Svenska forskare skulle kunna få mer pengar från Europeiska forskningsrådet, ERC. Men det kräver att de får mer stöd hemifrån. Det skriver Vetenskapsrådet i en rapport.
Svenska forskare skulle kunna få mer pengar från Europeiska forskningsrådet, ERC. Men det kräver att de får mer stöd hemifrån. Det skriver Vetenskapsrådet i en rapport.
Sverige skulle kunna få ett bättre utbyte från samarbetet med Europeiska forskningsrådet, ERC. Europeiska forskningsrådet startades 2007 och finansierar forskning inom EU. En undersökning gjord av Vetenskapsrådet visar att de svenska forskarna beviljas forskningsmedel något mer sällan än genomsnittet av alla sökande. I rapporten Svenskt deltagande i Europeiska forskningsrådet föreslås åtgärder för att hjälpa de svenska forskarna att få bättre utdelning.
Räknat efter vilka länder som får mest bidrag från ERC, klarar sig Sverige hyfsat, med en åttondeplats. Men med tanke på att Sverige anses vara en forskningsnation tycks svenska forskare ändå ha svårt att få pengar från ERC. Genomsnittet för den så kallade beviljandegraden bland alla sökande är 11 procent. För de svenska forskarna ligger det på 10 procent.
Marianne Hall. Foto: Lena Hed
Enligt Marianne Hall på Vetenskapsrådet som har varit projektledare för rapporten är den så kallade beviljandegraden ett ganska grovt mått.
– Det är svårt att jämföra mellan länder, säger hon. Beviljandegraden påverkas både av hur många ansökningar som skickas in totalt, och hur många ansökningar som beviljas. Om det är få ansökningar något år, kan även slumpen spela in.
Men hon konstaterar ändå att ansökningsprocessen är mycket tidskrävande, både för forskarna själva och för lärosätena. Och eftersom konkurrensen är så hård, och de tillgängliga medlen begränsade, händer det att forskare som får högsta betyg av ERC vad gäller forskningens kvalitet ändå inte får några pengar.
Författarna till Vetenskapsrådets rapport föreslår ett antal åtgärder för att förbättra de svenska forskarnas chans att beviljas forskningsmedel från ERC. Det handlar bland annat om att på olika sätt ge finansiering till forskare som fått högsta betyg av ERC utan att ha fått pengar. Marianne Hall skulle också vilja se ett slags kunskapsbank om ERC-ansökningsprocessen. Vidare föreslår rapporten att man ytterligare försöker synliggöra Sverige som forskningsnation, i syfte att locka hit de bästa forskarna.
rapporten
Här hittar du Vetenskapsrådets rapport Svenskt deltagande i Europeiska forskningsrådet.
Finansieringen från ERC representerar stora pengar. Sammanlagt, mellan 2007 och 2015, har svensk forskning fått närmare fyra miljarder kronor. För den enskilde forskaren gör pengarna mycket stor skillnad. Bidragen för yngre forskare kan till exempel uppgå till 2 miljoner euro för fem år.
Rapporten visar att det är de stora universiteten som hittills har lyckats bäst med att få bidrag från ERC.
– De större universiteten har mer resurser till forskningsservice, säger Marianne Hall. De kan hjälpa till med information och administration. ERC är dessutom ett grundforskningsanslag, och det är oftare de äldre, större och mer etablerade universiteten som har mer inriktning mot grundforskning.
I Sverige toppas listan av Karolinska Institutet med totalt 44 beviljade bidrag, Lunds universitet med 43 och Uppsala universitet med 38 bidrag.
Det finns också skillnader mellan könen. Knappt 30 procent av de sökande är kvinnor, en siffra som är likartad för alla länder. Under de första åren var det ännu färre kvinnor som faktiskt fick några pengar. Skillnaderna har dock minskat och sedan 2013 har de svenska kvinnorna en något högre beviljandegrad i sina ansökningar än männen.
Sture Henckel
