Lisa har studerat bästa platsen för att lagra snö

Jag är glad att de väljer att lyfta fram ett ämne som belyser samhällsutvecklingen i kombination med miljönytta, säger Lisa Johansson, vinnare av Wimanska priset.

Snö är en värdefull resurs som vi borde bli bättre på att ta vara på. Det tycker Lisa Johansson, vinnaren av Wimanska priset, som i sitt examensarbete har tagit fram en metod för att utvärdera snödeponiers miljöpåverkan.

När Lisa Johansson först fick frågan om hon i sitt examensarbete ville utforska en ny plats för Gävles snödeponi som är lämplig ur ett miljöperspektiv, var hon tveksam till om det skulle hålla för ett exjobb. Men när hon började undersöka frågan insåg hon att det var ett relativt outforskat område.

Wimanska priset

Wimanska priset är Sveriges Ingenjörers årliga pris för bästa examensarbete på högskoleingenjörs-utbildning. Priset delades ut första gången år 2000 och är uppkallat efter Ernst August Wiman, en av Svenska Teknologföreningens stiftare och dess förste ordförande. Prissumman är på 50 000 kronor.

– Det fanns väldigt lite att läsa om snödeponier och miljöpåverkan. En stor del av mitt arbete blev därför att ta fram ett tillvägagångssätt för att utreda och utvärdera en plats för snödeponi.

Den metod som Lisa Johansson utarbetat ger en vägledning för att utvärdera markområden utifrån flera olika miljöperspektiv, exempelvis geologiska förutsättningar, recipienter, biologiska konsekvenser, hur marken tidigare använts och hur omgivningen som påverkas av en snödeponi ser ut.

Tillvägagångssättet blir på så vis en manual för miljöbedömningar som hon hoppas att många andra kommuner också kan ha nytta av. I examensarbetet för hon även en diskussion om snö som en resurs. 

– Snön som skottas bort från gator och vägar betraktas ofta som ett problem, ett avfall vi vill bli av med på ett snabbt och smidigt sätt. Men snön innehåller både vatten och energi, två viktiga resurser och något som vi borde utnyttja i ett mer hållbart samhälle, poängterar hon.

Det skulle exempelvis kunna vara att använda snö för kyla eller värmeväxling, men även att ta vara på smältvattnet på ett medvetet sätt.

Läs också

”Spelutveckling gav pris för bästa exjobb” – om pris för bästa exjobb för civilingenjörs-studenter.

Se alla våra artiklar om Polhemspriset, Lilla Polhemspriset och Wimanska priset här.

Efter examen som högskoleingenjör inom miljöteknik har Lisa Johansson fått anställning som miljökonsult på Tyréns där hon arbetar med inriktning på förorenade områden. Att bli nominerad och utsedd till vinnare av Wimanska priset är hon väldigt glad över. 

– Det betyder jättemycket, det är en boost för självförtroendet som jag tar med mig in i arbetslivet. Jag är också glad att de väljer att lyfta fram ett ämne som belyser samhällsutvecklingen i kombination med miljönytta, det är frågor som jag verkligen brinner för. Jag vill också lyfta fram min handledare på högskolan Nils Ryrholm. Han var fantastiskt bra och coachade mig på ett väldigt bra sätt för bästa resultat. 

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
Fler artiklar