Plattform vill främja hållbara jobb

En svensk plattform har bildats för att få EU att prioritera frågan om hållbara jobb. Maria Albin är projektkoordinator för plattformen och berättar om de hållbara jobbens betydelse för individers hälsa, innovationskraft och tillväxt.

En svensk plattform har bildats för att få EU att prioritera frågan om hållbara jobb. Maria Albin är projektkoordinator för plattformen och berättar om de hållbara jobbens betydelse för individers hälsa, innovationskraft och tillväxt.

Maria Albin, arbets- och miljömedicin

Maria Albin, arbets- och miljömedicin

Bakgrunden till att den svenska plattformen har bildats, med strategibidrag från Vinnova, är att det inom ramen för EU:s forskningsprogram Horisont 2020 saknades formuleringar om arbetslivets betydelse för både människan och EU, berättar Maria Albin, överläkare och docent vid medicinska fakulteten på Lunds universitet.

– Det finns tydliga formuleringar om produktion och människans betydelse som konsument, men kopplingen mellan arbetsliv och människors välstånd och välbefinnande men också kopplingen till ekonomi fanns inte, säger hon.

Vad är hållbara jobb?
– Hållbart arbete är något som är hållbart för individens hälsa och välbefinnande, att både arbetsmiljö och arbetsorganisation är bra ur det hänseendet. Men det handlar också om en arbetsmiljö där man kan utvecklas, en arbetsplats som är mer innovativ och som därför blir mer konkurrenskraftig och socialt inkluderande.

Vad har hållbara jobb för ställning i dag?

– Både den traditionella arbetsmiljöforskningen och forskning om arbetsorganisation och sustainable work systems är starka forskningsområden i Sverige, liksom i Norden generellt. Sedan varierar det lite mellan de europeiska länderna.

Varför är det här området så viktigt att lyfta fram?
– Jag är arbets- och miljömedicinare och ser hur stor betydelse arbetsmiljö har för människors hälsa och välbefinnande. Befolkningen åldras och med det kommer också arbetskraften att åldras. Ska vi då kunna ha både ett gott arbetsliv, så att människor kan arbeta högre upp i åldrarna, och hålla en hög effektivitet och produktivitet behöver man tänka efter ordentligt, på hur arbetet ska vara gott för individen och för företagets konkurrenskraft och för samhället. Hållbart arbete blir en central fråga.

Vad innebär hållbart arbete mer konkret?

– Vi kan konkret relatera till två saker som vi pratade om när vi skulle sätta i gång arbetet med vår plattform. Svenskt Näringsliv pratade om att man redan hade svårt att rekrytera de personer man ville ha. Det är en konkurrensfaktor att ha en bra arbetsplats där människor kan arbeta och utvecklas hela livet. LO talade mycket om att man måste se till den sociala sammanhållningen i samhället, om att hållbart arbete är en nyckelfaktor för samhällets framgång. LO talade om att människor inte ska slås ut från arbetslivet och att människor ska kunna komma in i arbetslivet som en nyckel. Sveriges Kommuner och Landsting har gigantiska rekryteringsbehov framöver och då är det viktigt att de som kommer in som unga till exempelvis äldreomsorgen uppfattar det som ett arbete där man vill vara kvar och utvecklas.

Hur ska ni arbeta för att hållbara jobb ska få mer plats?
– Dels ska vi på olika sätt försöka påverka utlysningarna, så att man får upp frågan där. Vi vill också jobba för att stärka kontakterna mellan forskarna, mellan de svenska forskarna och med de europeiska. De kontakterna har försämrats sedan Arbetslivsinstitutet lades ned. Våra europeiska kolleger säger att de har svårt att hitta rätt nu och identifiera var de ska vända sig om de vill få kontakt med svenska forskare. Vi vill att det ska bli lättare för svenska forskare att hitta europeiska forskare att samarbeta med, men också se till att svenska forskare blir synligare i Europa.

– Målsättningen är att hållbart arbetsliv ska bli ett fokusområde i Horisont 2020, att svenska forskare ska bli mer framgångsrika vad gäller att själv leda projekt och att vara partners i ansökningar på det här området och att ansökningarnas relevans för arbetslivet ska bli bättre genom ett förstärkt samarbete och utökade kontakter med arbetsmarknadens parter, företag och myndigheter.

Strategibidraget från Vinnova innebär att plattformen ska kunna fortsätta sin utveckling de närmaste två åren.

Här kan du läsa mer om den svenska plattformens arbete.

Ania Obminska

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Räcker det att medarbetarna ses vid kaffemaskinen för att kreativitet ska uppstå? Och vad händer med samarbete och problemlösning när AI allt mer tar rollen som bollplank? Det ska forskare vid BTH titta närmare på.
Fler artiklar