2008 var den genomsnittliga sömntiden i Sverige cirka 7 timmar per natt. Det är en och en halv timme mindre än för 50 år sedan. På en föreläsning på KTH berättar stressforskaren Alexander Perski hur god sömn kan skydda oss mot stress. Del 2 i serien om stress.
2008 var den genomsnittliga sömntiden i Sverige cirka 7 timmar per natt. Det är en och en halv timme mindre än för 50 år sedan. På en föreläsning på KTH berättar stressforskaren Alexander Perski hur god sömn kan skydda oss mot stress. Del 2 i serien om stress.
Alexander Perski har forskat om stress i 30 år och i april gav han en föreläsning om stress och sömn för KTH:s anställda. Anledningen till föreläsningen var att de anställda i en medarbetarenkät hade beskrivit att de kände sig stressade och hade svårt att koppla bort tankarna från jobbet på fritiden.
Aleander Perski.
– I dag är det en helt ny grupp av människor som söker hjälp på stressmottagningen i Solna där jag jobbar, säger Alexander Perski.
– Förr var det 40-talisterna som var stressade, nu är 70 procent av våra patienter kvinnor mellan 35-45 år. Tidigare hade man jobbat 30 år innan man tog slut, i dag kanske man har jobbat i 7 år, fortsätter han och nämner det ökade tempot i samhället som en fara.
– Tröttheten kommer att bli vår nya folksjukdom och vi missbrukar vår egen tid, menar Alexander och säger att från arbetarrörelsens tid då man krävde 8 timmars sömn, 8 timmars arbete och 8 timmars vila har många i dag gått över till 16 timmars aktivitet och 8 timmars vila.
– Vi meckar för mycket med sömnen och det leder till hälsoproblem. De som har för högra krav på sig så att de inte mäktar med blir stressade och stress är en fysiologisk situation som kan vara farlig i längden.
Bra livsvanor med god sömn och återhämtning är ett viktigt skydd mot tunga utmaningar och påfrestningar tillsammans med att man känner kontroll över sin situation och att man har de resurser som behövs för att utföra en uppgift. Att man inte känner sig ensam och upplever en mening i livet är också faktorer som skyddar.
Hur vi reagerar mot stress är olika, det finns en del som inte upplever stress fast de har mycket att göra på jobbet. Här menar Alexander att det också har att göra med vilka resurser man har.
– En person som har höga krav men obegränsade resurser (exempelvis ekonomiska) mår bra. Den högsta chefen mår till exempel utmärkt, det är ofta mellancheferna som inte har kontroll över ekonomin som blir stressade.
När vi blir stressade signalerar kroppen att det är något som är fel och kroppens stressprogram slås på. En del blir exempelvis överaktiva.
– För mycket gas under en kort period är okej men pågår det i månader eller år sätts flera mekanismer ur spel. Många av dem som blir stresspatienter hos oss har en oförmåga att vila överhuvudtaget, förklarar Alexander och säger att en frisk hjärna behöver möjlighet till återuppbyggnad.
– Sover man mycket så finns det tid för ny cellbildning.
Vilka ligger då i riskzonen för stressjukdomar? Ja forskarna menar att personer med dålig självkänsla ligger i farozonen. De kompenserar ofta sin dåliga självkänsla genom att prestera mycket.
– De har höga krav, är ofta perfektionister och har svårt att säga nej. De blir ofta väldigt framgångsrika och väljer yrken som är krävande, säger Alexander och tipsar dem som är stressade att försöka hitta orsakerna till uppvarvningen både i arbetet och i hemmet.
– Och dra ner på engagemangen och säg nej oftare!
Del 1 i vår serie om stress handlar om det höga arbetstempot inom akademin. Artikeln hittar du här.
Ni hittar hela Alexanders Perskis föreläsning här.
Anna Eriksson
