Kan arbetsgivaren vägra lämna ut lönelistor med hänvisning till personuppgiftslagen? En tvist mellan SEKO och Sveriges Byggindustrier handlade om just detta. Arbetsdomstolen har nu avgjort fallet som kan få stor betydelse även inom andra kollektivavtal.
Det var våren 2016 som de förtroendevalda på Peab Asfalt begärde att få ut lönelistorna för alla anställda, alltså inte bara för medlemmarna i klubben. Företaget nekade, med hänvisning till personuppgiftslagen och arbetstagarnas integritet, och ville endast lämna ut avidentifierade listor för medlemmarna.
– Mitt intryck är att det är ett vanligt problem att företag säger nej till den typen av förfrågningar, särskilt efter GDPR. Därför är detta rättsfall intressant, berättar Helène Robson, chefsjurist vid Sveriges Ingenjörer.
För många klubbar är det dock viktigt att kunna ta del av personuppgifter för att kontrollera att löneavtalen efterlevs, även för anställda som inte är medlemmar. I det aktuella rättsfallet tyckte inte klubben att det räckte med avidentifierade personuppgifter och menade även att de kunde hantera personuppgifterna på ett säkert sätt. Tvisten kom därför att handla om personuppgiftslagen, PUL, och om företaget kunde lämna ut uppgifterna utan att bryta mot den lagen.
När Arbetsdomstolen prövade fallet gjorde de en intresseavvägning. Vad var viktigare, att klubben kunde kontrollera att företaget följer löneavtalet för både medlemmar och andra anställda, eller att värna den personliga integriteten för anställda som inte var medlemmar.
– Arbetsdomstolen kom fram till att det fanns ett berättigat intresse att ta del av personuppgifterna och företaget dömdes därför för kollektivavtalsbrott, berättar Heléne Robson.
PUL har som bekant numera ersatts av GDPR, men enligt Helène Robson är det ingen skillnad i just det här avseendet. Domen är därför viktig för andra som brottas med liknande svårigheter.
– I det här rättsfallet fanns det en tydlig skrivning i kollektivavtalet att de förtroendevalda hade rätt att ta del av avlöningslistor, så ser det inte ut i alla avtal. Den här domen kan innebära att fler kommer att kräva att det finns sådana tydliga skrivningar i avtalen, säger Helène Robson.
Läs hela domen
Domen ger dock en tydlig signal om att fackets behov av att kontrollera att företaget följer avtalen väger tungt i förhållande till den personliga integriteten, förutsatt att de förtroendevalda har goda rutiner för att hantera känsliga uppgifter.
– Jag tycker det är viktigt att våra förtroendevalda på arbetsplatserna känner till rättsfallet när de möts av argumenten att uppgifter inte kan lämnas ut på grund av integritetsskäl. Fundera om det verkligen är så, eller om det lägger hinder i vägen för att se till att löneavtalen verkligen följs, och ta hjälp av förbundet centralt, tipsar hon.
Anna Nyström
