Forskaren Johanna Rickne berättar om studien om kvotering. Foto: Ingenjören
Ett av de vanligare argumenten mot kvotering, att det kan skada kompetensen i en organisation, får inte stöd av forskare i en ny rapport.
Forskaren Johanna Rickne berättar om studien om kvotering. Foto: Ingenjören
Ett av de vanligare argumenten mot kvotering, att det kan skada kompetensen i en organisation, får inte stöd av forskare i en ny rapport.
Bland argumenten mot kvotering finns särskilt två som brukar lyftas fram: att kvotering skulle kunna skada kompetensen i en organisation genom att ersätta kompetenta män med ”medelmåttiga” kvinnor och att metoden också skadar kvinnors karriärmöjligheter, då deras kompetens kan ifrågasättas om de har ”kvoterats in”. Forskarna bakom en ny rapport från studieförbundet SNS har kommit fram till att det inte är ”medelmåttiga” kvinnor som ersätter kompetenta män vid kvotering, tvärtom.
läs mer
Läs hela rapporten ”Könskvotering, kompetens och karriär” här.
Se seminariet om rapporten här.
Forskarna Johanna Rickne, Torsten Persson och Olle Folke har tittat närmare på effekterna av ”Varannan damernas” ett socialdemokratiskt initiativ som startade inför valet 1994 och innebar att partiet varvade manliga och kvinnliga politiker på sina valsedlar, både lokalt och nationellt. Detta arbete har enligt studien lett till att kompetensnivån bland de manliga politikerna höjdes, framför allt bland män i ledarskiktet, medan den för kvinnornas del antingen höjdes eller förblev oförändrad.
Enligt forskaren Johanna Rickne, som berättade om studien under ett seminarium på SNS på torsdagen, bygger tanken på att kvotering kan hota kompetensen i en organisation på att den redan i dag skulle bygga på meritokratisk rekrytering, det vill säga att begåvning, utbildning, utbildningsresultat och prestationer är det som avgör befordran. Men det finns anledning att ifrågasätta att meritokrati råder överallt, något som får stöd i tidigare forskning, berättade Johanna Rickne.
– Vem som blir rekryterad och befordrad kan bero på vem känner, fördomar om män och kvinnors kompetens, nätverk, bekantskaper, incitament att kringgärda sig med likasinnade och så vidare. Så om vi har den här typen av brister i meritokratin som gör att det blir svårare för kvinnor att komma in, och lättare för män, då skulle kvotering kunna fungera som en förbättring av meritokratin genom att man skakar om det här icke-meritokratiska rekryteringssystemet. Vår forskning visar att om man inför kvotering så är de här farhågorna om att kompetensen skulle försämras och kvinnors karriärmöjligheter skulle försämras väldigt överdriven. Inom politiken hittar vi snarare det motsatta.
Kan man överföra rapportens slutsatser till näringslivet? Henrik Saxborn, vd på Castellum, som deltog i en paneldiskussion under seminariet, menar att jämställdhet är viktigt även för företagens framtida attraktivitet och kunskapsnivå. Framgångsrika företag kännetecknas av mångfald, menar han, och företag som inte har en mångfald i både styrelse och bland sina anställda kommer inte att klara sig lika bra som de som har det, tror han.
Ania Obminska
