Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenUlrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer ”Märket är inget tak”

Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer ”Märket är inget tak”

Ska industrin fortsätta att sätta lönemärket? Nej, säger sex LO-förbund. Ja, säger Ulrika Lindstrand ordförande för Sveriges Ingenjörer. Hon menar att den konkurrensutsatta industrin ska gå först men betonar att märket inte hindrar större löneökningar på arbetsmarknaden.

I 20 år har industrin slutit det första löneavtalet vid varje avtalsrörelse. Några fackförbund har på senare år blivit allt mer kritiska modellen. De hävdar att den begränsar möjligheten till större löneökningar på hemmamarknaden där efterfrågan på arbetskraft just nu är stor, exempelvis inom tjänstesektorn.

Vad är märket?

Ända sedan avtalsrörelsen 1998 har de första löneavtalen i varje avtalsrörelse slutits av fack och arbetsgivare inom industrin. Modellen regleras i Industriavtalet. Den nivå på löneökningar som parterna inom industrin enas om kallas märket. Kritikerna hävdar att märket  fungerar som ett tak för alla löneavtal på arbetsmarknaden.

 

Sex LO-förbund, de så kallade 6F-facken (Byggnads, Elektrikerna, Fastighetsanställdas Förbund, Målarna och Seko) har anlitat professor Lars Calmfors för att skissa på förslag till förändring av lönebildningen på central nivå. Grunden för 6F:s projekt är att försöka minska klyftorna mellan arbetare och tjänstemän, låg- och högavlönade och kvinnor och män.

I rapporten som presenterades i mitten av oktober föreslår Lars Calmfors tre modeller.

  1. Parterna inom industrin fortsätter att sätta lönemärket men att man mer än i dag tar hänsyn till förhållanden utanför industrin. I större utsträckning agerar man utifrån ett bredare samhällsintresse. Det kan kräva nya formuleringar i Industriavtalet.

2. Fler parter släpps in i Industriavtalet och tar ansvar för märket. Det här är en lösning som industrins parter själva har talat om och har nämnt andra internationellt konkurrensutsatta branscher.

3. Parter som är stora på hemmamarknaden, det vill säga inom tjänstesektorn, släpps in till förhandlingsbordet för att ge dem möjlighet att påverka avtalskraven.

Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer menar att dörren redan i dag står öppen för fler parter.

– Almega har sedan länge en inbjudan att ingå i industriavtalet, men har valt att stå utanför. Genom att Sveriges Ingenjörer finns på alla sektorer kan vi också ta hänsyn till dessa, men det är viktigt att framhålla att den internationellt konkurrensutsatta industrin går först – och där kan givetvis de parter som finns på den arenan delta, säger hon.

I rapporten beskriver Lars Calmfors beskriver märket som ett tak som förhindrar högre löneökningar på arbetsmarknaden men den bilden håller Ulrika Lindstrand inte med om.

– Märket är inget tak och Industriavtalet har aldrig hindrat relativa löneförändringar. I de senaste avtalsrörelserna har andra parter enats om riktade satsningar på olika grupper såsom lärare och undersköterskor, säger hon.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fackordföranden på Cementa: ”Vill poängtera att det är jättekul att jobba fackligt”

0
När mark- och miljööverdomstolen avvisade dåvarande Cementas ansökan för fortsatt kalkbrytning på Gotland hamnade det fackliga arbetet i hetluften. Idag har det lugnat ner sig, konstaterar Akademikerföreningens ordförande.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet

377 miljoner extra till utbildning av ingenjörer 2024 – ”30-årig trend bruten”

3
Fler utbildningsplatser, mer forskning, mer till kompetensutveckling. Och efter 30 års minskning: mer per student.
Python website

Nu startar antagningen till universitets-kurser i Python för yrkesverksamma

0
Ska gå att läsa parallellt med jobbet. Och den här typen av kurser ökar nu.

Trött efter jobbet? Så kan nya rutiner göra skillnad

2
Tallriksmodellen för hjärnan är en metod som hjälper dig att få energin att räcka även under de tuffaste höstmånaderna. 

Jobbets stora tidstjuv – men kan man tacka nej till möten?

2
Är din arbetstid helt sönderbokad eftersom andra kan lägga in möten i din digitala kalender? Det kan vara dags att börja tacka nej till möten, men det kräver lite fingertoppskänsla.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Varsel på arbetsplatsen? Så funkar det

0
Vad händer när arbetsgivaren lägger ett varsel? Och vad bör jag som anställd tänka på för att undvika de vanligaste misstagen? Chefsjuristen på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.