Årets avtalsrörelse är avklarad. De centrala avtalen är skrivna. Men för att just du ska få den lön som du förtjänar, kanske du måste tala om det för chefen. Det gör du bäst i lönesamtalet. Ingenjören frågar Jennifer Nilson, ombudsman på Sveriges Ingenjörers Göteborgskontor, vad man ska tänka på.
Vad är viktigast inför lönesamtalet?
– Att ta sig tid, att förbereda lönesamtalet. Många gör det inte, för att man kanske inte ser vitsen med det. Arbetsgivaren har redan bestämt sig, tänker man. ’Vad kan jag göra?’. Men det är du som vet vad du ska ha för lön. Då måste du berätta vad du gör. Se det som ett slags inventering. Det kan till och med vara en liten egoboost att se allt vad man har åstadkommit, så att chefen får ser vilken bra medarbetare han eller hon har.
Det här lönesök, hur kan man använda det?
– Den visar marknadslöneläget och är bra, men det bör tas med en liten nypa salt. Lönestatistiken är siffror där andra har rapporterat sin lön och vad de jobbar med. När du jämför kan det gömma sig saker bakom andras löner som man inte vet om. Man ser inte vad den arbetsgivaren har betalat för.
Den här övertidsberäknaren då?
– Även om du avtalat bort övertiden, kan du se vad du har förhandlat bort. Försök att ha koll på dina övertidstimmar. Annars sänker man timlönen för varje jobbad timme. Vi rekommenderar att helst inte förhandla bort övertiden alls. Men om man ändå gör det bör man ha fem extra semesterdagar och dessutom mellan 10 och 20 procents påslag på lönen. Ju mer övertid man jobbar, desto högre procentsiffra.
(Logga in på Sveriges Ingenjörers hemsida och beräkna värdet av din övertid här. Reds anmärkning.)
Vad säger man när arbetsgivaren säger att budgeten sätter stopp för högre löner?
– Man ska inte vara rädd att fråga varför då? Till exempel om arbetsgivaren säger: ’vi har inga pengar för det i budgeten. Fråga! ’Varför har ni inte det? Varför anses inte min lön värd att prioritera? Varför prioriteras aktieägarna?
Vad tycker folk generellt om att lönesamtala?
– Det finns väl i stora drag tre huvudkategorier. Den första är att jag kan påverka. Den andra är att ’Åh, det är så jobbigt att prata lön. Jag kan ändå inte påverka.’ Den tredje är att ’här måste lokala eller centrala facket rycka in’. Men det är vi på väg bort ifrån. I dag går allt fler avtal över från så kallade pottavtal till processavtal med mer fokus på den enskilde.
Varför är det bra?
– Beslutandet ska ner till individen. Man kan förenklat säga att i pottavtal, där bakar de centrala parterna tårtan. Därefter delas bitarna ut lokalt. I processavtal, där lönesamtalet sker mellan chefen och varje anställd, bestäms den enskildes tårtbit. När alla samtal är klara, ser man i slutändan hur stor tårtan blev.
Sture Henckel
