Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivUtmaning att beräkna vårfloden

Utmaning att beräkna vårfloden

Vattenregleringsföretagen har stort behov av hydrologiska och meteorologiska data för sina vårflodsprognoser, också från fjällområden där det är ont om mätstationer. I år kunde vårflödena lätt ha blivit övermäktiga.

Björn Norell är hydrolog på Vattenregleringsföretagen. Det är en paraplyorganisation för vattenregleringen i sex norrländska älvar: Umeälven, Ångermanälven, Indalsälven, Ljungan, Ljusnan och Dalälven.

Uppdraget är att sköta vattenregleringen åt ägarna, det vill säga kraftbolagen. Årsregleringen, med påfyllning under våren och tömning under vintern fördubblar mängden el som går att utvinna. I dag står de sex nämnda älvarna för ungefär hälften av landets vattenkraftsel.

Björn Norell

– Vi som jobbar med vattenhanteringen har varsin vecka som jourhavande, säger Björn Norell. Vi turas om med ansvaret för älvarna.

I normalfallet handlar det om att förse vattenkraftverken med vatten. Kraftbolagen önskar varje dag en viss mängd vatten till sina vattenkraftverk, och Björn Norell och hans kolleger ser till att det blir rätt.

– Men vi har också en samordnande roll för älven och det kan vara extra viktigt under svåra väderförhållanden, säger han. Om vi till exempel skulle få extrema oväder som slagit ut möjligheten att se våra mätvärden eller extrema flöden som gör det besvärligt att komma fram, så kan vi vara tvungna att bemanna våra dammar för att läsa av mätvärden och reglera dammarna på plats.

Med sina hydrologiska datormodeller, baserade på indata på temperatur och nederbörd från meteorologiska stationer, tar Vattenregleringsföretagen varje dag fram nya prognoser för vattenflödet.

– Vår modell är gammal. Den utvecklades av SMHI på 1970-talet, men den är enkel och snabb att använda, säger Björn Norell.

Men han konstaterar att inget system är bättre än dess indata. De svåraste bitarna i vårflodsprognoserna är att veta hur mycket snö som finns, särskilt i de områden där det kommer som allra mest, det vill säga längst i norr och i fjällkedjan. Där är det ofta ont om meteorologiska mätpunkter.

– SMHI:s nät av mätstationer har blivit glesare, säger Björn Norell, delvis på grund av att många observatörer blir äldre och slutar. Och de är svåra att ersätta. Det blir ju allt färre som bor på landsbygden.

De nya mätstationer som efter hand ersätter de gamla är automatiska, men i väglöst land är det ändå svårt att få tillräckligt med mätningar.

– Vi försöker att komplettera modellens vårflodsberäkningar genom att mäta snöns vattenekvivalens, det vill säga dess djup och densitet, säger han. Med mätningarnas hjälp försöker vi förbättra beräkningarna av vattenmängderna som förväntas smälta, vilket är speciellt viktigt i områden där det meteorologiska stationsnätet är glest.

I år har det blivit flera så kallade klass 3-varningar för höga vattenflöden. En klass 3-varning innebär flöden som riskerar att ge svåra översvämningsproblem. Lokaltidningarna har rapporterat om extremt höga vattennivåer i flera sjöar. Så stora flöden uppträder sällan, i genomsnitt vart femtionde år.

– Men just nu har vårfloden kulminerat, säger Björn Norell. Vi fick inga verkliga bekymmer i år. Vi hade faktiskt lite tur. Med snömängder som på många håll inte har setts sedan 1960-talet var det väldigt spännande att följa utvecklingen. Våren började med en värmebölja, men sedan blev det kallt en period innan det blev varmt igen. Den där kylan som kom in emellan gjorde att vårfloden spreds ut över längre tid. Om värmen hade fortsatt skulle det ha blivit mycket högre flöden. Då kunde det ha blivit riktigt jobbigt.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

0
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet

377 miljoner extra till utbildning av ingenjörer 2024 – ”30-årig trend bruten”

3
Fler utbildningsplatser, mer forskning, mer till kompetensutveckling. Och efter 30 års minskning: mer per student.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Varsel på arbetsplatsen? Så funkar det

0
Vad händer när arbetsgivaren lägger ett varsel? Och vad bör jag som anställd tänka på för att undvika de vanligaste misstagen? Chefsjuristen på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.