”Ingenjörerna är avgörande för att lyckas”

Ericssons vd Hans Vestberg. Foto: Pressbild/Ericsson.

Den tekniska utvecklingen hittills är ingenting mot hur snabbt den kommer att gå de närmaste åren, enligt Ericssons vd Hans Vestberg. De stora omställningar som bolaget har gått igenom har varit nödvändiga för att fortsätta vara relevant, säger han till Ingenjören.

Hans Vestberg talar inför fullsatt publik på IVA.

Den tekniska utvecklingen hittills är ingenting mot hur snabbt den kommer att gå de närmaste åren, enligt Ericssons vd Hans Vestberg. De stora omställningar som bolaget har gått igenom har varit nödvändiga för att fortsätta vara relevant, säger han till Ingenjören.

När Hans Vestberg i slutet på förra veckan talade inför en fullsatt publik i Ingenjörsvetenskapsakademiens bankettsal har det gått nästan precis sex år sedan han blev vd och koncernchef på Ericsson.

På Ericsson har mycket förändrats de senaste åren. År 1999 beräknades till exempel tjänster och mjukvara stå för mindre än en tredjedel av Ericssons affär. I dag står den för mer än två tredjedelar. Hårdvaruandelen har i stället minskat till en dryg tredjedel.

Hans Vestbergs bild är att den tekniska utvecklingen hittills har gått väldigt långsamt. Tittar man bara fem år framåt kommer den att gå betydligt snabbare, tror han. De många anställda som har fått lämna Ericsson de senaste två åren, drygt 30 000 globalt, och de nyanställningar som har gjorts har varit ett led i att försöka hänga med i den tekniska utvecklingen och ett sätt att klara sig i den hårda konkurrensen.

– Det här måste vi göra för att fortsätta vara relevanta, sade Hans Vestberg under seminariet.

Efter seminariet fick Ingenjören en kort pratstund med Hans Vestberg. Den första frågan handlade om den allt snabbare tekniska utvecklingen som han ser framför sig. Vilken roll spelar ingenjörerna där?

Ericssons vd Hans Vestberg. Foto: Pressbild/Ericsson

– Ingenjörerna är helt avgörande, för de ska ju tolka vart världen är på väg någonstans och ligga i framkant av den teknologiska utvecklingen. Tittar vi på Ericsson så utvecklar vi saker som kommer att användas om fem, tio år. Så självklart, ingenjörerna är avgörande för att lyckas med det, både för att de har en viktig grundkunskap, men även för att de är i en miljö som tillåter att de kan tänka på det.

Hur uppmuntrar ni detta?

– Vi jobbar på en massa olika sätt. Framför allt så samarbetar vi mer med stora industrier och tittar på vad de kommer att behöva i framtiden. Det andra är att vi själva arbetar med inkubatorer, där vi ofta sätter ihop folk som annars inte jobbar med varandra, personer med olika bakgrund. Det kan vara industridesigners som sitter med hårdvarudesigners, som tillsammans skapar lösningar för teknik. Vi försöker jobba väldigt annorlunda.

Många av Sveriges Ingenjörers medlemmar är berörda, på båda sidor, både av uppsägningar och av nyanställningar. Kan du utveckla det här, vad det är för behov som du ser?

– Det är ju så att teknikutvecklingen är så snabb. Vad vi ska leverera till våra kunder är helt annorlunda i dag än det som gällde för fem år sedan. Det innebär att vi har fått ta beslut där vi har fått lämna vissa saker och där vi har gått in i nya saker. Det här påminner väldigt mycket om hur Ericsson har jobbat under 130 år. Vi har konstant förändrats och gått in i nya områden. Man kan inte överleva i 140 år som teknikföretag om man inte förändras.

Men går den processen snabbare i dag än tidigare?

– Det har gått oerhört mycket snabbare de senaste åren, men det bygger också på att vi hade en tioårsplan för vart vi ville komma någonstans och den har vi tre år kvar på nu. Man kan tänka sig att om vi lyckas med tioårsplanen så kommer vi att vara lite mer stabila inom våra områden, för vi bygger ett Ericsson för framtiden. Men det har varit en väldigt tuff tid, vi har haft otroligt mycket omställningar.

Går det att lösa någonting av det genom att kompetensutveckla den personal som redan finns på företaget? Hur jobbar ni med det?

– Ja, absolut, med otroligt mycket utbildning. Vår internutbildning har gått upp jag vet inte hur många tusen procent. Självklart är det så, man har världens chans att kunna utvecklas på Ericsson. Det är ju det bästa man kan göra, att låta våra egna anställda utbildas och låta dem utvecklas. Sedan måste man konstant ha in nya ingenjörer också. Man måste ha ett spektrum av unga, gamla, nya, kunniga… Det krävs av ett företag. Man kan inte bara ha en typ av anställd. Det är viktigt att ha alla dimensionerna.

Så det räcker inte att bara kompetensutveckla dem som finns på företag?

– Nej, det krävs att man har både unga och gamla, män och kvinnor, ingenjörer, ekonomer, svenskar och icke-svenskar. Alla de behövs för att man ska lyckas vara ett globalt företag som har funnits i över 100 år.

Hur är det att jobba på ett ingenjörstungt företag? Hur påverkar det ditt arbete?

– Som ekonom är det en intressant utmaning. Om jag har faktan rätt så har Ericsson haft fjorton vd:ar tidigare, varav samtliga har varit ingenjörer. (Inklusive grundaren Lars Magnus Ericsson har Ericsson haft femton vd:ar innan Hans Vestberg. Många har varit ingenjörer, men inte alla. Reds.anm)
Mitt jobb är att orkestrera den kompetens och expertis som finns på företaget. Det innebär att jag får ha folk runt mig som är lite bättre på teknik och ingenjörskunskap än en ingenjörstung vd skulle ha, men jag behöver kanske lite mindre stöd på ekonomisidan. Man sätter ihop sitt lag utifrån sina egna styrkor och svagheter och det gör jag också.

Tror du att det är annorlunda att leda ett sådant här företag än andra, just för att ni har många ingenjörer?

– Jag har ju aldrig jobbat någon annanstans. Jag började på Ericsson och har inte slutat än, så jag har svårt att jämföra.

Hur ser du på framtiden för Ericsson och för ingenjörerna i Sverige?

– Jag ser att vi fortfarande kommer att ha det största R&D-sätet i världen här i Sverige. Så har det varit väldigt länge, för här sitter kärnkunskapen framför allt inom mobila nät. Sätet kommer att fortsätta ligga här. Och jag ser att Ericsson inom en överskådlig framtid kommer att ha mobil infrastruktur som sin absolut största kärnverksamhet.

Ania Obminska