Nyheter i korthet: Mäktigast inom hållbarhet, ”corporate bullshit” och varning för tjänstepensionsflytt

Sveriges Ingenjörer: Högskoleprovet ställer för låga krav

18 april. Högskoleprovet mäter inte de kunskaper som krävs för att klara civilingenjörsutbildningen. Matematiken som testas är på för basal nivå, anser Sveriges Ingenjörer.

I en ny rapport lyfter förbundet fram att högskoleprovet tycks fungera som urval till högskoleingenjörsutbildningarna. Men för civilingenjörsprogrammen märks att de studenter som antagits på sitt HP-resultat presterar sämre än de som antagits på betygsresultat.

– Vi skulle få en bättre genomströmning om man tog in fler på betyg och gärna också via ett anpassat prov, säger Sveriges Ingenjörers samhällspolitiske chef Johan Kreicbergs till TT i en artikel som publicerats i bland annat Göteborgs-Posten.

I dag slår högskoleförordningen fast att minst en tredjedel av platserna ska gå till dem med bäst resultat på högskoleprovet, och högst en tredjedel fördelas i alternativt urval. Det här uppmanar Sveriges Ingenjörer regeringen att lätta på.

Chalmers, som är en stiftelse och har större frihet att själva göra förändringar, har redan krympt HP-gruppen.

– Skillnaderna i prestation var så markanta att vi kände att vi behövde agera, säger Mattias Bingerud på Chalmers till TT.

Han pekar på att höga betyg också indikerar uthållighet.

– Ska man lyckas med en väldigt krävande högre utbildning måste man ha förmåga till nit och flit, alltså att lägga tid på att traggla sig igenom saker.

Också Riksrevisionen har pekat på att fler studenter sannolikt skulle fullfölja utbildningen till civilingenjör, jurist eller läkare om en mindre andel antogs i HP-urvalet.

Däremot har inga röster höjts för att helt slopa högskoleprovet som urval till särskilt krävande utbildningar – möjligheten till en andra chans ser ut att ha brett stöd, skriver TT.

Chalmers räknade fram prognos för sol- och vindkraftens kapacitet

16 april. Att göra en prognos för hur vind- och solkraft kommer att växa är förvånansvärt svårt, konstaterar Chalmers i en webbartikel om en ny studie. För samtidigt som kostnaderna sjunker, så påverkas utbyggnaden av faktorer som lokalt motstånd och politiska beslut.

Men nu har forskare på Chalmers utvecklat en ”beräkningsbaserad tidsmaskin” som överträffar dagens prognosmetoder. Och den kan förutspå hur sol- och vindkraft kommer att växa, och hur långt det räcker för att hejda jordens uppvärmning.

– Det har länge varit lite av ett skämt hur dåliga teknikprognoser är. Men för beslutsfattare som försöker avgöra hur kraftfullt man ska driva förändring behövs en realistisk utgångspunkt. Vår studie är ett första steg mot att ta fram en sådan bild av framtiden, säger Jessica Jewell, professor vid fysisk resursteori på Chalmers, i artikeln.

Modellen använder AI-teknik för att analysera historiska tillväxtmönster i över 200 länder. Där ser forskarna ett återkommande mönster: långa perioder av relativt jämn tillväxt för vind- och solkraft avbryts av plötsliga uppsving, ofta kopplade till politiska beslut.

– Om man bortser från de här uppsvingen riskerar man att underskatta hur snabbt tekniker kan utvecklas, säger Avi Jakhmola, doktorand vid fysisk resursteori på Chalmers och försteförfattare till studien som publicerats i Nature Energy https://www.nature.com/articles/s41560-026-02021-w .

Han utvecklade en modell baserad på 13 000 virtuella världar med olika takt i tillväxten. En maskininlärningsalgoritm tränades för att lära sig koppla tidiga nationella trender till globala utfall. Tillämpad på verkliga data kan modellen säga vad som är det mest sannolika utfallet framöver.

Resultatet: Modellen beräknar att, till 2050, så når landbaserad vindkraft omkring 26 procent av den globala elproduktionen (spann i prognoserna: 20–34 procent) och solkraft omkring 21 procent (15–29 procent). Det räcker i stort sett för att hålla sig under 2°C uppvärmning, men inte för 1,5°C.

Vad krävs då för att nå 1,5°C-målet?

– Om vi börjar nu är de nödvändiga tillväxttakterna krävande men inte utan historiska paralleller, jämförbara med de mål som EU har satt upp för vindkraft inom REPowerEU och Indiens planer för solkraft, säger Jakhmola i Chalmers webbartikel om studien. Han fortsätter:

– Men om vi väntar till 2030 blir den nödvändiga ökningen betydligt brantare och mer abrupt. Fönstret för att skala upp stängs snabbt.

De finns på listan över de mäktigaste inom hållbarhet

23 mars. Tidningen Aktuell Hållbarhet har publicerat 2026 års lista över Sveriges ”hållbarhetsmäktigaste”. På listan finns ett antal personer med koppling till KTH och Chalmers och olika teknikföretag. Här är några som är med:

Plats 2. Olga Kordas – forskare KTH, programchef för innovationsprogrammet Viable Cities som fokuserar på omställningen till klimatneutrala och hållbara städer.

6. Åsa Persson – ordförande Klimatpolitiska rådet och strategisk rådgivare på KTH:s Climate action centre.

8. Marie Nilsson – förbundsordförande för IF Metall och ordförande för Industriall. Har bland annat kämpat för fortsatt svensk klimatomställning i Almedalen och lyft vikten av en rättvis klimatomställning där alla arbetstagare får vara med.

10. Anders Egelrud – vd och koncernchef, Stockholm Exergi, som tagit det första spadtaget för en av världens största anläggningar för infångning och lagring av koldioxid.

11. Ida Karlsson – forskare, Chalmers/Mistra Carbon Exit, som forskar om hur byggbranschen ska få ner sina utsläpp.

19. Annika Ramsköld – hållbarhetschef, Vattenfall

26. Emma Wiesner (C) – EU-parlamentariker och ingenjör som jobbat med flera EU-lagar och direktiv om skogsövervakning och miljöpåståenden, jobbat för att stoppa den ryska fossilgasimporten och fått rollen som huvudförhandlare för EU-kommissionens miljöomnibus.

41. Marie Sandin – vd, Tetra Pak Sverige som prisats bland annat för att Tetra Pak satsat på cirkulära lösningar och nettonoll i hela värdekedjan.

49. Tomas Kåberger – professor i industriell energipolicy, Chalmers, och ordförande för Energikontoren Sverige som stöttar kommuner, regioner och företag i att ställa om till ett hållbart energisystem.

60. Kent Eriksson – professor på KTH och föreståndare för Sustainable Finance Lab.

63. Claes Fredriksson – vd och grundare, Liquid Wind, vars vision är att minska beroendet av fossila bränslen genom att satsa på elektrobränsle, särskilt inom sjöfarts- och flygindustrin.

74. Karin Ebbinghaus – vd och medgrundare, Elonroad, som arbetar med elektrifiering av tung transport genom elvägar och laddinfrastruktur, som gör det möjligt för elfordon att laddas automatiskt under färd. Under 2025 har bolaget gått från pilot till implementering.

80. Lennart Söder – professor i elkraftssystem, KTH, som ständigt höjer sin röst för att visa att ett hållbart, helt förnybart elkraftssystem är fullt möjligt.

83. Tobias Hansson – vd, Hitachi Energy

92. Kristina Einarsson – miljö- och klimatexpert på Boverket. En av de ledande rösterna bakom regelverket om klimatdeklarationer för byggnader och för de nya krav på byggnaders klimatpåverkan som är på väg.

99. Stefan Danielsson – affärsområdeschef, Peab. Drivande i att företaget numera endast tillåter underentreprenörer i två led i sina projekt. ”Det handlar inte bara om säkra affärer – att stävja fusk och kriminalitet – utan också om arbetsmiljö, kvalitet och om att möta projektspecifika krav”, har han förklarat förändringen i en intervju med Byggindustrin.

Listan har tagits fram genom att Aktuell hållbarhets läsare nominerat. En jury har därefter lagt till ytterligare kandidater och rankat samtliga.

Männens medellivslängd närmar sig kvinnornas

24 mars. Medellivslängden i Sverige har ökat under lång tid och trenden gäller både kvinnor och män. Kvinnor lever generellt längre än män, men sedan 1980-talet har skillnaden mellan kvinnor och män minskat eftersom mäns medellivslängd ökat mer, skriver Statistikmyndigheten SCB i ett pressmeddelande.

År 1980 var skillnaden 6,1 år mellan kvinnors och mäns medellivslängd, men sedan dess har mycket hänt.

– Under de senaste 45 åren har skillnaderna i medellivslängd mellan könen minskat med drygt 3 år, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.

2025 var medellivslängden 85,55 år för kvinnor och 82,52 år för män. Under året ökade medellivslängden med totalt 0,20 år för kvinnor och med 0,23 år för män.

Sämre beslut om man tror på ”corporate bullshit”

23 mars. ”Vi kommer aktualisera en förnyad nivå av cradle-to-grave credentialing som skapar ett hyper-connectat, friktionsfritt och impact-minded globalt enterprise.” Om man imponeras av den typen av managementsnack är man nöjdare på jobbet, men fattar sämre beslut. Det har en serie studier om ”corporate bullshit” från amerikanska Cornell University kommit fram till, vilket tidningen Arbetsvärlden skrivit om.

– Sättet folk pratar med varandra inom ett visst företag kan ha praktiska fördelar. Men det blir problematiskt när det förvandlas till nonsens i syfte att förleda. Det är de som inte kan se skillnaden som tycks ha störst problem, säger Shane Littrell, forskare vid Cornell University, till brittiska The Guardian.

I studien infogades ”ordsallad av innehållslöshet” bland insamlade faktiska citat av vd:ar. Sedan fick 1 000 kontorsarbetare gradera varje uttalandes trovärdighet. De presenterades sedan med ett antal scenarion de skulle kunna stöta på i arbetet och svara på vilka beslut de skulle ta.

– De som är mest mottagliga för ”corporate bullshit” tenderade att konsekvent välja de sämsta problemlösningarna, säger Shane Littrell till The Guardian.

Alla som deltog var relativt högutbildade inom HR, ekonomi, marknadsföring och finansvärlden. Men det påverkade inte hur mottaglig man var för den här jargongen.

– Beroende på situationen kan vi alla falla för skitsnacket när det kommer i en förpackning som stämmer överens med våra förutfattade meningar, säger Shane Littrell.

Men fördelen med att gå på ”corporate bullshit” är alltså att man trivs bättre på jobbet, visar studien. Både att man ser sina chefer som ”karismatiska” och ”visionära” och är mer inspirerad av företagets verksamhetsmål.