”Konstig” kultur ska göra studenter till bättre ingenjörer

Konst och kultur ska göra civilingenjörsstudenter till bättre yrkesmänniskor. I Mittuniversitetets satsning används ”jobbiga” upplevelser som ett avstamp för samtal och utveckling.

Mittuniversitetets kultursatsning går ut på att studenter på några yrkesinriktade program under sin utbildning ska möta en noggrant planerad mix av konst, teater, dans, film och litteratur. Deltagande är obligatoriskt och tanken är att upplevelserna ska ge studenterna möjlighet att utvecklas som individer och yrkesutövare.

Den nya given startade för två år sedan och längst har man kommit på civilingenjörsutbildningen. Där har studenter bland annat diskuterat filmen Boy from Heaven och läst och pratat om den albanska författaren Lea Ypis bok Fri.

Anders Fällström, rektor på Mittuniversitetet och initiativtagare till satsningen, tycker det är viktigt att blivande civilingenjörer får ta del av upplevelser ”som skaver och är lite jobbiga”.

– Ingenjörer är med och utvecklar framtidens samhälle. De hamnar ofta i ledarpositioner. Då behöver de kompetens att möta och förstå andra människor och oväntade åsikter och tankar som kan verka konstiga eller göra dem upprörda. Det är bara genom förståelse vi kan bygga och utveckla ett samhälle.

I dagens civilingenjörsutbildningar – som Anders Fällström för övrigt tycker är ”mycket bra” – är grunden av naturliga skäl tekniken, naturvetenskapen och matematiken.

– Men för att bli en bra ledare, chef och samhällsutvecklare behöver man också lära sig att möta saker som är jobbiga och personer som har konstiga åsikter. Därför tycker vi att det här är ett viktigt inslag.

Kulturinslagen utgör fyra timmar per läsår

I alla civilingenjörsprogram ingår numera fem kulturarrangemang, vanligtvis ett per läsår, i det som kallas ”Science and scenes”. Kulturinslagen är knutna till kurser om hållbar utveckling, arbetsmiljö, projektarbete och projektledning. De kurserna har valts då de bedömts lämpliga för den typ av reflektionsuppgifter som kan knytas till kulturupplevelserna.

Med samtal innan och efter föreställningarna utgör kulturdelen ungefär fyra timmar per läsår. Enligt Peter Glans, universitetslektor på Institutionen för ingenjörsvetenskap, matematik och ämnesdidaktik, har inga andra delar i utbildningen strukits till följd av kultursatsningen.

Idén föddes under ett projekt där Mittuniversitetet, Sundsvalls kommun och Scenkonst Västernorrland undersökte hur man kan hitta kopplingar mellan forskning, utbildning och kultur. Sedan växte konceptet fram.

Ingen utredning eller förstudie har gjorts, tanken är istället att utveckla upplägget efter hand. Diskussioner har förts med några företag och med Handelskammaren, som enligt rektor Anders Fällström varit positiva till idén.

Åsikterna bland studenterna är delade

De kursutvärderingar som gjorts visar att studenternas åsikter är mer delade. Kommentarerna spänner från ”det flummigaste jag varit med om” till ”det öppnade mina ögon och fick mig att tänka på helt nya sätt.”

– Så hela spannet, och jag tror man kan säga ungefär 50–50. Hälften tycker det är skit och hälften att det är fantastiskt, säger Anders Fällström.

Kursinslag om psykologi eller filosofi tror han inte skulle få samma effekt som kulturupplevelserna.

– Konst och kultur ger en helt annan känsla och förståelse för vad det betyder att möta människor, åsikter och tankar som skaver och är jobbiga. Det blir mycket mer påtagligt än i en kursbok.

Någon utvärdering av satsningen är i nuläget inte planerad.

– Först vill vi att fler studenter ska ha varit med om inslaget i sin utbildning. Om ett par år eller så gör vi nog en större utvärdering, säger Anders Fällström.