Vad tjänar egentligen ingenjörer och hur har lönerna ökat? I Medlingsinstitutets genomgång av snittlönen för alla yrken med minst 10 000 anställda finns 14 ingenjörsyrken med. Vi tog en titt på dem och såg att för fem har löneutvecklingen varit klart högre än för de andra.
Medlingsinstitutet har tittat på genomsnittslönerna för 383 olika yrken 2014 och 2017 (läs rapporten här). De som Ingenjören valt ut är både rena ingenjörsyrken och yrken där ingenjörer är en del av dem som jobbar, till exempel mjukvaruutvecklare och universitetslektor.
För högskoleingenjörsyrkena låg snittlönerna 2014 på mellan 33 100 kronor (Arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva) och 38 100 kronor (Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik). 2017 hade de stigit till 36 100–39 800 kronor.
För ingenjörsyrken som kräver längre utbildning var snittlönen 2014 mellan 40 300 kronor (Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl.) och 44 600 kronor (Universitets- och högskolelektorer). 2017 hade de stigit till 42 400–48 900 kronor.
Men om man ritar in löneutvecklingen i ett diagram (se nedan) ser man att fem yrken haft en klart snabbare stigning:
Källa: Medlingsinstitutet
- Systemanalytiker, IT-arkitekter m fl
- Arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva
- Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning
- Driftschefer bygg, anläggning, gruva, verksamhetsnära nivå
- Övriga IT-specialister
(se snittlöner och förändring för alla 14 yrkena i tabellen nedan)
Lönerna har alltså stigit mest inom IT samt bygg och anläggning. Däremot har ökningen inom bygg skett för arbetsledare och driftschefer, inte för de som har arbeten som klassificeras som ”civilingenjörer inom bygg och anläggning”.
Bland civilingenjörsyrken finns den högsta snittlönen bland ”Övriga civilingenjörer” – alltså andra inriktningar än de största. Efter dem har civilingenjörsyrken inom elektroteknik den högsta snittlönen, följt av bygg och anläggning samt maskinteknik.
Här är hela tabellen (genomsnittlig lönenivå 2014 och 2017 för 14 ingenjörsyrken med fler än 10 000 anställda):
| 2014 | 2017 | Ökning kr | %-ökning | |
| Systemanalytiker och IT-arkitekter m.fl. | 44 315 | 48 900 | 4585 | 10,3 |
| Universitets- och högskolelektorer | 44 650 | 46 700 | 2050 | 4,6 |
| Övriga IT-specialister | 42 122 | 45 800 | 3678 | 8,7 |
| Övriga civilingenjörsyrken (alla utom logistik/produktionsplanering, bygg/anläggning, elektroteknik, maskinteknik, kemi, gruvtekn/metallurgi) | 43 301 | 45 600 | 2299 | 5,3 |
| Driftchefer bygg, anläggning, gruva (verksamhetsnära nivå) | 40 891 | 44 700 | 3809 | 9,3 |
| Civilingenjörsyrken inom elektroteknik | 42 536 | 44 600 | 2064 | 4,9 |
| Civilingenjörsyrken inom bygg och anläggning | 41 288 | 43 300 | 2012 | 4,9 |
| Civilingenjörsyrken inom maskinteknik | 40 520 | 42 900 | 2380 | 5,9 |
| Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl. | 40 347 | 42 400 | 2053 | 5,1 |
| Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning | 35 708 | 39 800 | 4092 | 11,5 |
| Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik | 38 142 | 39 700 | 1558 | 4,1 |
| Arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva | 33 126 | 37 500 | 4374 | 13,2 |
| Övriga ingenjörer och tekniker (alla utom de största inriktningarna, motsvarande som för Övriga civilingenjörsyrken, samt GIS-/kartingenjörer) | 34 747 | 36 600 | 1853 | 5,3 |
| Ingenjörer och tekniker inom maskinteknik | 34 105 | 36 100 | 1995 | 5,8 |
Medlingsinstitutet har också tagit fram statistik för yrken med färre än 10 000 anställda, men som utmärker sig på olika sätt.
Mer lönestatistik
Här hittar du Sveriges Ingenjörers lönestatistik där du kan söka på löner utifrån en rad olika parametrar.
Ett är fastighetsförvaltare som har den femte högsta löneökningstakten av alla undersökta yrken: 6,6 procents ökning per år mellan 2014 och 2017, till en genomsnittslön på 41 900 kronor 2017.
Av de 20 yrken som har högst genomsnittlig månadslön 2017 finns fyra yrken med ingenjörsanknytning:
- Forsknings- och utvecklingschefer, nivå 1 (övergripande, inte verksamhetsnära arbete). Snittlön: 68 300 kronor.
- IT-chefer, nivå 1. Snittlön: 64 300 kronor.
- Chefer inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, nivå 1. Snittlön: 60 500 kronor.
- Fastighets- och förvaltningschefer, nivå 1. Snittlön: 59 700 kronor.
8 kommentarer
nligt industrirådet är det just civilingenjörer en av de 3 grupper som tappat mest i det relativa löneläget.
Enligt Sveriges Ingenjörers lönestatistik är medellönen för civilingenjörer ca 52.000 kr för år 2017. Men enligt statistiken i artikeln här är medellönen ca 42.000-45.000 kr för samma år, för de yrken som anges som civilingenjörsyrken.
Hur kommer det sig att statistiken skiljer sig så mycket åt? Vilken statistik är korrekt?
Hej Kim, Här kommer ett försök till svar på din fråga och på andra frågor som kommit tidigare.
Det är svårt att beskriva löneutveckling så att det ger en komplett bild. Det här får därför ses som en (1) bild av hur ingenjörslönerna ser ut nu.
För att svara på frågorna vi fått nedan har vi frågat Sveriges Ingenjörers statistiker som konstaterar:
* dels att reallöneökningen i privat sektor exempelvis varit 2,9 procent för civilingenjörer och 3,2 procent för högskoleingenjörer under perioden.
* dels att Medlingsinstitutets siffror gäller yrken, inte alla med ingenjörsutbildning. Det kan också kan finnas personer utan formell utbildning som har de yrkena. Alla ingenjörsyrken är inte med eftersom gränsen satts till 10 000 anställda för att ett yrke ska vara med. Chefer ingår inte heller (de har andra yrkeskoder) och de har ju generellt högre snittlön.
Hälsningar Karin Thorsell, redaktionen
Skulle även vara intressant att veta vad som var inflationen under tiden och därmed utvecklingen av reallönerna. Blev det någon ökning alls?
Inflationen var 3% under motsvarande tid: https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Finansiell-utveckling/Rakna-pa-inflationen/
Detta betyder såvitt jag kan förstå att de ingenjörsgrupper som fått allra bäst nätt och jämt har följt med den allmänna löneutvecklingen i Sverige. Den flesta grupperna har bara fått 50% av den allmänna löneutvecklingen. Varför?
ja, Ulf men lite självkritik skulle man kunna säga att ingenjörerna låter sig dra över borde i förhandlingar…. 😉
våra mycket kompetenta statistiker på aknsliet har visat ett antal gången grafer med struktur och nivåhöjning. där kan man ju tydligt se att SI’s medlemmar behöver en större löneökning bara för att behålla strukturen.
löneökningen kan man också uttrycka på ett annat sätt. Struktur + nivåhöjning kan ju också uttryckas som summa av märket + marginell del som AG ger mer än märke+ löneglidning + löneökning via jobbyte. märket förhandlas centralt och är i princip lika för andra yrkegrupper. löneglidning är inte reglerad och bestäms i princip av arbetsgivaren (även om det finns en del inskriven i kollektivavtal – fungerar dock dåligt), marginella delen över märket kan vara tuffa förhandling på lokal nivå – i bästa fall. det som ger en del för individen är jobbyte men då är det individen som har möjlighet att löneförhandla i motsatt vid lönerevisonen. de flesta håller sälerligen med om att löneförhandling vid lönerevision knappt fungerar. kan vi kollektivt får bättre löneökning om fler skulle söka jobb? … eller leder det till ökad utbud och minska den delen? arbetsgivarna vill gärna se att all löneökning skall räknas in i märke. kan vi då alla ha samma procentsats? löneglidning ahr på många företag minskad under årens lopp. inte så sällan får medlemmar ingen löneökning trots ökad kompetens och ansvar. behövs då att den delen behöver regleras? bara några funderingar i en mycket komplex fråga men det krövs åtgärder om trenden ska kunna vändas. enligt industrirådet är det just civilingenjörer en av de 3 grupper som tappat mest i det relativa löneläget.
Hej Ulf! Se försök till svar högre upp i tråden. /Redaktionen