Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjören"Tröttheten blir vår nya folksjukdom"

”Tröttheten blir vår nya folksjukdom”

2008 var den genomsnittliga sömntiden i Sverige cirka 7 timmar per natt. Det är en och en halv timme mindre än för 50 år sedan. På en föreläsning på KTH berättar stressforskaren Alexander Perski hur god sömn kan skydda oss mot stress. Del 2 i serien om stress.

Alexander Perski har forskat om stress i 30 år och i april gav han en föreläsning om stress och sömn för KTH:s anställda. Anledningen till föreläsningen var att de anställda i en medarbetarenkät hade beskrivit att de kände sig stressade och hade svårt att koppla bort tankarna från jobbet på fritiden.

Aleander Perski.

– I dag är det en helt ny grupp av människor som söker hjälp på stressmottagningen i Solna där jag jobbar, säger Alexander Perski.

– Förr var det 40-talisterna som var stressade, nu är 70 procent av våra patienter kvinnor mellan 35-45 år. Tidigare hade man jobbat 30 år innan man tog slut, i dag kanske man har jobbat i 7 år, fortsätter han och nämner det ökade tempot i samhället som en fara.

– Tröttheten kommer att bli vår nya folksjukdom och vi missbrukar vår egen tid, menar Alexander och säger att från arbetarrörelsens tid då man krävde 8 timmars sömn, 8 timmars arbete och 8 timmars vila har många i dag gått över till 16 timmars aktivitet och 8 timmars vila.

– Vi meckar för mycket med sömnen och det leder till hälsoproblem. De som har för högra krav på sig så att de inte mäktar med blir stressade och stress är en fysiologisk situation som kan vara farlig i längden.
Bra livsvanor med god sömn och återhämtning är ett viktigt skydd mot tunga utmaningar och påfrestningar tillsammans med att man känner kontroll över sin situation och att man har de resurser som behövs för att utföra en uppgift. Att man inte känner sig ensam och upplever en mening i livet är också faktorer som skyddar.

Hur vi reagerar mot stress är olika, det finns en del som inte upplever stress fast de har mycket att göra på jobbet. Här menar Alexander att det också har att göra med vilka resurser man har.

– En person som har höga krav men obegränsade resurser (exempelvis ekonomiska) mår bra. Den högsta chefen mår till exempel utmärkt, det är ofta mellancheferna som inte har kontroll över ekonomin som blir stressade.

När vi blir stressade signalerar kroppen att det är något som är fel och kroppens stressprogram slås på. En del blir exempelvis överaktiva.

– För mycket gas under en kort period är okej men pågår det i månader eller år sätts flera mekanismer ur spel. Många av dem som blir stresspatienter hos oss har en oförmåga att vila överhuvudtaget, förklarar Alexander och säger att en frisk hjärna behöver möjlighet till återuppbyggnad.

– Sover man mycket så finns det tid för ny cellbildning.

Vilka ligger då i riskzonen för stressjukdomar? Ja forskarna menar att personer med dålig självkänsla ligger i farozonen. De kompenserar ofta sin dåliga självkänsla genom att prestera mycket.

– De har höga krav, är ofta perfektionister och har svårt att säga nej. De blir ofta väldigt framgångsrika och väljer yrken som är krävande, säger Alexander och tipsar dem som är stressade att försöka hitta orsakerna till uppvarvningen både i arbetet och i hemmet.

– Och dra ner på engagemangen och säg nej oftare!

Del 1 i vår serie om stress handlar om det höga arbetstempot inom akademin. Artikeln hittar du här.
Ni hittar hela Alexanders Perskis föreläsning här.
Anna Eriksson

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad gör du om du ställs inför ett etiskt dilemma i jobbet?

0
I jobbet som ingenjör kan det uppstå en konflikt mellan kravet och den egna övertygelsen.  Vad är rätt och vad är fel?  Kanske ett dokument från 1929 kan hjälpa till att ge svaret.

Ingenjörerna som tillverkar vapnen som ska stoppa Putin

0
Hur är det att jobba med produkter som å ena sidan används för att försvara länders självständighet, men som å andra sidan kan döda? Ingenjören ställde frågan till två ingenjörer på BAE Systems.

Hur länge måste jag stanna innan jag byter jobb?

0
Hur länge bör man stanna på ett jobb innan man går vidare till nästa? Karriärcoachen tipsar om hur du bör tänka.

Här finns ingenjörernas mest jämställda chefslöner

0
Många ingenjörer blir chefer och det är inom privat sektor som cheferna tjänar mest. Men där finns ett lönegap mellan könen. I en annan sektor är chefslönerna för ingenjörer helt jämställda.  

Har du gjort en livsnjutarplan över vad som är viktigast i ditt liv?

0
Karriärplanering har du säkert koll på. Men allt annat som är viktigt i livet, hur får du tid och energi till det? Testa att göra en livsnjutarplan där du sätter dina prioriteringar på pränt.

Får man komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar är det lockande att komma med shorts och sandaler till jobbet. Men hur lättklädd får man egentligen vara på jobbet? Juristen reder ut vad som gäller.

Se MIT-studenterna dansa

0
I USA är det naturligt att kreativa ämnen ingår i ingenjörsutbildningarna, som dans till exempel. 

Ger din chef dig ont i magen?

0
Var tredje svensk uppger att de har en destruktiv chef. En ny bok ger konkreta förslag på hur du hanterar en sådan situation.

”Så här fick vi vårt första ingenjörsjobb”

0
För nyexade finns många andra vägar än platsannonser till det första jobbet. Ingenjören frågade sex ingenjörer hur de fick sitt första jobb efter examen.

Hur gör du för att inte jobba över?

0
Som ingenjör kan det vara svårt att sätta gränser för sin arbetstid. Här är ingenjörernas egna tips på hur de undviker att jobba över när arbetsbelastningen är hög.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Undvik ingenjörernas vanligaste cv-missar

0
Ett cv ska vara tydligt och visa vad du har för kompetens och erfarenhet. Visst är det bra att sticka ut men passa dig för att tappa trovärdighet. Här är nio vanliga misstag – och hur du undviker dem.