte värt någonting. Ja om vi inte hugger ner det och säljer det som virke förstås. Men i de globala boksluten är våra ekosystem taxerade till noll. Och varför ska man bry sig om något som inte har något värde.
I mitt huvud ekar orden om att i vår tid vet vi vad allt kostar men ingentings värde.
John Liu är dokumentärfilmare, miljöaktivist och tror på förändring. Hans föreläsning handlar om att restaurera förstörda ekosystem. Överallt där mänsklig civilisation har utvecklats ser han samma spår av hur människan har överutnyttjat naturen och, ofta av okunskap, utarmat själva grunden för sin existens. Men han ser också att det går att vända. Det är det hans filmer handlar om. Han visar hur kineserna har lyckats få den förut så utarmade Lössplatån, där terrakottaarmén hittades, att grönska igen. Samma sak gäller för delar av Etiopien som genom århundraden blivit allt mindre bördigt på grund av avskogning och utsugning av marken. I det jordbävnings-och fattigdomsdrabbade Haiti frodas bananträden i stora planteringar tack vare att en organisation som har fixat billiga toaletter, jobb och odlingsbar jord (komposterad latrin) i ett samhälle som saknar det mest basala.
John Liu vill vända på ekonomin. Istället för att låta produktion och konsumtion komma i första hand måste ekologisk funktion inta den platsen. Någon i publiken frågar hur man ska få det att vända. Om det måste vara en gräsrotsrörelse?
Men John Liu pekar på att det var Världsbanken som sände honom till Kina och att Brittiska regeringen också tillhör dem som diskuterar vad som kan göras. I Frankrike tillsatte den förre presidenten en utredning om alternativa sätt att mäta välfärd. Inte så mycket gräsrot över dem precis.
– Men det är fortfarande så att ekonomerna säger ”gå ni och shoppa så fixar vi ekonomin” och det måste vi komma ifrån. Personligen har jag svårt att njuta av min privilegierade situation när jag ser så många runt mig lida
Enligt forskarna skulle det redan i dag gå att ge alla jordens invånare 2000 kalorier om dagen. Att det inte sker beror på dålig distribution, dålig lagring och att vi inte bryr oss. John Lius bild av den grönskande Lössjordsplatån i Kina är hoppfull. Vi kan göra mycket och planeten är i sig själv uthållig. Det är vi som inte är det. Än. Titta på www.whatifwechange.org.
