Henrik Ekman, journalist och författare, får Sveriges Ingenjörers miljöpris på 50 000 kronor. Mest känd är han som röst i SVT:s natur- och vetenskapsprogram som han också köper in och faktagranskar.
Henrik Ekman, journalist och författare, får Sveriges Ingenjörers miljöpris på 50 000 kronor. Mest känd är han som röst i SVT:s natur- och vetenskapsprogram som han också köper in och faktagranskar.
Henrik Ekman Foto: Anita Kratz
Henrik Ekman är inte bara tv-journalist. Han har även gett ut böcker som författare och fotograf. 2010 blev han nominerad till Augustpriset för boken Vargen: den jagade jägaren. Henrik Ekman är också ordförande i föreningen Naturfotograferna och promoverades 2007 till hedersdoktor vid Linköpings universitet.
Hur känns det att få Sveriges Ingenjörers miljöpris?
– Jag blir ju jätteglad. Det är otroligt kul. Ofta inom journalistiken är det annars spektakulära avslöjanden som får mest uppmärksamhet. Jag har ju rotat inom andra områden.
Men du har ett par Augustprisnomineringar sedan tidigare för böcker om miljöfrågor också?
– Ja, miljö var min första inriktning inom journalistiken. Jag hoppade av journalistutbildningen i förtid, för jag fick jobb som nattredaktör på Östgöta Correspondenten 1973. Sedan blev jag reporter på tidningen och skrev om miljöfrågor mellan 1974 och 1975.
Miljöfrågorna har väl ändrats ganska mycket sedan dess?
– Ja, minst sagt, men rätt mycket är också likt. Då handlade det mycket om kemikalier och vattenreningsfrågor, men jag upptäckte ganska snart att det var problematiskt att inte kunna något. Jag hade ingen naturvetenskaplig utbildning, så jag gick kvällsgymnasiet och läste in kemi och biologi. Och sade jag upp mig på Corren 1975 för att börja plugga igen. Jag tog en fil kand i biologi och återvände sedan till journalistiken.
Hur går det till när du köper in natur- och vetenskapsprogram till SVT?
– Det finns en struktur. Vi åker till några stora mässor varje år. Jag åker till Cannes varje år och träffar distributörer från hela världen: Japan, Nordamerika, Europa. Sedan får man kopior att titta på. Den vägen får vi ganska mycket. Men BBC är väl fortfarande stommen. De har en alldeles egen mässa, BBC Showcase, som går i Liverpool, vecka nio varje år.
Hur många program om året blir det?
– Jag köper in i storleksordningen 150 timmar varje år. De flesta program är ungefär en timme långa. De är marknadsanpassade för en timme. Men i reklam-tv-världen är en timmes film bara 43 minuter. Då är det bra om det finns en version för reklamfri tv också. Det internationella formatet för en timmes film är annars 52 minuter.
I vilken mån är program om miljön en egen kategori inom natur- och vetenskap?
– Jag skulle ju önska att vi hade en slot i tv-tablån för mer miljöinriktade program. Människor är intresserade och det finns många bra dokumentärer, om allt från energiteknik till livsstilsfrågor. Men var ska vi i så fall lägga dem? Kunskapskanalen tar en del, men om programmen inte har en ganska renodlad inriktning mot natur eller vetenskap så måste jag avstå. Ibland, om programmet innehåller tillräckligt mycket forskning så kan det sändas i Vetenskapens värld. Om det har ett betydande naturinslag så kan de gå i natursloten på söndagar. Men om ett program handlar om till exempel vågkraft utan att det tar upp så mycket forskning så kan det bli liggande i lagret.
Hur mycket måste man anpassa texterna i det man köper in?
– Jag lägger ner ganska mycket jobb på det. Filmerna går till en översättare, och de gör även faktagranskning. Men eftersom jag har jobbat i många år på detta så blir jag ibland misstänksam och måste kanske rätta till. Men jag jobbade egentligen mer med miljö mellan 1989 och 1998 som miljöreporter på Aktuellt. Alldeles i början intervjuade jag Peter Larsson som nu är på Sveriges Ingenjörer. Han jobbade på miljödepartementet då, hos Birgitta Dahl. Han sade då att de nya miljöfrågorna inte är skorstenarna, utan produkterna. Så jag gjorde ett program om skor och kromgarvningen av läder. Det låg nästan tio år före sin tid och blev jättebra.
Du får ofta beröm för din röst – hur ska en bra röst i tv vara?
– En del kom nog hemifrån. Jag fick tidigt lära mig att det inte är farligt att prata inför folk. Jag känner mig avspänd i sådana situationer. Jag tror också att det hörs om den som läser kan ämnet. Och eftersom jag får köpa filmerna själv och har jobbat med detta länge så har jag en del kunskap. Och så har jag alltid med mig en ståltermos med te. Rikligt med den varma drycken gör att det blir en mjukare röst.
Sveriges Ingenjörers miljöpris delas ut på Miljödagen som förbundet arrangerar den 29 januari i Stockholm. Se programmet här.
Sture Henckel
