Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjören"Tröttheten blir vår nya folksjukdom"

”Tröttheten blir vår nya folksjukdom”

2008 var den genomsnittliga sömntiden i Sverige cirka 7 timmar per natt. Det är en och en halv timme mindre än för 50 år sedan. På en föreläsning på KTH berättar stressforskaren Alexander Perski hur god sömn kan skydda oss mot stress. Del 2 i serien om stress.

Alexander Perski har forskat om stress i 30 år och i april gav han en föreläsning om stress och sömn för KTH:s anställda. Anledningen till föreläsningen var att de anställda i en medarbetarenkät hade beskrivit att de kände sig stressade och hade svårt att koppla bort tankarna från jobbet på fritiden.

Aleander Perski.

– I dag är det en helt ny grupp av människor som söker hjälp på stressmottagningen i Solna där jag jobbar, säger Alexander Perski.

– Förr var det 40-talisterna som var stressade, nu är 70 procent av våra patienter kvinnor mellan 35-45 år. Tidigare hade man jobbat 30 år innan man tog slut, i dag kanske man har jobbat i 7 år, fortsätter han och nämner det ökade tempot i samhället som en fara.

– Tröttheten kommer att bli vår nya folksjukdom och vi missbrukar vår egen tid, menar Alexander och säger att från arbetarrörelsens tid då man krävde 8 timmars sömn, 8 timmars arbete och 8 timmars vila har många i dag gått över till 16 timmars aktivitet och 8 timmars vila.

– Vi meckar för mycket med sömnen och det leder till hälsoproblem. De som har för högra krav på sig så att de inte mäktar med blir stressade och stress är en fysiologisk situation som kan vara farlig i längden.
Bra livsvanor med god sömn och återhämtning är ett viktigt skydd mot tunga utmaningar och påfrestningar tillsammans med att man känner kontroll över sin situation och att man har de resurser som behövs för att utföra en uppgift. Att man inte känner sig ensam och upplever en mening i livet är också faktorer som skyddar.

Hur vi reagerar mot stress är olika, det finns en del som inte upplever stress fast de har mycket att göra på jobbet. Här menar Alexander att det också har att göra med vilka resurser man har.

– En person som har höga krav men obegränsade resurser (exempelvis ekonomiska) mår bra. Den högsta chefen mår till exempel utmärkt, det är ofta mellancheferna som inte har kontroll över ekonomin som blir stressade.

När vi blir stressade signalerar kroppen att det är något som är fel och kroppens stressprogram slås på. En del blir exempelvis överaktiva.

– För mycket gas under en kort period är okej men pågår det i månader eller år sätts flera mekanismer ur spel. Många av dem som blir stresspatienter hos oss har en oförmåga att vila överhuvudtaget, förklarar Alexander och säger att en frisk hjärna behöver möjlighet till återuppbyggnad.

– Sover man mycket så finns det tid för ny cellbildning.

Vilka ligger då i riskzonen för stressjukdomar? Ja forskarna menar att personer med dålig självkänsla ligger i farozonen. De kompenserar ofta sin dåliga självkänsla genom att prestera mycket.

– De har höga krav, är ofta perfektionister och har svårt att säga nej. De blir ofta väldigt framgångsrika och väljer yrken som är krävande, säger Alexander och tipsar dem som är stressade att försöka hitta orsakerna till uppvarvningen både i arbetet och i hemmet.

– Och dra ner på engagemangen och säg nej oftare!

Del 1 i vår serie om stress handlar om det höga arbetstempot inom akademin. Artikeln hittar du här.
Ni hittar hela Alexanders Perskis föreläsning här.
Anna Eriksson

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

5
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?