Modern kontorstyp under lupp

Det finns en debatt om aktivitetsbaserade kontors vara eller icke vara, men inte så mycket forskning om hur sådana miljöer faktiskt påverkar oss. Det hoppas en forskningsgrupp på Högskolan i Gävle kunna ändra på.

Under sommaren och hösten bygger Trafikverket om sina lokaler. Anställda ska byta från att jobba i enskilda rum eller kontorslandskap till att arbeta i aktivitetsbaserade kontor. Det här ska en grupp forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning på Högskolan i Gävle följa på nära håll. Bland annat ska de titta på hur de anställda mår, hur deras prestationsförmåga påverkas och hur mycket de rör på sig, både före och efter bytet av kontorsmiljö.

– Vi hoppas att studien kan ge mer kunskap om olika kontorstyper, och hur det påverkar sådant som välbefinnande, koncentration och fysisk aktivitet genom både objektiva och subjektiva mätningar, berättar doktor Helena Jahncke, som är arbetsmiljöforskare och projektansvarig för studien.

Tidigare studier har visat att mycket stillasittande ökar risken för ohälsa. Den sammanlagda tiden du sitter vid ditt skrivbord och hur ofta du växlar mellan att sitta, stå och gå är sådant som påverkar. I aktivitetsbaserade kontor arbetar man i det rum som lämpar sig bäst för arbetsuppgiften. Om du kan välja var du jobbar kanske det gör att du rör på dig mer, särskilt om lokalerna gör att du inte kan eller behöver sitta still.

– Skulle man hitta åtgärder som naturligt gör att man börjar röra på sig under arbetsdagen är det gynnsamt för hälsan, säger Helena Jahncke.

Hur aktivitetsbaserade kontor påverkar prestationen jämfört med andra kontorstyper är fortfarande oklart. Det beror också på vad man jämför med. Det kan till exempel ha betydelse för prestationen om det är ett tyst eller lyhört enskilt rum, alternativt ett tyst eller pratigt kontorslandskap.

En del av det här kanske studien kommer att kunna svara på. Cirka 780 anställda på fyra olika kontor på Trafikverket ska studeras där man bygger om eller flyttar till nya aktivitetsbaserade lokaler. Samtliga har möjlighet att svara på enkäter ett par gånger under studiens genomförande. Ett tjugotal personer på respektive kontor kommer också att ingå i direkta mätningar, som ska visa hur mycket de går, står och sitter. De får även skatta hur de mår och hur stressade de är med hjälp av en app i telefonen.

– Vi tittar också på kognitiv prestation. Det gör vi genom att återge ljud som vi har spelat in från de anställdas arbetsmiljö samtidigt som de jobbar med olika typer av koncentrationskrävande uppgifter, berättar Helena Jahncke.

Forskarnas vill fånga upp både det positiva och det negativa med de olika kontorslösningarna och framför allt vilka aspekter som faktiskt förändras vid ett byte. Det här kan bli ett viktigt underlag för arbetsplatser när de funderar på om de vill ändra sin kontorsmiljö. Men forskarna räknar inte med att komma fram till en lösning som passar alla.

– Det är viktigt att man utgår ifrån den egna arbetsplatsen och gör en bra kartläggning kring vad det är för arbetsmiljö som behövs där. Vilka arbetsuppgifter utför ni, hur flexibla behöver ni vara och vilken miljö är då lämplig? På ett enskilt företag kan det finnas ett behov av att ha flera olika lösningar och det är kanske en av anledningarna till att de aktivitetsbaserade kontoren har blivit allt vanligare, säger Helena Jahncke.

Forskarna är klara med de första mätningarna på tre av fyra kontor. I höst ska mätningarna följas upp. Om allt går enligt plan så kan de första resultaten av studien presenteras nästa vår.

Ania Obminska