Självkörande bilar kan hjälpa miljön

Om alla bilar ersattes av självkörande bilar, skulle antalet bilar kunna minska till en fjortondel av i dag. Ett examensarbete från KTH antyder att det skulle kunna ge stora förändringar i trafiken och i samhället.

Vad händer om bilarna i framtiden verkligen blir helt självkörande? Det frågade sig Pierre-Jean Rigole och hans handledare Wilco Burghout och Daniel Jonsson, båda doktorer i transportvetenskap.

De tog fasta på och kombinerade två trender i vardande – självkörande bilar och delandets ekonomi som bygger mer på samarbete än konsumtion – och gjorde datorsimuleringar för vad som skulle hända om de blev verklighet. De testade tanken att alla bilpendlare i Stockholmsområdet skulle börja använda självkörande taxibilar med fyra passagerarplatser.

Det skulle kunna leda till att bilarna blir betydligt färre, bara en fjortondel så många som i dag. Det förutsätter emellertid några saker: att alla kan tänka sig att samåka, att alla är beredda att vänta i åtminstone tio minuter på taxin och att alla kan acceptera som mest 30 procent längre restider än dagens taxiresor.

– I det mest lovande fallet skulle man få en genomsnittlig väntetid på 6 minuter, och 12 procents längre restider, säger Wilco Burghout.

Forskarna poängterar själva att studien är ett tidigt resultat. De har bara tagit hänsyn till bilpendling. De har inte inkluderat kollektivtrafikens resor och inte heller långresor eller omflyttningar från kollektivtrafik.

Vad gäller effekterna av scenariot drog de tre forskarna något olika slutsatser. Enligt Pierre-Jean Rigole skulle miljö- och trängseleffekten skulle bli måttlig, medan de två handledarna bedömde effekten som mer betydande. De betydligt färre bilarna skulle, även om de körs väldigt mycket mer än idag, spridas jämnare över vägnätet, med en hel del tomvagnar i motsatt riktning även i rusningstid. De bedömer att miljöeffekterna borde bli ganska stora.

Den totala körsträckan för bilar i Stockholm skulle bara minska med 13 procent, men parkeringseländet i huvudstaden skulle minska avsevärt. Endast en tjugondel så många bilparkeringar skulle behövas. Det skulle även öka trafiksäkerheten.

– I dag, med mänskliga förare, ligger reaktionstiden på 2-3 sekunder. Om alla kör så tätt efter varandra som man ofta gör, kan det lätt bli en krock om det händer något oförutsett. Med självkörande bilar så bromsar alla bilar i princip samtidigt, säger Wilco Burghout.

Den smarta bilen har potential att helt revolutionera bilägandet, och om en sådan framtida bilflotta blev eldriven skulle det också bli en viktig pusselbit i framtidens hållbara transportsystem. Om alla självkörande bilar vore elbilar skulle man också behöva en omfattande laddningsstrategi, troligen med laddstolpar och i så fall sannolikt med trådlös induktionsladdning.

– Med självkörande bilar som hyrs som taxi skulle det bli en helt annan bilmarknad. Betydligt färre bilar skulle säljas, samtidigt som bilarna skulle köras hårdare och slitas fortare. Men det skulle bli betydligt färre bilar sålda förstås, säger Wilco Burghout.

Men ett system av självkörande taxibilar skulle kunna förändra samhället på flera andra sätt. Det är mycket svårt att förutsäga alla förändringar som skulle ske, hur efterfrågan på bilåkning skulle förändras. Förutom att det påverkar bilägandet kan en sådan utveckling också påverka hur vi bosätter oss, och kanske vart vi skickar barnen att gå i skola, och mycket annat.

Pierre-Jean Rigole, själv doktor i fotonik och mikrovågsteknik, jobbar numera på Energimyndigheten. Wilco Burghout och Daniel Jonsson kommer dock att följa upp studien och testa den i en dynamisk trafikmodell för att bättre simulera hur trängseln på vägarna kan komma att förändras.

Sture Henckel