Tryggare anställningar på högskolan

Foto: Thinkstock/Shironsov.

Unga forskare måste få bättre villkor för att välja en karriär på högskolan. I den utredning som presenterades i veckan föreslås att stipendier för doktorander avskaffas och att en meriteringsanställning med rätt till prövning för tillsvidareanställning införs.

Foto: Thinkstock/Shironsov.

Unga forskare måste få bättre villkor för att välja en karriär på högskolan. I den utredning som presenterades i veckan föreslås att stipendier för doktorander avskaffas och att en meriteringsanställning med rätt till prövning för tillsvidareanställning införs.

Unga akademiker som valt en forskarutbildning har flera möjliga karriärvägar efter sin disputation. De otrygga villkor som högskolorna erbjuder leder till att många hellre väljer ett jobb inom det privata näringslivet. Utvecklingen hotar på sikt återväxten av framstående forskare och möjligheten för Sverige att fortsätta vara en stark forskningsnation.

I oktober 2016 kommer regeringen att presentera den forskningspolitiska proposition som ska gälla de kommande tio åren. I våras bestämde regeringen att med kort varsel tillsätta en särskild utredning som granskar karriärvägarna på högskolan. I veckan överlämnade utredaren Ann Fust sitt arbete till Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Utredningen innehåller både av en rad konkreta förslag till regeringen men också flera rekommendationer till lärosätena.

Ett av förslagen är att utbildningsbidragen för doktorander avskaffas från den 1 juli 2017 och att alla doktorander senast efter ett års studier istället få lön. Finansiering av doktorander med stipendier bör också avskaffas efter en övergångsperiod. Utredningen föreslår som första steg att stipendiedoktorander anställs som doktorander senast när tre års studier återstår av utbildningen. Ann Fust försklarar vilka skäl som finns bakom förslaget.

Ann Fust. Foto: Mikael Wallerstedt.

– Dels handlar det om kvalitet. Med stipendiesystemet antar lärosätena i dag personer som andra har valt ut. Det har förekommit fall när stipendiefinansiärer ställt oskäliga villkor på stipendiater, bland annat krav på återbetalning om doktoranden inte når examensmålen. Dels har stipendiaterna inte samma skydd som andra doktorander och en sådan segregering vill vi inte ha. Ett tredje skäl handlar om meritering. Det är inte självklart att stipendiedoktoranderna får den pedagogiska meritering som andra doktorander får, säger Ann Fust.

Hon föreslår dock ett undantag för de så kallade biståndsstipendierna som oftast finansieras av Sida.

Sveriges Ingenjörer är nöjda med att regeringen tillsatte utredningen och välkomnar förslagen som ger doktoranderna tryggare villkor.

Josefin Utas

– Trygghet är viktigt för alla doktorander. Vi vill inte ha ett A-lag och ett B-lag. Likvärdiga villkor kan också skapa en bättre sammanhållning mellan doktorander som arbetar tillsammans. Chalmers har redan tagit bort stipendier som finansieringsform och visat att det är möjligt, säger Josefin Utas, utredare på Sveriges Ingenjörer.

Ett av utredningens uppdrag handlar om att begränsa de visstidsanställningar som ofta staplas på varandra under många år. Dessa osäkra anställningsvillkor avsträcker många akademiker från att göra karriär på högskolan.

Här föreslår utredningen att en tidsbegränsad meriteringsanställning – en biträdande lektor – med rätt till prövning för tillsvidareanställning införs. En biträdande lektor som har behörighet och bedöms lämplig kan befordras till lektor efter lägst fyra och högst sex år.

I dag kan forskare söka meriteringsanställningar högst sju år efter sin doktorsexamen. Utredningens förslag är att man ska man kunna söka tjänsterna som biträdande lektor upp till fem år efter sin doktorsexamen.

– Fem år ger möjlighet till anställning som postdoktor och tre år för ytterligare meritering. En sökande ska inte behöva vara professorskompetent för att anställas som biträdande lektor. Den ska vara ett steg i den akademiska karriären mellan doktorsexamen och tillsvidareanställning, säger Ann Fust.

Josefin Utas på Sveriges Ingenjörer tycker att den tidsbegränsade anställningen som biträdande lektor är en dålig lösning på problemet med visstidsanställningar.

– Det finns fortfarande många frågetecken och det är svårt att säga vilken trygghet de här tjänsterna ger. Hur kommer kriterierna för en tillsvidareanställning se ut? Kommer alla att erbjudas en tillsvidareanställning eller blir det här en utsorteringsmekanism? Det är upp till varje lärosäte att formulera villkoren, säger Josefin Utas.

Sveriges Ingenjörer anser att man ska kunna göra karriär inom högskolan på en fast tjänst, precis som på övriga arbetsmarknaden. Josefin Utas tycker att det är positivt att utredningen betonar att arbetsgivarna, det vill säga lärosätena själva, måste bli bättre på att ta ansvar för att vara en attraktiv arbetsplats och erbjuda bra anställningsvillkor.

Regeringen trycker i utredningens direktiv på behovet av större rörlighet mellan lärosäten i Sverige, mellan Sverige och andra länder och mellan akademin och näringslivet.

Svenska forskare är aktiva och rör sig flitigt utanför Sveriges gränser under kortare perioder. Men tittar man på rörligheten mellan svenska lärosäten och jobb utanför akademin är det sämre. Sammantaget för alla ämnesområden är 60 procent av professorerna kvar på samma lärosäte där de avlade sin doktorsexamen.

– Som ung forskare är man mest benägen att röra på sig och det vill vi uppmuntra. Att få nya intryck och se nya miljöer är utvecklande för forskningen. Därför bör också mobilitet vara meriterande vid anställning som biträdande lektor, säger Ann Fust.

Josefin Utas på Sveriges Ingenjörer är också nöjd med att utredningen föreslår en bättre statistisk uppföljning av hur det ser ut med visstidsanställningarna på lärosätena. I dag saknas en sådan och därför är det svårt att veta hur det ser ut. Nu kommer Statistiska Centralbyrån få ansvar för att regelbundet ställa frågor om anställningsformer till forskare vid landets lärosäten.

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, som tog emot utredningen i veckan säger att ett tydligt karriärsystem med goda villkor för anställningar på olika nivåer är avgörande för att kunna ligga i framkant när det gäller kunskap och forskning.

– Annars finns det en risk för att många, framför allt kvinnor, väljer bort en akademisk karriär och det är ett slöseri med kompetens, både för individen och för samhället, säger hon.

Karin Virgin