Foto: Jan-Olof Yxell.
När Sverige hösten 2011 införde avgifter för studenter utanför EU/ESS tappade högskolorna många utländska studenter. Nu är de på väg tillbaka och i höst rapporterar flera tekniska högskolor om en kraftig ökning av antalet betalande studenter.
På Chalmers har de utomeuropeiska studenterna om betalar för sin utbildning ökat med över 50 procent jämfört med förra året. De flesta kommer från Indien, följt av Kina, Uganda, Thailand och Etiopien. Foto: Jan-Olof Yxell.
När Sverige hösten 2011 införde avgifter för studenter utanför EU/ESS tappade högskolorna många utländska studenter. Nu är de på väg tillbaka och i höst rapporterar flera tekniska högskolor om en kraftig ökning av antalet betalande studenter.
Hösten 2010 pluggade ungefär 7600 utomeuropeiska studenter vid svenska lärosäten. När ett nytt system med avgifter för studenter utanför EU/ESS infördes hösten 2011 sjönk de utomeuropeiska studenterna till omkring 1600.
Sedan dess har studenter från länder utanför Europa långsamt återvänt och i höst rapporterar flera högskolor att antalet betalande studenter har ökat kraftigt.
På Chalmers har de betalande studenterna till masterprogrammen som ges på engelska ökat med 57 procent jämfört med förra året. Totalt rör det sig om 220 studenter från länder utanför EU och EES som har betalat studieavgift och registrerat sig för att i höst börja studera på något av Chalmers 40 tvååriga masterprogram. Hösten 2013 var de 138.
KTH rapporterar en liknande utveckling. Hösten 2011 hade KTH 133 betalande studenter, förra hösten var de 269 och i höst finns det 381 betalande studenter på KTH.
På Blekinge tekniska högskola fanns det förra hösten 123 betalande studenter och i höst är de 149.
Även vid Lunds universitet har de betalande studenterna successivt ökat för varje år och nu närmar sig antalet utomeuropeiska studenter i Lund den nivå som var innan avgiften infördes, ungefär 550 stycken. I år ser det ut att bli 490 utomeuropeiska, betalande studenter under det kommande läsåret. Det betyder en ökning med ca 45 procent jämfört med förra året.
Förklaringarna till det ökande antalet betalande studenter är dels allt fler stipendier för den här gruppen, dels hård marknadsföring utomlands. Stipendierna kommer både från Svenska Institutet och från Näringslivet.
– Till största del beror ökningen på att regeringen har dubblerat antalet stipendier för biståndsländer. I höst har vi cirka 70 fler studenter på Svenska institutets stipendier, säger Richard Stenelo på Externa relationer vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Chalmers och Svenska institutets stipendieprogram har finansierat studieavgiften för 142 studenter på Chalmers hösten 2014. Förra hösten var motsvarande siffra 89 men sedan avgifterna infördes har Chalmers också byggt upp en internationell rekryteringsverksamhet.
– Det har varit en stor utmaning att ställa om för att göra Chalmers synligt på ett helt nytt sätt för betalande studenter runtom i världen, säger Chalmers rektor Karin Markides i ett pressmeddelande.
Maria Knutson Wedel, vicerektor för grundutbildningen på Chalmers, säger i Chalmers pressmeddelande att de internationella studenterna betyder mycket för kvaliteten på utbildningen.
– Att redan under utbildningen få möta människor från andra kulturer och lära sig om hur olika det ser ut i världen, och hur ett multikulturellt team kan arbeta är en oerhört viktig erfarenhet.
Karin Virgin
Bilden är publicerad med licens från Creative commons.
2 kommentarer
”De internationella studenterna betyder mycket för kvaliteten på utbildningen.”
Visst är det så. De betyder att kvaliteten sjunker.
Jag har läst kurser som givits helt eller delvis på engelska på LTU, LTH och Lunds universitet. Jag har läst med studenter från Australien, Kina, Spanien, Tyskland, Frankrike. Jag har läst med studenter som pratat flytande engelska och med studenter som knappt kunnat tala om vad de heter och varifrån de kommer. Jag har läst kurser där läraren stått längst fram i klassrummet och spikt värry bäd inglisch.
Nej, hänvisa de internationella studenterna till särskilda program där deras närvaro inte riskerar att sänka kvaliteten för de svenska studenterna. Låt de svenska studenterna läsa kurser där läraren i första hand talar svenska och i andra hand flytande (läs: närapå infödd) engelska. En kurs som hålls på ett språk som varken läraren eller studenterna behärskar är som att en blind leder en blind. Förståelsen blir ytlig, all diskussion och alla kritiska frågor uteblir.
Ojsan. Nu kom jag på att det är ingenjörsutbildningar vi pratar om. Där betyder ju ”problematisera” detsamma som att skapa problem (Ingenjören 2/2014). Såklart att det anses att kvaliteten blir bättre ju tystare studenterna är. Färre frågor, mindre problem.
Så, av 220 betalande studenter på Chalmers, så betalar Sverige för 142 medan 78 betalar själva.
Hur som helst är det mer logiskt att ta det över biståndsbudgeten än utbildningsbudgeten.