Smart pillerburk eller träningsprogram mot gamnacke. I samarbete med Sverige Ingenjörers Stockholmsdistrikt har tvåorna på Stockholm Science & Innovation School tagit ett stort steg mot egna innovationer.
Foto: redax. En träningsapp mot besvär med gamnacke på grund av för mycket data- och mobilarbete skulle kunna lösa många problem.
Smart pillerburk eller träningsprogram mot gamnacke. I samarbete med Sverige Ingenjörers Stockholmsdistrikt har tvåorna på Stockholm Science & Innovation School tagit ett stort steg mot egna innovationer.
Det är samling framför filmduken precis innanför ingången till Stockholm Science & Innovation School. Patent står på schemat och patentjurist Mats Nordenborg från Patent och registreringsverket föreläser om patenträtt och varumärkesintrång. Stämningen är litet spänd. I eftermiddag är det final för ett entreprenörs- och innovationsprojekt och snart ska eleverna presentera ett arbete som de har jobbat med den senaste månaden.
– Projektet spänner över teknik, entreprenörskap, kommunikation och gränssnittsdesign, berättar Ingrid Stegs-Nordell, tekniklärare och civilingenjör som sitter uppflugen på en pall. Det här är en experimentskola så eleverna är vana vid att det händer litet olika saker. Ibland har vi hackathon, nu blev det en månads projektarbete.
Eleverna har fått ett antal praktiska problem att lösa, exempelvis att det oftast trillar ut fler piller ur en burk än vad du behöver, men de har också fått formulera egna problem. Sedan har uppgiften varit att i grupp ta fram ett antal lösningar på det valda problemet, välja den bästa och jobba med den.
Jeanette Pahlén, dataingenjör och entreprenör, som tillsammans med kollegor från Sveriges Ingenjörers Stockholmsdistrikt varit med och startat projektet fick idén när hon talade med en juniorscoutledare som går på skolan. Hon tog idén om ett samarbete med sig till distriktsstyrelsen där fler nappade.
Ftot Redax: Edward Ringborg, Jeanette Pahlén och Tibor Muhi från distrikt Stockholm har varit och föreläst.
– Det var ganska löst i konturerna från början, säger Jeanette. Vi i distriktet gör ju det här ideellt så vi har fått pröva oss fram. Själv har jag föreläst bland annat i hur man jobbar i grupp och i entreprenörskap eftersom jag själva är entreprenör. Vi tycker att det är roligt att komma ut och berätta om alla olika roller en ingenjör kan ha – många elever här siktar ju på att läsa vidare på en teknisk högskola.
För Constantinos Vassiliou i 15 B var det aldrig någon tvekan om var han skulle söka i gymnasievalet.
– Nej min bror har gått här och han tyckte att det var en trevlig och bra skola.
– Innan vi började med projektet lärde vi oss en del om grupper och vilka olika roller som finns när man samarbetar. Vi fick testa vilken sorts personligheter vi var. Sedan sattes grupperna i projektet ihop utifrån testerna.
Constantinos Vassiliou blev ledare i sin grupp.
Själv var han ledare i sin grupp och ska strax upp och presentera. Egentligen skulle en annan gruppdeltagare ha gjort det men han blev sjuk.
– Från början hade vi tänkt presentera tillsammans med en av föreläsarna påpekade hur mycket tid vi skulle förlora då och att det riskerar att bli rörigt.
Constantinos grupp har arbetat med närvarokontroller. Att stå och läsa från en lista är gammalmodigt och tar tid. Deras förslag är att närvarokontrollen ska ske när eleverna går in i skolan eftersom alla har ett passerkort. Gruppen har sedan undersökt vilka system som finns och vad det skulle kosta. Vid ett par tillfällen under projektet har medlemmar från Sveriges ingenjörer kommit och hjälp till och tipsat eleverna.
– På ”Expert Thursday” har vi haft föreläsningar om olika ämnen runt innovationer och entreprenörskap. Vi har också tränat i att jobba i grupp och på hur vi får inte marknadstänket.
Efter en kort paus kör presentationerna igång. Jury är bland andra Sveriges Ingenjörers Teknologordförande Alice Halldin och förbundsordförande Ulf Bengtsson men också innovationslandstingrådet Daniel Forslund (L).
En presentation av en app men hjälp mot gamnacke inleder. Eleverna förklarar hur de har tänkt sig med övningar och påminnelser om att göra dem och kanske en premiumversion för dem med svårare besvär som också innehåller ett stödbandage. Efter presentationen kommer det frågor om utvecklingen, marknad och finansiering. I slutet blir det gam-nackehjälpen som utses till den bästa idén.
– Vi vet ju inte men kanske tar vi dem ett steg mot eget företagande här, säger Jeanette Pahlén. Nu ska vi utvärdera hur vi tycker att gick både för oss på distriktet och i skolan. Det här var ett första försök som gav mersmak men det var också mycket jobb.
Jenny Grensman
