På ABB Corporate Research tappar medlemmarna i Sveriges Ingenjörer nästan en procent i lön per år jämfört med övriga medlemmar i privat sektor. Ett avtal som tar hänsyn till lönestrukturen skulle kunna lyfta ingenjörernas löner på företaget tror förtroendevalda.
På ABB Corporate Research tappar medlemmarna i Sveriges Ingenjörer nästan en procent i lön per år jämfört med övriga medlemmar i privat sektor. Ett avtal som tar hänsyn till lönestrukturen skulle kunna lyfta ingenjörernas löner på företaget tror förtroendevalda.
Carl-Fredrik Lindberg är vice ordförande för Sveriges Ingenjörer på ABB Corporate Research. Han ser liksom många andra att medlemmarnas löneutveckling halkar efter. Särskilt de unga ingenjörerna drabbas menar han eftersom lönekurvan är brantast i början av karriären och de låga lönerevisionerna tar inte tillräcklig hänsyn till detta.
Carl-Fredrik Lindberg
– Ingångslönerna har blivit lite högre men löneutvecklingen går väldigt långsamt. En trettioåring här är kvar på samma lönenivå som för nästan tio år sedan, säger han.
Carl-Fredrik Lindberg ser ett problem med att nuvarande centrala löneavtal inte reglerar lönestrukturen. Ingenjörernas lönekurva är brantare än både Unionens och IF-Metalls, det vill säga det är större skillnad mellan ingångslön och slutlön. När alla fackförbund får samma procent i lönerevision i det centrala avtalet blir de som har en brant lönestruktur förlorare.
– Vi behöver nästan två procent i lönehöjning enbart för att följa vår lönekurva medan de fackförbund som har en plattare lönestruktur behöver betydligt mindre. Konsekvensen av att våra medlemmar får två procent i lönerevisionen blir att lönekurvan i princip ligger stilla medan de yrkesgrupper med en plattare lönestruktur lyfter hela sin kurva, säger Carl-Fredrik Lindberg.
I dag tittar ABB inte alls på lönestrukturen menar Carl-Fredrik Lindberg och han tror att en lösning skulle kunna vara ett centralt avtal som inte enbart innehåller en siffra som anger en miniminivå på det totala löneutrymmet. Han vill också att avtalet ska ta hänsyn till lönestrukturen. Ett krav skulle kunna vara att kurvan varje år höjs med några tiondels procent.
– Det är svårt så länge vi förhandlar tillsammans med Unionen och IF Metall. Ska vi lyckas få ett avtal som garanterar att våra medlemmar inte halkar efter måste vi ha en annan modell av löneavtal och då måste vi bryta oss loss från Unionen och IF Metall i förhandlingarna om löneutrymmet. Jag hoppas på det i nästa avtalsrörelse, säger han.
Carl-Fredrik Lindberg gör också varje år en jämförelse av det relativa löneläget mellan Sveriges Ingenjörers medlemmar på ABB Corporate Research och övriga medlemmar i förbundet inom privat sektor. För varje anställd räknats en kvot fram mellan den anställdes lön och vad en privatanställd medlem i Sveriges Ingenjörer tjänar med hänsyn tagen till åldern. Sammanställningen visar att medlemmarna på ABB Corporate Research har tappat nästan en procent i lön varje år de senaste sju åren. 
– Så länge ABB ser golvet i det centrala avtalet som ett tak lär tappet i vårt relativa löneläge fortsätta, säger Carl-Fredrik Lindberg.
Han säger att han är ganska säker på att han skulle få ett liknande resultat om alla medlemmar på ABB ingick jämförelsen eftersom löneutrymmet är så centralstyrt.
– Cheferna här på ABB i Sverige verkar inte ha mandat att förhandla lönenivån. Den verkar sättas av högsta ledningen i Zurich. För att inte bryta avtalet tvingas man till en lönerevision på två procent som är avtalets golv, säger Carl-Fredrik Lindberg.
