Foto: Petmal/Thinkstock
En detaljerad färdplan för hur hela världen kan bli fossilfri 2050 har publicerats i tidningen Joule. Planen beskriver hur 139 länder som svarar för 99 procent av koldioxidutsläppen ska gå över till att producera all sin energi från sol, vind och vatten.
Foto: Petmal/Thinkstock
En detaljerad färdplan för hur hela världen kan bli fossilfri 2050 har publicerats i tidningen Joule. Planen beskriver hur 139 länder som svarar för 99 procent av koldioxidutsläppen ska gå över till att producera all sin energi från sol, vind och vatten.
Tillsammans med 26 forskare har professor Mark Jacobson vid Stanford University publicerat en färdplan för hur hela världen skulle kunna bli i princip fri från koldioxidutsläpp till 2050. Färdplanen täcker världens 139 länder med de största koldioxidutsläppen Totalt svarar de länderna för cirka 99 procent av hela världens utsläpp.
artikeln
Artikeln, ”100% Clean and Renewable Wind, Water, and Sunlight All-Sector Energy Roadmaps for 139 Countries of the World”, av Mark Z. Jacobson et al. publicerades i tidskriften Joule i september 2017.
Forskarna har analyserat elproduktion, transportsystem, uppvärmning och luftkonditionering, men också industri och jord-, skogsbruk och fiske.
Enligt Jacobsons scenario ska de 139 länderna, där även Sverige ingår, från och med 2030 kunna producera cirka 80 procent av sin energi med förnybar energi. Från 2050 ska deras samlade elproduktion vara helt fossilfri. De energislag som forskarna räknar med är huvudsakligen solel, vindel och vattenkraft. Men även små mängder geoenergi, vågkraft och el från tidvattenkraftverk. Forskarnas scenario räknar bort kärnbränslen och biobränslen. Kärnbränslena går bort på grund av problemen med det radioaktiva avfallet och risken för kärnvapenspridning. Biobränslena går bort på grund av de luftföroreningar som de faktiskt orsakar.
Eftersom sol och vind, som står för den största delen av energiproduktionen i scenariot, fluktuerar, räknar forskarna med att säkra med vattenkraft och lagra energi i form av värme, vätgas och batterier. Lagringen minimeras genom att koppla ihop större nät där olika produktionsslag kompletterar varandra.
I forskargruppens scenario produceras all energi 2050 i form av el i stället för som i dag då fossila bränslen fortfarande dominerar.
I ett business as usual-scenario skulle effektbehovet i världen öka från 2012 års 12 terawatt till drygt 20 terawatt år 2050. Men eftersom elen i regel har en högre verkningsgrad kan man enligt Jacobson räkna med en generell behovsminskning på 23 procent. Och eftersom inga fossila bränslen behöver utvinnas, fraktas och raffineras, kan ytterligare 12-13 procent sparas. Utöver dessa poster räknar forskarna med runt 7 procents minskning tack vare olika energieffektiviseringar i samhället. De besparingarna innebär att ökningen av energibehovet uteblir. Med enbart el kan det totala effektbehovet bli kvar på cirka 12 terawatt.
Även rent ekonomiskt blir omställningen en besparing, hävdar de. Förutom att skapa cirka 24 miljoner nya jobb, skulle omställningen också bespara världen 28 tusen miljarder dollar per år i minskade miljörelaterade kostnader.
Det är kostnader som uppstår i samband med värmerelaterade hälsoproblem, översvämningar, förlorade värden i fastigheter, miljöproblem för jordbruket, torka, skogsbränder, luftföroreningar, svält, försurade världshav och mycket annat. Jacobsen uppskattar samhällskostnaderna för förnybar energi till cirka en fjärdedel av kostnaderna för fossila bränslen.
Författarna hävdar att effekterna är så positiva att omställningen i slutändan inte ger några extra kostnader alls, jämfört med ett så kallat business as usual-scenario.
För att undvika en global uppvärmning på mer än 1,5 grader Celsius menar de att det egentligen skulle behövas nya reformer för att pensionera även den existerande fossila infrastrukturen.
Sture Henckel
