I Sverige leder eftergymnasial utbildning i högre utsträckning till ett jobb än i andra OECD-länder. Det jobbet är å andra sidan inte så mycket mer välbetalt än det som någon med enbart gymnasieutbildning får. I Sverige leder eftergymnasial utbildning i högre utsträckning till ett jobb än i andra OECD-länder. Det jobbet är å andra sidan inte så mycket mer välbetalt än det som någon med enbart gymnasieutbildning får.
Utbildningspremien i Sverige är låg jämfört med andra OECD-länder. Det konstaterar Universitetskanslersämbetet efter en analys av OECD:s rapport Education at a Glance där olika data för organisationens medlemsländer presenteras.
I Sverige ligger den lön som en kvinna med högskoleutbildning får 25 procent högre än den lön en kvinna med bara gymnasial utbildning kan få. För män är skillnaden i snitt 29 procent. Det är en låg utbildningspremie jämfört med andra OECD-länder. I topp vad gäller lönsamheten i att satsa på en högskoleutbildning ligger Turkiet, Ungern och Irland. Bara Slovakien har en lägre utbildningspremie än Sverige.
Om det jämförelsevis lönar sig dåligt för svenskar att satsa på en högskoleutbildning i reda pengar så fungerar det bättre på andra sätt. Sverige är ett av de länder i jämförelsen där högre utbildning i högst grad leder till jobb.
Arbetslösheten bland högskoleutbildade har sjunkit stadigt sedan 2009 och 2014 (som siffrorna är hämtade från) hade 89 procent av 25-64-åringarna ett arbete vilket är sex procentenheter högre än OECD-genomsnittet. En möjlig förklaring till den stora skillnaden, som framförs i rapporten, är att den svenska ekonomin inte drabbades lika hårt av finanskrisen som många andra av länderna i jämförelsen.
Jenny Grensman
