Nästa avtalsrörelse drar igång i början av januari 2016. Ingenjören pejlade läget med Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius om förberedelserna. Ett par detaljer kan göra att förhandlingarna 2016 blir annorlunda.
Nästa avtalsrörelse drar igång i början av januari 2016. Ingenjören pejlade läget med Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius om förberedelserna. Ett par detaljer kan göra att förhandlingarna 2016 blir annorlunda.
Hur ser förberedelserna ut inför avtalsrörelsen 2016?
– Egentligen stannar arbetet med avtalsrörelserna aldrig av, men 2014 kan väl sägas ha varit ett mellanår, där alla parter pustade ut lite. Nu drar det igång igen. Vi har bildat delegationerna för förhandlingarna nu och förbundsstyrelsen fattar beslut om avtalsinriktningen. Den ligger till grund för alla förhandlingar. Den är nu på remiss, och den tar upp ämnen som sakliga löneskillnader, att lön sätts nära individen, och frågor om arbetsmiljö, arbetsvillkor och jämställdhet. Men någon siffra för löneökningar har man inte satt, det kommer senare.
Vad kan bli annorlunda i år?
– Den 20 april träffas vi alla ombudsmän på förhandlingsavdelningen på förbundet för att titta på de frågor som är viktiga för oss. Vi har inte betonat gemensamma frågor för hela förbundet på samma sätt tidigare år. Det här blir första gången.
Vilka frågor är då viktiga gemensamt för hela förbundet?
– Lön är alltid viktigast men det finns andra delar också som är viktiga för våra olika branscher. Vilka dessa kommer att bli kan jag säga först efter den 20 april.
Hur fortsätter förberedelserna framöver?
– Den 17 september bjuder vi in andra sacoförbund till möte om hela privata sektorn, det vill säga industrin och tjänstesektorn. Förutom vi på Sveriges Ingenjörer blir det framförallt Naturvetarna, Civilekonomerna och Jusek. Tillsammans med deras delegationer ska vi förbereda förhandlingarna. Vi både snackar ihop oss och informerar varandra om vad vi tycker är viktigt. I december, troligen, så lanserar Facken inom industrin sina gemensamma avtalskrav. Då publicerar man siffran, ett procenttal.
Inflationen är extremt låg nu, försvårar inte det för facket att kräva höga lönelyft?
– Riksbanken är den som håller i penningpolitiken. De räknar på två procents inflation till 2016 så vi utgår från det. Vi kan inte jaga ett inflationsmål, utan måste hålla oss till någonting. Alla år med industriavtalet, utom 2010, har vi haft reallöneökningar. Det är det vi strävar efter. Men vi tror inte heller att samhället i stort tjänar på att hålla ner lönerna. Det måste ju även finnas en konsumtion. En svångrem skickar också signaler till löntagarna, och då drar de också åt svångremmarna, med utebliven konsumtion som följd. Men naturligtvis är vi i Sverige beroende av att behålla vår internationella konkurrenskraft, så det är där balansen ligger.
Och vad händer nästa år?
– De egentliga förhandlingarna startar i januari 2016. Då har vi fram till slutet av mars på oss. Industriavtalet och de flesta andra avtal löper ut den 31 mars 2016.
Sture Henckel
1 kommentar
Det är knappast räntan som får upp inflationen utan löneökningarna i samhället, vill vi få upp inflationen öka lönerna så enkelt är det! Vi har så låg inflation eftersom vi knappt har haft någon löneökning. Vinster företaget fördelas uppåt och ut till ägarna. De anställda får allt mindre av den kakan.