Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivPlattform vill främja hållbara jobb

Plattform vill främja hållbara jobb

En svensk plattform har bildats för att få EU att prioritera frågan om hållbara jobb. Maria Albin är projektkoordinator för plattformen och berättar om de hållbara jobbens betydelse för individers hälsa, innovationskraft och tillväxt.

Maria Albin, arbets- och miljömedicin
Maria Albin, arbets- och miljömedicin

Bakgrunden till att den svenska plattformen har bildats, med strategibidrag från Vinnova, är att det inom ramen för EU:s forskningsprogram Horisont 2020 saknades formuleringar om arbetslivets betydelse för både människan och EU, berättar Maria Albin, överläkare och docent vid medicinska fakulteten på Lunds universitet.

– Det finns tydliga formuleringar om produktion och människans betydelse som konsument, men kopplingen mellan arbetsliv och människors välstånd och välbefinnande men också kopplingen till ekonomi fanns inte, säger hon.

Vad är hållbara jobb?
– Hållbart arbete är något som är hållbart för individens hälsa och välbefinnande, att både arbetsmiljö och arbetsorganisation är bra ur det hänseendet. Men det handlar också om en arbetsmiljö där man kan utvecklas, en arbetsplats som är mer innovativ och som därför blir mer konkurrenskraftig och socialt inkluderande.

Vad har hållbara jobb för ställning i dag?

– Både den traditionella arbetsmiljöforskningen och forskning om arbetsorganisation och sustainable work systems är starka forskningsområden i Sverige, liksom i Norden generellt. Sedan varierar det lite mellan de europeiska länderna.

Varför är det här området så viktigt att lyfta fram?
– Jag är arbets- och miljömedicinare och ser hur stor betydelse arbetsmiljö har för människors hälsa och välbefinnande. Befolkningen åldras och med det kommer också arbetskraften att åldras. Ska vi då kunna ha både ett gott arbetsliv, så att människor kan arbeta högre upp i åldrarna, och hålla en hög effektivitet och produktivitet behöver man tänka efter ordentligt, på hur arbetet ska vara gott för individen och för företagets konkurrenskraft och för samhället. Hållbart arbete blir en central fråga.

Vad innebär hållbart arbete mer konkret?

– Vi kan konkret relatera till två saker som vi pratade om när vi skulle sätta i gång arbetet med vår plattform. Svenskt Näringsliv pratade om att man redan hade svårt att rekrytera de personer man ville ha. Det är en konkurrensfaktor att ha en bra arbetsplats där människor kan arbeta och utvecklas hela livet. LO talade mycket om att man måste se till den sociala sammanhållningen i samhället, om att hållbart arbete är en nyckelfaktor för samhällets framgång. LO talade om att människor inte ska slås ut från arbetslivet och att människor ska kunna komma in i arbetslivet som en nyckel. Sveriges Kommuner och Landsting har gigantiska rekryteringsbehov framöver och då är det viktigt att de som kommer in som unga till exempelvis äldreomsorgen uppfattar det som ett arbete där man vill vara kvar och utvecklas.

Hur ska ni arbeta för att hållbara jobb ska få mer plats?
– Dels ska vi på olika sätt försöka påverka utlysningarna, så att man får upp frågan där. Vi vill också jobba för att stärka kontakterna mellan forskarna, mellan de svenska forskarna och med de europeiska. De kontakterna har försämrats sedan Arbetslivsinstitutet lades ned. Våra europeiska kolleger säger att de har svårt att hitta rätt nu och identifiera var de ska vända sig om de vill få kontakt med svenska forskare. Vi vill att det ska bli lättare för svenska forskare att hitta europeiska forskare att samarbeta med, men också se till att svenska forskare blir synligare i Europa.

– Målsättningen är att hållbart arbetsliv ska bli ett fokusområde i Horisont 2020, att svenska forskare ska bli mer framgångsrika vad gäller att själv leda projekt och att vara partners i ansökningar på det här området och att ansökningarnas relevans för arbetslivet ska bli bättre genom ett förstärkt samarbete och utökade kontakter med arbetsmarknadens parter, företag och myndigheter.

Strategibidraget från Vinnova innebär att plattformen ska kunna fortsätta sin utveckling de närmaste två åren.

Här kan du läsa mer om den svenska plattformens arbete.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.