Kontakter är viktiga när teknologerna söker sommarjobb. Bara en av tio teknologer fick sommarjobbet via platsannons
Kontakter är viktiga när teknologerna söker sommarjobb. Bara en av tio teknologer fick sommarjobbet via platsannons.
Den lokala teknologgruppen vid Mälardalens högskola har gjort en undersökning om ingenjörsstudenternas sommarjobb. Undersökningen tittar på löner, hur teknologerna fick jobben och vilka arbetsplatser som anställde.
– Vi ser det som ett första steg. Vi kommer vilja arbeta mer med den här typer av undersökningar, säger Erik Molin, som förutom att han är aktiv i MDH:s lokala teknologgrupp också är andre vice ordförande o Sveriges Ingenjörers Teknologråd.
Bara en av tio av de teknologer på Mälardalens högskola som fick sommarjobb 2016, gick via platsannons. Knappt en tredjedel fann jobbet via företagets hemsida och 45 procent drog nytta av kontakter. Andelen som fått jobb genom platsannons ligger i linje med, eller under, de siffror som svenskt Näringsliv och SCB anger för arbetsmarknaden i stort vid sina större undersökningar 20010 och 2011. Betydelsen av kontakter kan dessutom vara särskilt problematisk för studerande, då ett professionellt kontaktnät är något som byggs ut i takt med yrkeserfarenheten. Värt att notera är framgången som mötte dem som gick via företagens hemsida, eller genom att ta initiativ och ringa arbetsgivaren direkt.
Erik Molin
Bland de företag som tog in sommarjobbande teknologer märks ABB och Mälarenergi, men nästan 60 procent hamnar i kategorin ”övrigt”, vilket teknologgruppen kopplar till att många studerande sökte sig till sin hemregion. Om dessa i högre grad kunnat dra nytta av eget eller föräldrars nätverk går inte att avgöra i rapporten.
– En stor del anger kontakter som en viktig väg till sommarjobb och många har sökt sig till sina hemorter. Vi tror därför att mer nätverksaktiviteter i distriktet skulle vara nyttigt, säger Erik Molin.
Vidare skiljer sig lönebilden avsevärt mellan olika ingenjörsinriktningar. Produktion, produktionsdesign och samhällsbyggnad hamnar på lägst genomsnittslön med 120 kr/h och på andra sidan mjukvaruingenjören som tjänar 200 kr/h.
Rapporten visar även att inkomsten ökar ju fler år man gått på respektive utbildning. Förstaårsstudenter tjänar i genomsnitt strax över 100 kr/h medan snittlönen för dem som gått ut det fjärde året ligger över 200 kr/h.
– Vi såg ingen skillnad i lön mellan tjejer och killar, däremot spelade det roll hur långt man gått på utbildningen, vilket vi också läste som att man troligtvis får mer kvalificerade, men också särskilt ingenjörsrelevanta uppgifter ju längre in på utbildningen man kommit, avslutar Erik Molin.
Undersökningen bygger på ett underlag av 42 fullständiga svar, varför ett enskilt specialfall kan ge stora utslag i statistiken. Den lokala teknologgruppen siktar på fler undersökningar och har uppmärksammat såväl nya frågeställningar, som vägar för att nå ut till fler som kan svara på frågorna.
Peter Kjällkvist
5 kommentarer
@Derek Banks
Affärsjuridik är väl likadana?
Det är svårt att hitta annonser för nyutexaminerade affärsjurister där det inte krävs ”mycket goda studieresultat” men där pratas det väl iallafall öppet om att branschen är överetablerad.
@Sura ingenjören
Det låter befogat, titta bara på traineeprogrammen. Ens examen får inte vara äldre än 1-3 år. Hårdast är Scania med 1 år. Jag vet inte någon annan bransch som kan ställa de kraven. Det om något är ju ett tecken på att för många utbildas.
@Derek Banks
Eller så börjar staten sätta hårt mot hårt med branschen. Dra ned drastiskt på antalet tekniska högskolor.
@Sura Ingenjören. Ditt inlägg är befogat och det är skadligt när det har gått så långt att erfarenhet krävs UNDER studietiden. Sen skulle jag vilja påstå att de riktiga ingenjörsjobben, i alla fall på civilingenjörsnivå, har minskat ordentligt när det ställs krav på erfarenhet av egenutvecklad programvara.
Ex: En person kan modellera ett destillationstorn i ChemCad men det är civilingenjören som vet vilken aktivitetsmodell som är mest lämplig för systemet.
Av egen erfarenhet har det varit stenhård konkurrens, särskilt när anhöriga på företaget har förtur. Sen har man hört klassiker som ”personalen vill vara ledig under sommaren”.
Högskolor bör kunna hjälpa studenter med sommarpraktik, alla tjänar på det. Arbetsgivaren kan marknadsföra sig, studenter kan hålla sig flytande även utan CSN.
Hur var det nu med den skriande och akuta bristen på ingenjörer med erfarenhet? Här tycker jag att vi har ett solklart exempel på hur branschen gräver sin egen grav. Man klagar på att de som kommer ut inte har erfarenhet, men vägrar tillhandahålla den typen av jobb som kan ge erfarenhet.