OECD: ”Sverige är i bra form”

Ur ett globalt perspektiv går det bra för Sverige, men Sverige har också flera svåra utmaningar att hantera, däribland läget på arbets- och bostadsmarknaderna, enligt OECD:s chefsekonom Catherine Mann.

Ur ett globalt perspektiv går det bra för Sverige, men Sverige har också flera svåra utmaningar att hantera, däribland läget på arbets- och bostadsmarknaderna, enligt OECD:s chefsekonom Catherine Mann.

Catherine Mann, OECD:s chefsekonom och chef för organisationens ekonomienhet, inledningstalade på Sacos samhällsekonomiska forum Makro på torsdagen. Temat var Sveriges makroekonomiska utmaningar och det positiva budskapet var att det sett till tillväxttakt går bra för Sverige, om man jämför med situationen globalt och bland de andra OECD-länderna.

– Globalt ser det ärligt talat inte särskilt bra ut, sade Catherine Mann. Vi ser en tillväxttakt på 3 procent i år, vilket är samma siffra som förra året. Den siffran väntas bara öka till 3,3 procent till 2017.

Catherine Mann inledde med att lyfta fram Sverige som en ljuspunkt sett ur ett globalt perspektiv, men pekade också på flera stora och svåra utmaningar som Sverige har att hantera, så som arbetsmarknaden, där det dock också fanns positiva saker att lyfta fram.

Sverige är ett av få länder som låg på ungefär samma nivå av arbetslöshet år 2016 som år 2006. I flera andra EU-länder har man ännu inte kommit ner till samma nivåer av arbetslöshet som innan finanskrisen.

Tittar vi i stället på sysselsättningsgrad, hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som är sysselsatt, ligger den i dag på en högre nivå i Sverige jämfört med USA, Euro-länderna och Japan. I Sverige ligger den dessutom på en högre nivå i dag än både år 2000 och år 2006, innan finanskrisen slog till.

– Sverige är i bra form, var Catherine Manns kommentar till dessa grafer.

Företagens investeringar ligger på en låg nivå globalt, vilket är en bakgrund till den låga tillväxttakten på 3 procent. I Sverige, liksom globalt, ökar produktiviteten långsamt, enligt Catherine Mann. Ett skäl till detta är man inte tillräckligt tar vara på innovationskraften.

Den disponibla inkomsten i Sverige har ökat mer än i andra OECD-länder, men inkomstklyftorna ökar.

– Jag kan inte svara på frågan om det är okej eller inte, det är en fråga som ni måste besvara, sade Catherine Mann.

En utmaning för Sverige är kunskapsnivåerna bland unga. Både PISA, den internationella studien som undersöker femtonåriga elevers förmågor inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse, och PIAAC, som tittar på unga vuxnas kunskaper, har visat på försämrade resultat.

Ungefär 20 procent av dem som finns på den svenska arbetsmarknaden är felmatchade. Om matchningen skulle bli bättre skulle också produktiviteten kunna öka, med uppåt sju procent, enligt Catherine Mann.

Bättre matchning handlar inte bara om utbildning, utan också om rörlighet på arbetsmarknaden. Det jobb som matchar någons kompetenser bäst kan finnas på en annan plats i landet än den plats där man bor, men den svenska bostadssituationen med långa köer till hyresrätter och dyra hus gör det svårt att flytta runt. Situationerna på bostads- och arbetsmarknaderna är tätt knutna till varandra.

Hela Catherine Manns tal kan du se på Makros hemsida.

Ania Obminska

1 kommentar

  • Lennart

    Angående sista stycket: rörlighet på arbetsmarknaden, existerar det i vårt avlånga land någon annanstans än i storstäderna?

    Gällande mitten av artikeln: möjligt att Sverige är i bra form.Men så länge klyftorna blir allt större och många – även högutbildade – går utan avlönat arbete undrar jag hur mycket arbete som krävs för att Sverige skall bli ett land att räkna med igen? Det lär inte räcka med floskler av modell: ”Det ska löna sig att arbeta”.

    Det borde snarare heta: ”Det ska löna sig att förkovra sig och vinna kvalitet genom hela livet med kanske enkla medel men genom gediget arbete.”

    03 juni 2016

Lämna en kommentar

Senaste nytt

”Vår roll är att vara jobbiga när det behövs”

”Vår roll är att vara jobbiga när det behövs”

Fackföreningar på arbetsplatser, vad gör de egentligen? Kan de stoppa förslag som arbetsgivaren vill genomföra? Och hur kan de hjälpa medlemmarna? Ingenjören har träffat Akademikerföreningen på Cytiva i Uppsala.   
Fler artiklar