Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemFackligtIndustrin gör stora vinster men håller lönerna nere

Industrin gör stora vinster men håller lönerna nere

Sedan 2012 utgör lönerna en sjunkande andel av industrins kostnader. Och när lönerna hålls tillbaka ökar vinsterna. Det här visar nya siffror från Medlingsinstitutet. Nu har Akademikerfacken vid några industriföretag har fått nog och startat upproret #ShowUsTheMoney.

När Medlingsinstitutet i måndags presenterade sin årsrapport om lönebildningen 2017 framträder bilden av ett framgångsrikt och fredligt år på svensk arbetsmarknad.

Närmare 500 förbundsavtal tecknades förra året för totalt 2,3 miljoner anställda och inte en enda arbetsdag gick förlorad till följd av strejk.

Sedan flera år går stora delar av svensk industri mycket bra och gör allt större vinster men de anställda får inte ta del av framgångarna i form av högre löner.

–Tittar vi på Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer där man frågar industrin om bedömningen av lönsamheten ser vi att lönsamheten har varit god eller mycket god inom många branscher under 2017 i jämförelse med 2016, säger Valter Hulthén på Medlingsinstitutet.

Ett mått på löneutveckling är att titta på arbetskostnadsandelen, det vill säga lönernas andel av företagets kostnader. Efter finanskrisen 2008 steg arbetskostnadsandelen i tillverkningsindustrin fram till 2012 då den började vända ner. 2016 var arbetskostnadsandelen nere på samma nivå som 2007.

–Lönebildningen har inte försämrat den svenska ekonomins konkurrenskraft, säger Valter Hultén.

I januari skrev Ingenjören om de kärva förhandlingarna vid AB Volvo där medlemmarna i Akademikerföreningen ajournerade årets löneförhandlingar. AB Volvo har tidigare haft tuffa år då anställda har sagts upp eller slutat genom frivilliga paketlösningar. För tio år sedan gick akademikerna med på att frysa lönerna temporärt för att medverka till att rädda den ekonomiska situationen.

–Företaget går äntligen bättre än på mycket länge och nu bör det finnas ekonomiska förutsättningar att betala tillbaka, sa Therése Koggdal i Akademikerföreningens styrelse på AB Volvo i en intervju med Ingenjören i januari.

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer tycker inte att AB Volvo tillräckligt tydligt visar skälen till varför man håller igen när det ekonomiska läget i företaget är så gynnsamt.

– Det är jätteviktigt att ge tillbaka till alla som har jobbat hårt för att vända utvecklingen i företaget, sa Camilla Frankelius i januari.

I dag går förtroendevalda från Akademikerföreningarna vid Sandvik, Scania och AB Volvo ut i en gemensam debattartikel under rubriken#ShowUsTheMoney. Det är ett upprop där man kräver att ingenjörerna ska få del av företagens ekonomiska framgångar.

”Företag som Volvo, Scania och Sandvik med flera gör toppresultat. Vi är stolta över att det syns i både bokslut och skatteintäkter. Men nu har gränsen passerats för på vilket sätt även vi enskilda medarbetare får del av detta – show us the money!” skriver ingenjörerna i sitt upprop.

Karin Virgin

10 KOMMENTARER

  1. Att svenska företag gör goda vinster beror på en låg kronkurs – inte produktivt arbete eller kompetenta medarbetare.

    Som Världsbanken påpekade i en rapport för några år sedan betalar svenska företag dåligt för eftergymnasial kompetens. I samma rapport kan man också läsa att denna eftergymnasiala utbildning inte på något sätt bidrar till ökad produktivitet. Svenska företag ”skriker” alltså efter kompetens som man inte kan utnyttja.

    Det stämmer med min egen erfarenhet. Redan på 80-talet noterade man att gymnasieekonomer och gymnasieingenjörer ersattes av civilekonomer och civilingenjörer utan att arbetsuppgifterna blev mer kvalificerade. Varför ska ett företag betala en civilingenjörslön till någon som utför ett gymnasieingenjörsjobb?

    Jag försökte ta upp frågan på ett lokalt SI-årsmöte för några år sedan – men möttes av ett kompakt ointresse.

    • jag skulle vilja vända frågan rörande betalningsvilja och arbetsuppgifter. Är Civilingjörer för billiga så att företagen har råd att de utför gymnasieingjörsjob?

  2. Nu har det bubblat i så många år och under så många avtalsperioder. Varje gång har det hetat att det går inte att göra så mycket under just den här avtalsperioden, men i nästa….då skall vi ta nya tag och se till att man inte kan tolka avtalet godtyckligt. Men fortfarande verkar det som om storföretagen tror på den lojale, trogne medarbeteran som stannar och väntar på godare tider. Det kanske fungerade så för 20 år sedan, men nu har vi en ny generation som kommer in på arbetsmarknade och skall ta vid. De är inte fostrade med samma lojalitetstro på företaget. Det är dags att storföretagen vaknar om de överhuvudtaget skall kunna attrahera kompetens framöver.

  3. Markera missnöjet med fötterna! Jag bytte arbetsgivare och fick upp lönen med 40 % (!), 52 år gammal. Fast det är skrämmande och känns riskfyllt att lämna ett ställe där man varit länge. Nu hade jag säkert en del tur, och startade från en låg lönenivå, och tror att det kräver någon form av specialkompetens, men ingen tackar er för att ni står och stampar i samma gamla lönetrappa, sorry.
    Eller som Gretszky sa, ”man missar 100 procent av de skott man aldrig skjuter”.
    /Robert A

    • Det är kanske dags att ta över ingenjörsförbundet och driva det i betydligt mer konfrontativ riktning? Det verkar ju som att det inte ger något att driva samförståndslinjen.

  4. Jag har varit med i CF och Sveriges Ingenjörer i 36 år och inte en enda gång har man gått ut i konflikt när det gäller Teknikarbetsgivarna. Sånär som på en övertidsblockad en gång. Det har pratats om Tysklandslöner senast år si eller så och att nu är det verkligen dags att ingenjörernas insatser uppvärderas. Men aldrig att man sätter kraft bakom orden. Så vi får nog fortsätta leva med att ingenting händer.

    /P

  5. Ett hashtag upprop är väldigt lätt att vifta bort. Vad hände med fackets makt? Är inte de flesta arbetarna medlemmar i facket? Ligger inte makten i möjligheten att organisera strejker?

    Jag ser att största problemet är arbetarnas brist på kontroll över arbetsplatserna. Vi kan ändra det genom att kämpa för en plan där aktier med rösträtt delas ut till arbetarna, som den Rehn-Meidner planen hade tänkt från början. Vi strävar efter politisk demokrati, vi kan också sträva efter ekonomisk demokrati i arbetsplatserna!

  6. Hur ska en #-kampanj ändra läget?
    Det är ju ni som fackförbund som ska reagera och agera inom de befogenheter ni faktiskt har som fackförbund när krokodiltårarna regnar från arbetsgivarsidan om hur dyra anställa i Sverige är. Var är stridsviljan hos vårt förbund? För den finns ute bland era medlemmar!

  7. Så länge klagandet bara är en papperstiger så kommer ingenting att hända. Pröva att varsla om strejk så kommer det troligen att hända mycket mer.

    I samma veva skulle ni kanske ta och ställa frågan varför företagen dagligen skriker om bristen på ingenjörer och programmerare. Samtidigt som de vägrar att anställa nyutexaminerade.

Lämna ett svar till Sura Ingenjören Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sju år som servicetekniker – sedan sökte Jonas till KTH

0
Jonas Tiger-Wedin var skoltrött redan i högstadiet och ville snabbt ut i arbetslivet. Men efter sju år väcktes längtan efter något annat.

Över 30 procent högre pension om du jobbar till 70

0
Vill du höja din pension med mer än 30 procent på bara fyra år? Då ska du gå i pension vid 70 i stället för vid 66. Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Fyra dagars arbetsvecka är en valfråga i Finland

0
Den finska statsministern Sanna Marin lovar att införa fyradagarsvecka om hon får förnyat förtroende i det kommande riksdagsvalet. Men i Sverige är frågan mer eller mindre död.

Arbetsmiljöverket backar: Skyddsombud får företräda enskilda

0
Skyddsombuden har rätt att företräda en individ. Det står nu klart efter det att Arbetsmiljöverket upphävt det beslut från 2021 som skapat en del förvirring i frågan.

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

1
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.
Camilla Frankelius

Snart avgörs löneökningarna – vill ha maximal höjning utan att driva inflation

10
Nu går förhandlingarna om industriavtalet in på upploppet. Sveriges Ingenjörers inställning är att anställda ska få del av de vinster som företagen faktiskt gör.  

Så ger du feedback till chefen

0
Att ge feedback till sin chef kan vara både känsligt och riskabelt. Här är några tips på vad du bör tänka på för att din feedback ska falla i god jord.

Omställningsstudiestödet – så ökar du chansen att få del av pengarna

0
Planerar du att skicka in en ansökan om omställningsstudiestöd för hösten? Se då till att du undviker de vanligaste misstagen. 

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.