Hållbar framtid utvecklar Gotland

Foto: Bildvision_AB/Thinkstock.

I dag presenteras rapporten hållbara Gotland. Det är en modell för utveckling av en region som mest förknippas med raukar, Ingmar Bergman och medeltidsveckan. Men framtiden kan vara spel, moderna livsmedel och digitaliserad industri.

Foto: Bildvision_AB/Thinkstock. Vacker natur och fina miljöer kännetecknar Gotland såväl som många andra svenska glesbygdsregioner. Men fokuserade samarbeten för att utveckla de verksamheter som finns kan leda till bättre ekonomisk bärkraftighet. I ”Hållbara Gotland” föreslås bland annat en satsning på såväl Teknik College som en utbyggnad av högskolan.

I dag presenteras rapporten hållbara Gotland. Det är en modell för utveckling av en region som mest förknippas med raukar, Ingmar Bergman och medeltidsveckan. Men framtiden kan vara spel, moderna livsmedel och digitaliserad industri.

Peter Larsson, Samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer, tror att modellen för Gotlands utveckling skulle kunna användas även i andra regioner för att skapa tillväxt.

Behovet av en plan för Gotlands utveckling framstod i skarpt ljus när Nordkalk fick nej till sina utvidgningsplaner förra året och Ojnareskogen räddades till glädje för miljövännerna. Men vad skulle man göra? I samma veva startade Sveriges Ingenjörer Idélandet Sverige, en turné landet runt för att visa vilken skatt av lösningar på regionala problem som ingenjörer ute i landet sitter på. Och som regionerna skulle kunna använda för att utvecklas och dra till sig företag och kompetens.

– Jag tror att det var Idélandet som gjorde att jag fick frågan, säger Peter Larsson, ingenjör och Sveriges Ingenjörers samhällspolitiske direktör som sedan ett halvår har åkt tur-och retur mellan Stockholm och Gotland oräkneliga gånger för att träffa företagare och politiker på olika nivåer som regeringens kontaktman för Gotland. Uppdraget har varit att undersöka vilka möjligheter till utveckling som finns. Ett av hans första möten var med gotländska mjölkbönder och fick honom att inse att priset på mjölk ligger under det på tidningspapper.

– En av grunderna i mitt förslag är att flytta det som görs på Gotland längre fram i värdekedjan. Förädlingsvärdet på mjölken, livsmedlen, besöksnäringen, företagandet kan höjas. Det är inte långt borta som jag ser det men vi behöver en strategi, säger Peter Larsson. En annan sak vi tidigt började diskutera var Gotlands ex-pat-strategi. När man vill rekrytera en människa med nödvändig kompetens, hur ser man till att också medföljande får en intressant utveckling.

Gotland är för många svenskar förknippat med sommar och fin kulturmiljö. Att ön dras med samma glesbygdsproblem som gamla bruksorter av Hofors och Hagfors karaktär är mindre känt. Det finns många företag på ön men få som växer. Demografin oroar eftersom få unga med utbildning stannar kvar på Gotland och få yrkesverksamma flyttar dit. Istället är det många äldre som lockas av den vackra naturen, lugnet och de fina miljöerna. Men för att vara en ekonomiskt livskraftig region räcker inte det. En allmänt låg utbildningsnivå hos befolkningen är också en utmaning. Klassiska glesbygdsproblem alltså, om än smekta av sommarsol och fina badmöjligheter.

– Kompetensen är i fokus som på så många andra ställen, säger Peter Larsson, som föreslår att bland annat Teknik College etableras på Gotland för att stärka gymnasieutbildningarna inom teknik- och naturvetenskap. Campus Gotland är också otroligt viktigt i de möjligheter jag har diskuterat med olika aktörer.

Hållbara besök, framtidens livsmedel och havets näringar, digitalisering och ny industriell utveckling är de fyra arenor som i planen för Hållbara Gotland förbinds med ett centrum av kompetens. Besöksnäringen är redan väl etablerad men kan utvecklas med hållbarhet som ledord, livsmedel från jord och hav produceras redan men kan göras intressantare genom fortsatt förädling. SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet föreslås också få en filial på ön.
– Förutsättningarna för en väldigt god utveckling finns men att man behöver fundera över hur de optimeras och det tror jag är möjligt om företag, högskola och staten samarbetar, säger Peter Larsson.

Han ser framför sig hur exempelvis Svenska Spel och högskolan ska kunna dra nytta av varandra i utvecklingen av nya digitala företag och vill också att de svenska industriforskningsinstitutens huvudorganisation RISE ska ha en ambassad på Gotland för att hjälpa de gotländska företagen att växa.
– Det ligger ganska nära Sveriges Ingenjörers projekt runt ”första ingenjören” och handlar om att ge små företag tillgång till forskning och kompetens som de inte har och som kan leda till att deras verksamhet utvecklas bättre.

Peter Larsson poängterar att det inte är någon ny struktur han föreslår utan mer att den som redan finns får bättre förutsättningar att utvecklas. De fyra strategiska arenorna runt besök, livsmedel, digitalisering och industrialisering ska agera kompetenscentrum där företag och samhälle kan hämta ny kunskap och få idéer och stöd i utvecklingen.
Vid presentationen i dag kommer att antal aktörer att själva framträda och berätta hur de ser på ”Hållbara Gotland”.
– Det här arbetet har bestått av väldigt många väldigt intressanta och givande möten med människor som kan vara en del av utvecklingen på Gotland, säger Peter Larsson. Det är idéer jag har fått där som är grunden i mitt förslag.
Kan du tänka dig den här modellen även på andra ställen än på Gotland?
– Absolut. Det här arbetet har jag gjort på uppdrag av regeringen men i mitt arbete på Sveriges Ingenjörer arbetar vi ju just för att visa vilka möjligheter som finns även utanför storstadsregionerna. Det är ju det både Idélandet Sverige och Första Ingenjören handlar om.
Jenny Grensman