Chefer i kommunal förvaltning har ofta ett sämre personligt skydd än chefer i kommunala bolag. För Bengt-Olov Lindqvist blev det en dyrköpt erfarenhet. 140 000 kronor för att vara exakt. Och en rättelse verkar svår att få.
Chefer i kommunal förvaltning har ofta ett sämre personligt skydd än chefer i kommunala bolag. För Bengt-Olov Lindqvist blev det en dyrköpt erfarenhet. 140 000 kronor för att vara exakt. Och en rättelse verkar svår att få.
Bengt-Olov Lindqvist är i dag VA-chef i Tomelilla. Han hoppas fortfarande att hans fall ska få en lösning och tycker att historien är absurd.
– Jag är inte bitter, jag är mest väldigt arg, säger han. Men utan den hjälp jag fick från Sveriges Ingenjörer skulle jag nog inte ha orkat. Det var inte bara dyrt, det kostade mycket energi.
I början av 2000-talet kom han som teknisk chef till Tomelillas grannkommun Simrishamn efter nio år som samhällsbyggnadschef i Vänersborg. Ganska snart efter ett han hade tillträtt blev kommunen anmäld till länsstyrelsen för att den hade utökat en vattentäkt med ytterligare ett borrhål. Kommunen hade bedömt att borrhålet täcktes av den gamla vattendomen men länsstyrelsen tyckte annorlunda och bedömde att tillstånd saknades.
Kommunen överklagade och under tiden som gick fram till 2004 när Miljödomstolen avslog överklagan fortsatte vattenuttaget. Det var dock inget konstigt med det eftersom länsstyrelsens beslut inte krävde att det skulle stoppas. Vattenuttaget skedde också i samråd med just länsstyrelsen och en vattenrättsjurist
Först när kommunen hade nekats prövningstillstånd i Miljööverdomstolen slutade man använda det nya borrhålet. I en senare vattendom fick också Simrishamn rätt att ta ut vatten ur hålet.
Men allmän åklagare tog upp fallet och tre tjänstemän, Bengt-Olovs företrädare som hade haft ansvaret för borrhålet och för att man började ta vatten där åtalades tillsammans med Bengt- Olov Lindqvist, misstänkta för miljöbrott.
Alla tre friades i tingsrätten men åklagaren valde att överklaga den friande domen mot Bengt-Olov Lindqvist. I Hovrätten fälldes han för oaktsamhet för att kommunen hade fortsatt att ta ut vatten, trots att Länsstyrelsen inte hade haft något emot det.
Simrishamns kommun hade lovat att stå för rättegångskostnaderna när det blev klart att tingsrätten skulle ta upp fallet. Men när Bengt-Olov blev fälld i Hovrätten ville inte politikerna hålla sitt löfte och han blev personligen skyldig att betala så väl dagsböter som rättegångskostnader på 140 000 kronor. Först då kontaktade han Sveriges Ingenjörer för att se om han kunde få hjälp där. Genom sitt fackliga medlemskap kunde han ha fått hjälp i rättegången men inte i efterhand.
– Eftersom vi hade fått löfte om hjälp från kommunen hade jag inte kontaktat mitt fackförbund, säger han. Nu i efterhand förstår jag att jag borde ha gjort det.
Sveriges Ingenjörer har försökt hjälpa Bengt-Olov Lindqvist. Men det har visat sig svårare än väntat. Trots att fallet är ganska snårigt har Högsta Domstolen utan motivering två gånger avslagit resningsansökan och så kallat besvär över domvilla, något domstolen normalt bara gör i enkla fall.
Sveriges Ingenjörers förbundsjurist Björn-Erik Björck har svårt att se att detta skulle vara ett enkelt fall.
– Vi tycker att åtalet strider mot den så kallade legalitetsprincipen. Det måste gå att fastställa klart när brottet begicks och det måste också vara så att Bengt-Olov kunde förutse att han skulle begå ett brott om han handlade på ett visst sätt. Båda de sakerna saknas här enligt vår bedömning.
Juristerna funderar nu på om man ska vända sig till Högsta Domstolen ännu en gång.
Goda råd:
Kontakta alltid facket om något som kan få juridiska konsekvenser inträffar.
Kolla vilka försäkringar som du har på din tjänst. Finns ansvarsförsäkring? Rättshjälp?
Jenny Grensman
4 kommentarer
Håller med SW och Erik B. Har inte mer att säga i dagsläget.
Förstår inte vad Bengts kommentar nedan har med artikeln att göra. Det fortsatta vattenuttaget skedde ju i samråd med just länsstyrelsen. Man är nog snarare benägen att hålla med SW gällande den totala avsaknaden av känslan för vad som är rätt och fel, cq rationellt och irrationellt, inom rättsväsende och politik.
Som ingenjör är man van vid att lösa problem och tänka ut lösningar. Man är också van vid att de flesta människor har någon sorts känsla för vad som är rätt och fel, åtminstone vad som är rationellt och irrationellt.
De flesta gånger man tvingas bevittna vad som försiggår inom rättsväsendet och den politiska sfären slås man av den totala avsaknaden av ovanstående egenskaper.
Men begår man brott i sin yrkesutövning så är det väl ändå ganska naturligt att man personligen tvingas ta konsekvenserna av sitt handlande? Att skylla på att man inte vet eller inte förstod är svårt att hävda som försvar – man har ett presonligt ansvar för sina handlingar. I vissa fall är ansvaret kanske bara moraliskt, men i många fall även juridiskt. Självklart är det tråkigt att bli fälld för miljöbrott, men det är nog så att det personliga ansvaret är en nödvändig kraft för att ett fungerande samhälle – problemet är egentligen inte den juridiska processen då den endast en konsekvens av problemet som uppstod i det felaktiga beslutet och bakgrunden till detta är väl troligen en bristande organisation, bristande utbildning eller en nonchalant attityd.