För lite sömn kan försämra minnet. I alla fall om man blir utsatt för akut stress. Det visar en ny forskningsstudie där sömnforskare har undersökt vad sömn och stress kan göra med vårt långtidsminne.
För lite sömn kan försämra minnet. I alla fall om man blir utsatt för akut stress. Det visar en ny forskningsstudie där sömnforskare har undersökt vad sömn och stress kan göra med vårt långtidsminne.
Att sömn gör gott och är viktigt för kroppens återhämtning är känt sedan tidigare, liksom det faktum att för lite sömn kan leda till psykisk ohälsa.
Men hur är det egentligen med minnet och sömn? Är det så att vi lättare glömmer saker och ting ifall vi sover för lite? Denna studie visar att så inte behöver vara fallet.
Under en dag lät forskarna Jonathan Cedernaes och Christian Benedict 15 testpersoner genomföra ett inlärningsmoment som gick ut på att de skulle komma ihåg var 15 olika kortpar befann sig på en datorskärm. Efter övningen fick halva gruppen åtta timmars nattsömn medan den andra halvan endast fick sova fyra timmar.
Morgonen därpå skulle studiedeltagarna försöka minnas platsen på så många kortpar som möjligt, före och efter att de utsattes för akut psykisk stress. Stressen bestod bland annat i att de under 30 minuter skulle försöka minnas en stor mängd ord samtidigt som de utsattes för ett störande bakgrundsljud.
Det skulle visa sig att gruppen som sovit en halv nattsömn var lika bra på att komma ihåg var kortparen fanns på skärmen som gruppen som sovit hela natten. Det var alltså ingen skillnad på deras långtidsminne. Men när stressmomentet kom in i bilden blev resultatet ett annat. Nu kunde gruppen som hade sovit fyra timmar inte längre återkalla platsen för kortparen lika bra medan gruppen som sovit åtta timmar däremot mindes kortparen i lika stor utsträckning som förut.
– Även om en enda natt med förkortad sömn kanske inte försämrar minnesförmågan under vissa grundtillstånd så kan förmågan försämras om man efter sömnbrist utsätts för akut stress och detta kan sannolikt få betydelse i våra vardagsliv, säger Christian Benedict, docent vid neurovetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.
Källa: Uppsala universitet
Anna Ciabuschi Eriksson