Hur länge papporna är hemma med sina barn påverkar mammornas löneutveckling. För varje månad som pappan är föräldraledig ökar mammans framtida lön med knappt sju procent visar en ny studie.
Att föräldraledighet ofta leder till sämre löneutveckling har flera studier tidigare visat. Men nu finns en omfattande undersökning som visar att pappornas föräldraledighet påverkar mammornas löner. Ju längre period papporna var hemma med sina barn desto mindre förlorade kvinnorna ekonomiskt på sin föräldraledighet.
Studien som har genomförts av Elly-Ann Johansson på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering visar ett tydligt samband mellan pappornas föräldraledighet och mammornas löner. När det förstfödda barnet är fyra år har mamman och pappan 4,5 respektive 7,6 procents lägre inkomst för varje månad han eller hon tagit ut föräldraledighet.
Längden på männens ledighet spelar även roll för kvinnornas framtida lön. För varje månad som pappan är föräldraledig ökar mammans framtida årsinkomst med nära 7 procent. Det gäller även sedan man tagit hänsyn till hur länge mamman själv varit föräldraledig. Mammornas föräldraledighet påverkar dock inte pappornas framtida årsinkomst.
– Kanske bidrar en mer jämnt fördelad föräldraledighet till ett mer jämställt familje- och arbetsliv även efter föräldraledighetens slut, säger Elly-Ann Johansson.
Eftersom hon studerar årsinkomster kan hon dock inte säga om mammans ökade inkomst beror på om hon jobbar mer eller om hon får en högre månadslön.
– Men det är troligt att arbetad tid spelar roll eftersom effekterna är så stora, jämfört med tidigare studier på månadslöner, säger hon.
Hur tar man hänsyn till att föräldraparen är olika?
Familjer som väljer att ta ut föräldraledighet på olika sätt skiljer sig troligen åt på flera viktiga punkter. Därför går det inte att rakt av jämföra familjer med varandra för att se hur föräldraledigheten påverkar inkomsten. Rapporten jämför istället förändringen i inkomster före och efter det första barnets födelse. Familjerna följs tills barnet fyller fyra år.
– Till exempel kan man tänka sig att mammor som värderar karriär och arbetsliv högt både har högre inkomster och tar ut en mindre andel av föräldraledigheten, jämfört med mindre karriärinriktade mammor. Alla sådana skillnader mellan familjer som inte varierar över tid tar jag hänsyn till, säger Elly-Ann Johansson.
I rapporten har hon undersökt 17 000 familjer som fick sitt första barn antingen kring årsskiftena 1993/1994 och 1994/1995 eller 2000/2001 och 2001/2002. Föräldraledigheten har mätts tills barnet fyllt tre år och inkomsten som förändringen från ett år före barnets födsel tills barnet fyller fyra år.
36 kommentarer
Jag skulle vilja lyfta frågan om löneutveckling vs föräldraledighetens längd, oavsett vem som tagit hand om barnet när jag själv jobbat. Som Dan Bergh Johnsson påpekar ovan kan man ju genom att ”späda ut” dagarna låta barnet bli ganska gammalt (18-24 månader) innan man lämnar det till barnomsorg. Föräldraledighet ska ju inte påverka lönen sägs det, men det vore intressant att jämföra löneutvecklingen för en person (mamma eller pappa) som varit hemma en eller flera perioder på 12-18 månader med dem som haft enbart korta föräldraledigheter eller ingen alls. Jag anar mig till att det artikeln ovan vill säga är att mamman ska vara hemma enbart en kort tid för att få dessa procentuella påslag. Sen är det ju som mats skriver att man inte kan vänta sig några enorma lönelyft när man varit frånvarande, men det skulle vara intressant att se konsekvenserna lönemässigt för den som väljer att vara hemma med sitt barn längre perioder (inte för att det skulle påverka det individuella beslutet att sätta barnet främst men viktigt att belysa samband på makronivå.)
Att konstatera att det finns ett samband mellan längden/fördelningen av föräldraledighet vid barns födelse och kvinnors lön när barnet är 4 år betyder inte automatiskt att 1) bidrar till 2), utan istället att 2) kan bero på 1). Att det finns ett samband mellan mycket hungriga människor och att de äter mycket stora matportioner betyder att om man är hungrig så leder det till att man äter mycket, däremot betyder det INTE att de som äter mycket blir hungriga! Resonemanget skulle istället vara: ”I familjer där kvinnor har hög lön och starkare löneutveckling är det mer sannolikt att mannen tar ut längre föräldraledighet än i familjer där kvinnan har en lägre lön och svagare löneutveckling”.
Denna artikel visar tyvärr på bristande statisktisk bakgrund och
underlag. Man kan visa vad som helst med statistik. Men är det en relevant tolkning av resultaten. Denna typ av undersökning
undergräver Ingenjörens renomé som en faktatidning avsedd för ingenjörer!
Typiskt ingenjörer att prata siffror. Några som kommenterade tidigare är inne på mitt spår. Är det inte grundprincipen som är den viktiga? Att män som tar ut sin föräldraledighet bidrar till ett mer jämställt samhälle? Som är bättre för samhällsekonomin i längden, och ger fler möjligheten att utvecklas som person både på jobbet och hemma.
Här kommer länken till rapporten för den som vill fördjupa sig i den. Vi håller med om att effekten av pappornas föräldraledighet är förvånande stor men eftersom vi vet av tidigare undersökningar att ingenjörer tar pappaledigt i högre utsträckning än andra yrkesgrupper tyckte vi att den var intressant.
Med vänlig hälsning
Jenny Grensman chefredaktör
http://www.ifau.se/templates/DatedPage.aspx?id=12792
Jag hoppas att rapporten bygger på någon vetenskaplig grund, och antar att det är journalisten som inte förstår bättre.
tycker alltid man får en annan bild när man ser en rapport citeras än när man läser rapporten själv, att dra slutsatser av vissa resultat är inte nåt för journalister anser jag, och så själva sakfrågan, jag har varit pappaledig hur mycket som helst, varit tjäntsledig på halvtid för vård av barn under 6 års tid, min fru likaså, vi har rest och lekt och haft jättekul, min dotter är underbar, att jag skulle begära samma lön som de som jobbat 60 timmar i veckan framför en tråkig dator skulle väl vara lite väl magstark, hur skall jag kunna bli projektledare när jag kollat på bollibumpa och käkat glass hela dagarna, jobbar man inte så gör man ingen karriär, så enkelt är det, pengar är inget som bara finns, det måste någon jobba ihop, och helst den som kunsumerar pengarna anser jag, jag är glad att strebrarna finns, så jag kan leva på statens bekostnad när jag sitter i lekparken med min dotter, jag har alldeles för hög lön och har bidragit alldeles för lite till statens finanser…..men det verkar ju inte något man skall skämmas för , tvärtom, man skall klaga och vilja ha mer…..
Om man lägger sifferexcersisen åt sidan så är min personliga tolkning denna:
I familjer där man delar ANSVARET för barnen under dessa år skapas MÖJLIGHETER för kvinnan i arbetslivet. Och omvänt, om kvinnan får/tar allt ansvar för barnen kommer hon i större grad att vilja gå ner i arbetstid, inte kunna byta jobb osv.
Rapporten nämner ett starkare samband där pappaledighet inte tas ut som ”extra semester”, vilket jag tolkar som att det viktiga för mammans möjlighet till löneutveckling är ett reellt delat ansvar.
Det är generellt vanskligt att dra slutsatser om hur mycket någon varit ledig utifrån hur många dagars föräldrapenning de tagit ut.
Ett vanligt fenomen idag är ju att ”späda ut” föräldrapenningen genom att t ex bara ta ut fem dagar per vecka. Detta för att kunna vara hemma längre (ofta 18 mån) eller spara dagar till framtida somrar.
Familjer med hög inkomst har betydligt större möjlighet att göra detta, t ex där en eller båda föräldrar är ingenjörer.
Man kan stirra sig blind på siffrorna med 7 % hit eller dit. Men faktum kvarstår att oavsett yrke för arbetande kvinnor som stannar hemma med lång mammaledighet efter tex 2-3 barn förlorara i lön. Detta faktum går inte att bortse från. Vilka är det som stannar hemma mest och är föräldraledig i dagens samhälle? Jo kvinnorna. Hur kommer då lönefördelningen att se ut män/kvinnor vid tex 40 års ålder eller vid 50 års ålder. Jo kvinnor kommer att ha sämre löneutveckling. Det går inte heller att bortse ifrån. Ska vi någonsin få ett någorlunda jämställt samhälle lönemässigt OCH pensionsmässigt kvinnor/män, så måste även männen ta sin HALVA del av föräldraledigheten som är avsedd för dom. Männen har väll ändå bidragit med 50% av att barnet finns?
I rättvisans namn så bör man nog citera avslutningen i rapporten: ”De modeller som använder pappamånadsreformerna som exogen variation ger bara imprecisa skattningar, och kan därför inte användas för att säga något om den kausala effekten av en mer jämnt fördelad föräldraledighet på framtida inkomster”
Rubriken i artikeln påstår alltså nåt som det inte finns stöd för i rapporten. Korrelation betyder inte nödvändigtvis orsaksamband som flera redan påpekat och det är nog en bra bit kvar till ett bevisat orsakssamband i det här fallet (vilket troligen är väldigt svagt om ens existerande).
Personligt så tror jag att om man kompenserade för skillnader i utbildningsnivå, social status, etc så
Det är inte orimligt att spekulera i att i familjer där mannen tar ut mer ledighet så har kvinnan ett mer kvalificerat jobb med högre lön och bättre löneutveckling och vice versa vilket snedvrider statistiken.
Sorgligt att se att alla kommentarerna är så negativa, ingen försöker se något positivt med pappaledighet och kommer det någon indikation så ska den minsann skjutas i sank med orimliga räkneexempel – bedrövlig inställning hörrni!
Själv är jag föräldraledig just nu men kommer få mer kvalificerade uppgifter när jag är tillbaka i tjänst just pga av att min make ville ställa upp och vara hemma mer än först planerat. Det kommer att påverka både min inkomst på kort sikt och högst troligen min löneutveckling på lång sikt!
Jag citerar ur rapporten: ”Därmed kan dessa mera trovärdiga modeller inte användas för att säga något om den kausala effekten av föräldraledighet på framtida löner”. Det är kanske det viktigaste i hela rapporten, men tycks ha undertryckts…
Det finns ett ganska intuitivt begripligt samband mellan att en förälder har goda förutsättningar för inkomstutveckling och att detta påverkar partnern att ta större del av barnens uppväxt, och *parets* sammanlagda livsinkomst kan kanske t.o.m visas *öka* med grund i detta? Jag tror (men kan inte alls visa) att det är detta rapporten råkat klä i siffror, utan att lyckas med vare sig begreppshygien (lön vs inkomst) eller tankeföljder. Orden ”kausalitet” och ”korrelation” används sparsamt i rapporten, medan det mer undanglidande ”samband” används frikostigt.
Det är tråkigt att Elly-Ann nu tillåts löpa gatlopp med det här arbetet kring foten, och det är inte uppenbart vad hon tidigare gjort för att förtjäna så här stor publicitet nu. Ansvaret tycks falla på IFAU:s ledning och hennes handledare (som namnges i rapporten), men även på redaktionen, som uppenbart helt avstått från källkritik och rimlighetskontroller. Föga ingenjörsmässigt, och inte särskilt hyggligt mot vare sig Elly-Ann eller läsarna.
Roade mig med att läsa rapporten. Jag tror inte att det är någon som missat att läsa statistik, utom möjligen journalisten.
I rapporten framgår tydligt att det inte går att dra slutsatser om kausalitet. Löneskillnaden är relaterad till en mindre lönesänkning än om pappan inte tagit ut ledighet.
Jag kunde inte utläsa hur samplandet gick till, eftersom bara fallet med en månads skillnad redovisades. Jag förstår inte heller hur hon skiljer på effekt av tex att mamman tagit ut 9 månader och pappan 0 och om mamman tagit ut 9mån och pappan 1. Dvs själva slutsatsen att partnerns uttag påverkar lönen och inte bara det egna uttagets påverkan.
Fall med arbetslöshet verkar ha tagits ur ekvationen för att inte påverka löneeffekten. Det svagaste i analysen tycker jag dock verkar vara att hon inte eliminerat föräldrar som fått barn 2 under mättiden. Ytterliggare en ledighet påverkar ju lönen rätt ordentligt. Men det är mycket svårt att läsa statistik, även om man läst 10p för åtta år sen.
Om man läser rapporten så ser man att den egentligen handlar om effekterna av ”pappamånaderna”. De siffror som refereras till ovan är mer biprodukter av undersökningen. Jag trodde kanske att ingenjörer som läser artikeln kunde förstå skillnaden mellan korrelation (statistiskt samband) och kausalitet (orsak på individnivå) själva.
Rapportförfattaren påpekar i alla fall att ”De modeller som använder pappamånadsreformerna som exogen variation ger bara imprecisa skattningar, och kan därför inte användas för att säga något om den kausala effekten av en mer jämnt fördelad föräldraledighet på framtida inkomster.”
Vad jag förstår av rapporten, har arbetet utförts på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, som är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet. Studien har alltså finansierats av staten.
Utan att ha läst undersökningen antar jag att det linjära intervaller handlar om en, två eller tre månader där det troligen är tätt med data. Att dra slutsatser genom extrapolering långt utanför det datatäta intervallet är knappast särskilt ingenjörsmässigt.
OK, det är förvisso luddigt skrivet. Men det som nämns är framtida årsinkomst. Skulle utgå från att det är efter de 4 år som studien tar hänsyn till. Men så typsikt tekniker att hugga på sakfel istället för att diskutera sakfrågan.
Men självfallet är det så att lönesdikrimineringen mot kvinnor kommer minska när vi delar lika på föräldraledigheten. Det är i dagsläget förväntningen om att kvinnor kommer vara borta från arbetet som håller nere lönerna. Det är inte för inte som arbetsgivare frågar kvinliga arbetssökande om de planerar barn snart, men inte ställer samma fråga till de manliga.
Vad ahr du gjort för jämstäldheten idag?
Artikeln i ingenjören verkar grunda sig på pressmedelandet. Läser man hela rapporten så blir man åtminstone lite klokare till siffrorna (även om det inte är helt enkelt att förstå). Forskaren har studerat införandet av de två pappamånaderna som har införts vid två tillfällen (med flera år emellan). Forskaren tittar även på det generella uttaget – dvs man kan inte göra jämförelsen ”om min man stannar hemma i tio månader isf två månader” utan genomsnittet för den svenska pappan och där har ju tyvärr uttaget inte ändrats så mycket. Sen blir jag som sagt var inte jätteklok ändå på hur det har räknats.
Min fru är lärare. Hon och hennes kollegor ligger inom lönespannet 24 till 27 kkr/månad. Oavsett yrkesskicklighet, kariärhunger, tjänsteår, mamma-, pappaledigheter mm kommer ingen utanför det lönespannet. Men…. av artikeln drar jag slutsatsen att hennes lön kommer att höjas till 50 kkr/månad bara jag tar ut 14 månaders pappaledighet. Vilket politiserat dravel!
Vem finansierar den här kvasiforskningen? Det verkar uppenbart att man inte längre behöver kunna de fyra räknesätten för att få kalla sig forskare. För att inte tala om sunt förnuft.
Rapporten finns på http://www.ifau.se/upload/pdf/se/2010/r10-05-effekten-av-delad-f%C3%B6r%C3%A4ldraledighet-p%C3%A5-kvinnors-l%C3%B6ner.pdf
Korrelation är INTE det samma som kausalitet. I familjer där kvinnor tjänar bra tar dessa ut mindre ledighet.
Agnetha: En mycket bra fråga som heller inte framgår.
Men som fler säger, jag var hemma 9 månader och min fru har inte fått ett rött öre högre lön. Enligt undersökningen skulle hon ha fått 63% högre.
Jag ångrar inte att jag var hemma, det var jätteroligt! Men min frus löneökning vart är den? Eller ska man skriva till hon som gjort undersökningen och få en utbetalning av henne???
Nej det här luktar oseriös fabrikation från början till slut. Feminist-maffian lär väl gå på det med hull o hår. *suck*
Vem har beställt undersökningen???
Ursäkta att jag skriver det som de flesta tänker, men… Det här luktar lite ”undersökning gjord av någon som inte har läst grundkursen i statistik”. En genomsnittlig pappa med två barn skulle alltså sänka sin lön med 69% om han tar ut sin föräldraledighet (2 * 7,5 månad)? (105% om man inte räknar ”ackumulerat”.) Tur i så fall att han samtidigt höjer mammans lön med 176%. (114% med ej ackumulerad räkning.)
hm… min första tanke är ju att om pappan är ledig innebär det att mamman inte är det, och därmed är det hennes kortare ledighet som ger henne högre lön. Men det är inte helt tydligt beskrivet: har man jämför fall där pappans ledighet ersätter tid på dagis? påverkade sådan ledighet också mammans lön?
/inte mamma än
Finns det med i undersökningen hur jämlik eller ojämlik arbetsfördelningen i hemmet var och är under föräldraledigheten då männen är hemma eller då kvinnorna är hemma? Min erfarenhet är att det inte spelar någon roll om papporna är hemma eller inte för de tar inte ansvar förmer än barnet då de är hemma. Kvinnan får jobba 100% då mannen är hemma och sedan får hon ta hand om 100% av hushållsarbetet då hon kommer hem. Är kvinnan hemma tar hon 100% av hushållsarbetet och mannen jobbar 120%. Vad har ni för kvinnor efter att barnet blivit äldre än 3 år? Jo en utbränd mamma! Eller skilsmässa! Hur jämlikt blev det då?
Denna artikel gör att jag påminner mig uttrycket ”lögn- förbannad lögn- statistik”. Man får intrycket av att det är pappaledigheten som är orsaken men de stora skillnaderna visar ju att även pappaledigheten måste vara en kosekvens av något som tex karriärval etc.
har varit hemma med barnen i ett år (12 månader), men min frus lön har inte fördubblats
Det lär knappast visa om mammorna är hemma med barnen som alternativ till arbetslöshet heller. Har pappan jobb och mamman är arbetslös, är det hon som är hemma längst. Tro mig, jag har erfarenhet!
Som jag läser texten så skulle kvinnas årslön öka med 84% om mannen var hemma ett år (=12 månader). Är det vad som menas i artikeln eller sak man läsa den på ett annat sätt?
”För varje månad som pappan är föräldraledig ökar mammans framtida årsinkomst med nära 7 procent.”
Verkar orimligt. Har mamman tagit ut drygt tretton (13,15)månaders föräldraledighet har hon bara (100-7,6*13,15)% = 0%.
Det vill säga ingen lön alls.
Låter inte rimligt! Är det kreativ statistik det här är frågan om?
Om jag som pappa är hemma 5 månader – skulle då min sambos lön öka med 35%? Min sambos löneutveckling har skulle jag säga inte alls påverkats inte av hur länge hon har varit hemma. Hade hon däremot försökt göra karriär och stiga i chefsgrader hade läget nog varit ett helt annat, då hade hon nog inte kunnat ”visa framfötterna” tillräckligt om hon hade varit hemma mer.
Det kanske snarare i detta fall handlar om att de mammor som snabbt vill ut i arbetslivet i högre utsträckning gör karriär och är högutbildade.
Det står dessutom ingenting i artikeln om bakgrunden för studien, vilka urvalskriterier man har haft osv, vilket är en förutsättning för att kunna värdera hur tillförlitlig rapporten är. Det är en (oskriven?) pressetisk regel att ge bakgrunden till statistik!
Hmm, efter 12 månaders ledighet har man alltså 91 % lägre lön! Ingen idé att gå tillbaka till jobbet efter 14 månader mao 😉
Tveksam studie. Kanske är det så att de mammor som har karriärsambitioner är mer sugna på att jobba, och därmed ger plats åt sina män att vara hemma? Följen blir ju då ganska naturligt att dessa mammor får en bättre löneutveckling….
Hur skall man tolka denna artikel? Ta som exempel en man som tar ut 10 månaders föräldraledighet. Då kommer mamman till hans barn att tjäna 70% mer?? Kan det verkligen skilja så mycket?