Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenBillig solel förändrar energipolitiken

Billig solel förändrar energipolitiken

Den allt billigare solenergin förändrar förutsättningarna för energipolitiken. Enligt Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, kan det gynna en mer kraftfull klimatpolitik.

Solenergin blir allt billigare. Det gör samtidigt att det blir allt svårare för oljebolagen att bedriva sin lobbying. Klimatet kan knappast räddas av de svaga politiska styrmedel som finns i dag, men i takt med att förnybar energi blir billigare, trycks också priset på fossila bränslen nedåt.

– Solenergin växer snabbare än väntat och dess kostnader faller fortare. Det innebär att kostnaderna för en aggressiv klimatpolitik sjunker, säger Thomas Sterner som var en av huvudtalarna på en internationell konferens om miljöbeskattning och utsläppshandel i slutet av september. Det stärker lobbyn som vill ha klimatpolitik och försvagar de intressen som motsätter sig en skarpare klimatpolitik.

Vind- och solenergi har nu en liknande tillväxt som kärnkraften hade på 1970- och 80-talet, med 320 gigawatt vindenergi och 140 gigawatt solceller installerade globalt. Enligt New Worldwatch Institute har investeringarna i sol- och vindenergi sedan år 2000 varit tio gånger större än investeringarna i kärnkraft.

År 2050 kan solenergin, enligt International Energy Agency, svara för över hälften av världens elproduktion. Greenpeace som kommit fram till liknande siffror hävdar att de som satsar på koleldning står inför risken att deras investeringar slår fel.

Enligt Thomas Sterner kan solenergin bli så billig och lobbygrupper för fossila industrier så försvagade att ett högre pris på koldioxidutsläpp blir politiskt möjligt.

Men olönsamma fossilkraftverk kan få oväntade konsekvenser. Blåsiga dagar ökar elöverskottet från vindkraften och trycker ner elpriset. I radions Studio Ett intervjuas Johannes Meyer, en tysk forskare på energisystem. I Tyskland som har mycket väl utbyggd vindkraft hamnar elpriset ibland mycket nära noll när det blåser. Men för perioder när sol och vind inte ger någon energi behövs ändå annan elproduktion i reserv, exempelvis gaskraftverk. Men inte heller gaskraftverk klarar sig med ett alltför lågt energipris. Därför kan till och med fossila kraftverk komma att behöva subventioner, menar Johannes Meyer.

Men förnybara energikällor behöver fortfarande draghjälp. Enligt Thomas Sterner behövs tre saker för att minska klimatförändringarna.

Det första är ett globalt avtal kring koldioxidutsläpp, eftersom klimatet är en global kollektiv nyttighet. Dagens Kyotoavtal är otillräckligt med tanke på att Kina och många andra länder inte har något åtagande alls.

Det andra är ett tillräckligt högt pris på utsläpp av koldioxid och andra klimatskadliga ämnen. Det måste ske antingen genom skatt eller genom ett handelssystem. Det europeiska systemet för utsläppshandel fungerar inte, enligt Thomas Sterner. Det saknar bra metoder för att hantera prissvängningar i utsläppsrättspriser.

Det tredje som behövs är en politik som kompenserar för dagens otillräckliga patentsystem. Den som kommer på lösningar på stora frågor som cancerns gåta eller klimatkrisen får enligt Thomas Sterner knappast ekonomisk ersättning fullt ut för det. Det medför att företag inte satsar på forskning. Därför krävs offentligt stöd till sådan forskning.

Vilka tecken finns det då som antyder att fossila lobbyns styrka minskar?
– De är nog inte så många ännu. Men man ser till exempel de senaste regleringarna i USA för kraftverkens koldioxidutsläpp.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hur vanlig är det med provanställning av ingenjörer? 27 arbetsgivare svarar

0
Hur vanligt är det att arbetsgivare begär att nyanställda ingenjörer ska provanställas? Ingenjören har frågat 27 stora arbetsgivare.
Tove Ågren vid Nasa

Hennes första ingenjörsjobb: På Nasa

0
På Nasa finns en vakuumkammare där man kan testa helikoptrar som ska flyga på Mars. Men parallellt med testerna behövs simuleringar. Det har tekniska fysikern Tove Ågren just börjat jobba med.

Ny bok skildrar Sveriges första kvinnliga ingenjör

0
Sveriges första kvinnliga ingenjör tog examen från Chalmers 1917. Nu publiceras en bok om hennes liv. Här möter vi en banbrytande, orädd kvinna som ser till att designa sitt eget liv.

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.